Några elever tenderar att fastna i samma aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka om det finns strategier fritidslärare säger sig använda för att få eleverna delaktiga i fritidshemmets aktiviteter. Vidare undersöks vilka strategier som uppges vara effektiva och hur elevernas deltagande i aktiviteterna påverkar de sociala relationerna i gruppen. Studien utgår från fyra frågeställningar: Vilka strategier anser fritidslärare att de använder för att motivera eleverna att delta i frivilliga aktiviteter? Hur uppfyller fritidshemmet elevernas önskemål av aktiviteter? Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i aktiviteterna på fritidshemmet? och Vilken typ av miljö använder fritidshemmet mest under aktiviteterna? Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor i södra Sverige. Analysen av resultatet tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv för att få en djupare förståelse av elevernas delaktighet i aktiviteterna. Undersökningen visar att fritidslärare behöver ha elevernas intressen och behov i åtanke när planering av aktiviteter görs. Det visar sig vara av stor vikt att fritidslärarna är delaktiga i aktiviteterna för att motivera eleverna att delta. Fritidslärarna bör ge tydliga instruktioner som gör att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Eleverna mår som bäst om de får möjlighet till miljöombyte och erbjuds en bred variation av aktiviteter med engagerade fritidslärare. / Some pupils tend to get caught up in the same activity at the leisure-time centre. The purpose of the study is to investigate whether there are strategies that leisure-time teachers use to involve pupils in the activities of the leisure-time centre. Furthermore, it investigates which strategies are reported to be effective and how pupils' participation in the activities affects the social relations in the group. The study is based on four questions: What strategies do leisure-time teachers think they use to motivate pupils to participate in voluntary activities? How does the leisure-time centre meet the pupils' wishes for activities? How do the leisure-time teachers experience social relations between the pupils in the activities at the leisure-time centre? and What kind of environment does the leisure-time centre use most during the activities? The method is semi-structured interviews with four leisure-time teachers at two schools in southern Sweden. The analysis of the results is interpreted from a sociocultural perspective in order to gain a deeper understanding of the pupils' participation in the activities. The survey shows that leisure-time teachers need to keep pupils' interests and needs in mind when planning activities. It turns out to be of great importance that the leisure teachers are involved in the activities to motivate the pupils to participate. Leisure-time teachers should provide clear instructions that allow pupils to understand what is expected of them. Pupils feel at their best if they get an opportunity for a change of scenery and are offered a wide range of activities with dedicated leisure-time teachers.

Sedan år 1982 har utgångspunkten varit att socialtjänstens verksamhet ska grunda sig i den enskildes integritet och självbestämmanderätt. Den enskilde ska därigenom själv få bestämma huruvida en viss insats från socialtjänsten ska tas emot eller inte. Insatserna ska således grunda sig i frivillighet och utformas tillsammans med den enskilde. Detta gäller även när ett barn har behov av vård. I vissa fall föreligger dock ett behov av tvångsvård, där principen om frivillighet och självbestämmande inte kan upprätthållas på samma sätt som vid socialtjänstens frivilliga insatser. Ett barn ska enligt 1 § andra stycket LVU beredas vård i det fall 2 eller 3 §§ LVU är uppfyllda samt att det kan antas att barnet inte kan ges behövlig vård med samtycke av vårdnadshavarna och barnet självt om det har fyllt 15 år. Av bestämmelsen kan därmed utläsas att ett samtycke dels är en förutsättning för att socialnämnden ska kunna fatta beslut om frivilliga insatser, dels att ett samtycke till frivilliga insatser i regel utgör ett hinder för att det ska kunna fattas beslut om tvångsvård enligt LVU.  I uppsatsen uppmärksammas att det kan finnas viss problematik med ett samtycke till frivilliga insatser. Det kan tänkas förekomma situationer där ett samtycke till frivilliga insatser inte kan anses vara tillräckligt för att ett barn ska kunna ges nödvändiga insatser. Det kan vidare tänkas förekomma situationer där det saknas samtycke till frivilliga insatser, men tvångsvård heller inte kan aktualiseras på grund av att barnets situation inte är tillräckligt allvarlig för att uppfylla kraven i 2 eller 3 §§ LVU. Eftersom problematikerna handlar om just samtycke uppmärksammas även vad ett samtycke till frivilliga insatser har för rättslig innebörd och vad som krävs för det ska kunna betraktas som giltigt. För att utreda vad som gäller i dessa situationer och vilka möjligheter som finns att besluta om tvångsvård eller andra insatser för barnets räkning används den rättsdogmatiska metoden i uppsatsen. Metoden används inledningsvis för att identifiera och beskriva gällande rätt på området. Vidare används den för att analysera och kritisera gällande rätt samt diskutera förslag de lege ferenda. Uppsatsen avslutas därefter genom att den deskriptiva och analytiska delen binds ihop till sammanfattande slutsatser. / Since 1982, the starting point has been that the activities of the social services should be based on the individual's integrity and right to self-determination. The individual must thereby be able to decide for himself whether a certain contribution from the social services is to be received or not. The contributions must thus be based on voluntariness and be designed together with the individual. This also applies when a child needs care. In some cases, however, there is a need for compulsory care, where the principle of voluntariness and self-determination cannot be maintained in the same way as in the social services' voluntary contributions. According to 1 § second part LVU, a child must be provided with care if 2 or 3 §§ LVU are fulfilled, and it can be assumed that the child cannot be given the necessary care with the consent of the guardians and the child himself if he has reached 15 years. It can thus be read from the regulation that a consent is partly a prerequisite for the social welfare board to be able to decide on voluntary contributions, and partly that a consent to voluntary contributions generally constitutes an obstacle to a decision on compulsory care according to LVU.  The essay draws attention to the fact that there may be some problems with a consent to voluntary contributions. There may be situations where a consent to voluntary contributions cannot be considered sufficient for a child to be given the necessary contributions. Furthermore, there may be situations where there is no consent to voluntary contributions, but compulsory care can also not be actualized because the child's situation is not serious enough to meet the requirements of 2 or 3 §§ LVU. Since the problems are specifically about consent, attention is also paid to what a consent to voluntary contributions has for legal meaning and what is required for it to be considered valid. To investigate what applies in these situations and what opportunities there are to decide on compulsory care or other contributions on behalf of the child, the legal dogmatic method is used in the essay. The method is initially used to identify and describe current law in the field. Furthermore, it is used to analyze and criticize current law and discuss proposals de lege ferenda. The essay is then concluded by binding the descriptive and analytical part together into summarized conclusions.

No description available.

This essay attempts to bring the experiences of eight soldiers to light, seven of them Swedish and one English, that took part in the fighting on the western front as volunteers in the French foreign legion during World War One. The main source material consists of letters sent between these soldiers and another Swedish ex-foreign legionnaire, Sven Blom, both during Mr. Bloms recovery from wounds which put him out of service in late 1914, and through Mr. Bloms work as first secretary of the Swedish consulate in Paris, with the last letters dating to 1918. The letters, which are part of a large archive left behind by Sven Blom, are transcribed and analyzed in this essay to answer five questions posed in order to ascertain the experiences and mindset of these soldiers. Are there any common themes in the soldiers’ letters? Are there any examples where Swedish national identity is commented on by the soldiers? What is their experience of the war, and what do they choose to tell Mr. Blom about? How do they feel they are treated by the French system and French soldiers? And, what are the soldiers’ opinion of reports from the war, like their fellow Swede Elow Nilson’s articles in the Swedish newspaper Vecko-Journalen?

This paper examines how the ideal of manhood is portrayed and constructed and how the participation of Swedish soldier volunteers are motivated and legitimatized. The purpose of this examination is to gain understanding and knowledge about the Swedish soldiers in the Swedish brigade, how they legitimatize and motivate their participation and how the ideal of manhood is portrayed and constructed. The study is based on material from the war archive in Stockholm. The empirical material is composed by letters and propaganda material. In the analysis of the empirical study, there have been two theories used which are Eric Hobsbawms historical method and theory about invented traditions and Peter Aronssons historical method and theory about ‘historiebruk’ and legitimacy. The method I used for analyzing my empirical material is the genetic-biography method which aims the interest to the text, language in the text, the words and the sentences. The field of research about the finish civil war in 1918 is very large and that is why I made a selection in order to choose which research should represent the rest of the field. The selection is based on the reasoning about the class conflict, eye witnesses and the picture of the finish civil war, the freedom war and the participation of the Swedish soldier volunteers. The result in this study and examination shows how the ideal of manhood is constructed usually by a soldier who often sacrifices his own life and becomes a hero, a freedom fighter that stands up against the violence from the east, the so called bolsjevikempire. The participation of the Swedish soldier volunteers is legitimatized through several ways. The legitimization is often connected to the past and the Swedish nation in order to accept the actions and the participation of the Swedish soldiers.

This essay examines the final part of the life of former volunteer foreign legionary Sven Blom, and is part of a project which started in 2017 with my first essay: Red Trousers and Watery Mud. : Sven Blom’s Experience of the First World War: a Case-study, which explores the Swedish volunteer Sven Bloms’ experience of the First World War in the French foreign legion. My second essay: Dear Mr. Blom: Swedish Voices from the Western Front (2019), widens the scope to the other Swedish volunteers which served in the French foreign legion through their letters sent to Sven.In this final essay, I examine Sven Bloms life after the war through the source material in his archive. The overarching question posed to the material is: How does Sven Bloms thoughts, literary texts, letters and life compare and connect with the mentality and discourses present in France and Paris after Sven’s involvement in the First World War? Based on the use of Microhistorical theory, several parts of Sven’s life are examined in order to answer the large question through the small life that was Sven’s: How did he lead his life to his death in 1931, and what part did he play in the social circles which he took part in? How did he remember his fallen comrades and the war which claimed their lives? And how does his own writings, letters and diaries reflect on his view on life, and the war? Through the obituaries of Sven Blom, how is he remembered by his friends? And how does previously unexplored source material about Sven Bloms early life and demobilization help explain his agency?Through Sven Bloms eyes we are given a window into a postwar France and Paris torn by war and filled with a desire for life, having experienced want and death. Sven lived through these “Les années folles”, “the roaring twenties” of French society. Through Sven we are given access to the French process of healing, and through his experiences and thoughts, shared by many, he gives an account of a nation, a city and a people moving forward.

Detaljplaner reglerar hur Sveriges mark och vatten ska användas. Detaljplanering regleras i plan- och bygglagen (2010:900). En detaljplan ska ange vad som är allmän plats, kvartersmark och vattenområde. Allmän plats får beträdas av allmänheten och ägs av kommunen. Kvartersmark kan ägas av olika aktörer men framförallt av privatpersoner. På kvartersmark kan ändamål såsom bostäder, kontor, handel, skola m.m. förekomma. Frivilliga planbestämmelser kan tillämpas i en detaljplan. Den här studien handlar om den frivilliga planbestämmelsen "x". Ett gement "x" i en detaljplan symboliserar ett markreservat för allmän gång- och cykelväg vilken planläggs på kvartersmark. Vid planläggning av "x", inskränks den berörda fastighetsägaren i sin äganderätt.Genom att bilda en rättighet för x-området undviks fastighetsägarens möjlighet att stänga ute allmänheten från fastigheten. Oklarheter rörande drift och underhåll undviks också när en rättighet bildats. Rättigheten i fråga skapas lämpligast genom bildande av servitut eller nyttjanderätt. Det finns två olika typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Officialservitut skrivs in automatiskt i fastighetsregistret och är ett säkrare alternativ än avtalsservitutet. Bildande av officialservitut sker efter ansökan till lantmäterimyndigheten som bland annat prövar om servitutet är av väsentlig betydelse för den fastighet som får förmån av servitutet. Vid bildande av servitut för x-område bör den fastighet som får förmån av servitutet (härskande fastighet) vara en kommunal fastighet, med tanke på dess allmänna ändamål. Genomföranderegler saknas för x-områden vilket medför en risk för att en rättighet aldrig bildas för dem. När en rättighet inte bildas finns det ingen rätt för kommunen att använda marken för allmän gång- och cykelväg. Det medför även oklarheter rörande drift och underhåll i och med att gång- och cykelvägen är lokaliserad till en fastighet som inte ägs av kommunen men som nyttjas av allmänheten.Vid avsaknad av bildad rättighet kan fastighetsägaren om så önskas stänga ute allmänheten, till exempel genom förbudsskyltar eller bommar vilket antagligen bidrar till att x-området inte uppfyller sin funktion. Tidigare studier har visat att x-områden används i större utsträckning än vad som var ämnat med införande av bestämmelsen. Det har även tidigare framgått att "x" kombineras med "g" med syfte att undvika kostnader, som istället överlåts från kommunen på de delägande fastighetsägarna i gemensamhetsanläggningen. Ett "g" i en detaljplan innebär att en gemensamhetsanläggning ska bildas inom området. Det har även uttryckts under föreläsningar vid Högskolan Väst att oklarheter gällande vem som ansöker om officialservitut förekommer vid exploateringar. Syftet med studien är att undersöka förändring av användningsfrekvensen för "x". Studien gäller beslut mellan 1 januari 2002 och 31 december 2011 i de tre kommunerna Motala, Linköping och Mjölby i Östergötlands län. Syftet är även att utreda hur många av x-områden som ett officialservitut har bildats för.Resultatet av studien visar att inrättande av x-områden minskar. De två sista åren i studien har få inrättningar av x-områden ägt rum. Motala kommun har till skillnad från Linköpings och Mjölby kommun en uppåtgående trendlinje. Dock avviker 2011 i Motala då inga x-områden inrättats. Det avvikande resultatet tyder på en förändring även i Motala kommun. Resultatet från de intervjuer som hållits med planarkitekter i de olika kommunerna kompletterar resultatet ovan. Planarkitekterna bekräftar att de inrättar "x" mer sällan idag än för några år sedan. Av samtliga x-områden i studien har 44 % inte genomförts genom bildande av officialservitut. Markåtkomst kan ha lösts genom annan rättighet eller saknas helt. / Detailed development plans regulate how Sweden's land and water should be used. Statutes on detail planning are to be found in the Swedish planning and building act. A detailed development plan must specify public area, private property area and water area. Everybody may enter the public areas which the municipality owns. The private property area is private and has owners like a housing company or an individual. Optional rules can be used in the detailed development plan. This study deals with the optional regulation "x", which is a land reserve for public pathways. "X" is located on the private property areas.The private property owner may suffer from a restriction of their property rights by getting an "x" over the property. To avoid the risk that the public is prevented from passing through the x-field, a right is formed. If no right is formed, the owner of the property can choose to shut the public out. The right in question occurs appropriate by official easement which occurs by an application. An application can be made to the land survey to create an official easement. The land survey investigates if the official easement has an essential use for the property that has the advantage of the easement.Implementation rules are missing for x-areas, which results in that no right is formed. When no rights are formed there is no legal right for the public to use pedestrian and bicycle pathways. The property owner can choose to put up prohibiting signs and barriers to exclude the public, which results in that the x-areas are not filling their purpose. Previous studies have shown that the x-areas are used more often than intended. Its also used as a combination with "g", to avoid costs for the municipality. A "g" in a detail development plan means that a joint facility will be formed, that consist of the property owners in the area. The cost transfer to the members instead. During lectures at University West it has aroused uncertainties who it is that applies for official easement. The purpose of this study is to investigate how often x-areas have been applied for in the three municipalities of Motala, Linköping and Mjölby in Östergötland County, January 1, 2002 – December 31, 2011. The purpose is also to see how many official easements that have been formed for the x-areas.The result of this research shows that the use of x-areas decreases. The last two years very few x-areas have been established. Motala municipality has unlike Linköping and Mjölby an increasing trend of x-areas. However, in 2011 Motala municipality had no establishment of x-areas. The abnormal result indicates a change, even in Motala. Interviews with plan architects in the different municipalities confirm the result above. The plan architects admit to establish fewer x-areas today than a few years ago. Of all x-areas in the study, 44 percent have no official easement. It may have another easement but it is also possible that they have no easement at all.

Miljömålet Levande skogar talar om frivilliga avsättningar som en viktig del i arbetet med att bevara skogens möjlighet att bidra med allt vad både människor och andra organismer behöver av skogen. Det är viktigt att frivilliga avsättningar genomförs, men de genomförs enbart om den som äger skog vet vad en frivillig avsättning är.Denna studie har undersökt andelen frivilliga avsättningar inom småskogsbruket i Östersunds kommun, om det finns någon skillnad i avsättningsgrad hos kvinnliga respektive manliga skogsfastighetsägare samt hur stor del av de tillfrågade som vet vad frivilliga avsättningar är. Detta för att kunna bidra med insikt i hur dagens informationsflöden kring frivilliga avsättningar ser ut.Studien bygger på en kvantitativ undersökningsmetod, där respondenter under telefonintervjuer svarat på ett antal ja- och nej-frågor rörande vetskap om frivilliga avsättningar samt avsättningsgrad inom respektive respondents skogsfastighet.Resultaten av undersökningen av den totala andelen frivilliga avsättningar har jämförts med vilken information som utgått till de som förväntas genomföra dessa avsättningar. Därefter har en analys av underskottet i genomförande av frivilliga avsättningar genomförts utifrån de informationsflöden som identifierats under studien. Studien har därutöver undersökt hur stort genomslag informationen om frivilliga avsättningar haft, genom att undersöka graden av vetskap kring frivilliga avsättningar bland fastighetsägare.Studien har kommit till slutsatsen att avsättningsgraden i det geografiska området studien behandlar ligger i på samma nivå som tidigare studier visar för Jämtland, men lägre än riket som helhet. Studien nådde också slutsatsen att det kontinuerligt utgår relativt stora mängder information gällande frivilliga avsättningar, men att dagens information inte fungerar då enbart 30 % av de undersökta fastighetsägarna har kunskaper om vad frivilliga avsättningar är. / The Swedish national environmental goal Sustainable forests suggests voluntary forest set-asides as an important part of preserving the ability of the forest to provide what humans and other organisms need from the forest. It is crucial that voluntary forest set-asides are implemented, but this can only happen if those who own the forests know about the term of voluntary forest set-asides.In this study, the small-scale forestry within Östersund municipality has been examined in relation to the share of voluntary forest set-asides, if; and to what extent, there is a difference in share of voluntary forest set-asides in forest properties controlled by female and male owners and lastly to what degree the respondents know what voluntary forest set-asides are. This in order to contribute with insight into the flows of information regarding voluntary forest set-asides.The study is based on a quantitative research method, in which the respondents during telephone interviews was asked a series of Yes- and No-questions concerning the level of knowledge in the area of voluntary forest set-asides and the rate of voluntary forest set-asides for each forest property.The result of the inquiry of the total share of voluntary forest set-asides was later compared to the information that has been distributed to those who are expected to voluntarily refrain from use of a part of their land. Thereafter, an analysis of the implementation deficit and the identified information flows was conducted. Finally, the study has examined how big of an impact the information of voluntary forest set-asides has had, by examination of the rate of knowledge of voluntary forest set-asides among the property owners.The study can conclude that the share of voluntary forest set-asides in the examined area is in line with what other studies conclude for the county of Jämtland, but lower than for the nation as a whole. The study also reached the conclusion that the flow of information is continuous and rather vast, when it comes voluntary forest set-asides, but that the current information does not work since only 30 % of the property owners have got enough knowledge of the concept of voluntary forest set-asides. / <p>2018-06-08</p>

The freight transport industry accounts for a large and, moreover, an increasing share of the global greenhouse gas emissions. Despite this, previous studies point to the fact that freight transport purchasing companies (TPCs) do not take sufficient action to reduce emissions from the freight transports they buy. Previous research has not thoroughly explored the variables that might alter this pattern found in company behavior. This thesis therefore aims to investigate what current opportunities and barriers TPCs experience and what practices these companies are utilizing to reduce freight transport emissions, in order to investigate how companies in general can be motivated to become greener. To fulfill this goal, a multiple case study was performed where qualitative data, collected through interviews, was gathered from 13 companies that are actively working to reduce their climate footprint. A theoretical framework, namely the PESTEL analysis, was furthermore utilized to analyze the macro-environment of the phenomena. The collected data was analyzed in accordance with the research questions, where the main research question concerns the role of TPCs in affecting environmental advancements and the opportunities and barriers TPCs face from a PESTEL perspective. The sub-research questions concern what motivational factors companies experience regarding the implementation of sustainability targets regarding purchased transport, and what practices companies are utilizing to decrease the emissions from purchased transport. The findings of this thesis show that TPCs play a large role in the process of affecting the environmental advancements in freight transport. Furthermore, by using the theoretical framework, fewer opportunities than barriers for affecting emissions from freight transport were identified. In two perspectives, the political and social, several opportunities were found. For instance, within the political perspective it was deduced that incentives such as the Swedish greenhouse gas reduction mandate act as opportunities for TPCs. Moreover, one of the most important barriers discovered in this thesis include the need for long-term policies by Sweden and the EU to enable investments in sustainable fuel types and vehicles. / Industrin för godstransporer står för en stor och framförallt, stigande andel av de globala utsläppen av växthusgaser. Trots detta pekar tidigare studier på att transportinköpande företag inte tar tillräckligt med initiativ för att minska utsläpp från de godstransporter som de köper in. Tidigare forskning har inte tillräckligt utforskat variablerna i företagens beteende, som skulle kunna ändra på detta mönster. Den här avhandlingen syftar till att utreda vilka nuvarande möjligheter och barriärer transportinköpande företag upplever och vilka metoder dessa företag använder för att minska utsläpp från godstransporter, för att utreda hur företag i allmänhet kan motiveras till att bli grönare. För att uppnå detta mål genomfördes en multipel fallstudie där kvantitativ data, insamlad genom intervjuer, samlades in från 13 företag som aktivt jobbar med att minska sitt klimatavtryck. Ett teoretiskt ramverk, PESTEL-analys, användes därtill för att analysera makromiljön av studien. Den insamlade datan analyserades i enlighet med forskningsfrågorna, där den huvudsakliga forskningsfrågan berör transportinköpande företags roll i att påverka miljömässiga framsteg, samt de möjligheter och barriärer företag ställs inför, från ett PESTEL-perspektiv. Delforskningsfrågorna berör vilka motiverande faktorer som företag upplever när det kommer till att implementera hållbarhetsmål rörande inköpta godstransporter, samt vilka metoder företag använder för att minska utsläppen från inköpta godstransporter. Resultatet av denna avhandling visar att transportinköpande företag spelar en betydande roll i processen att påverka de miljömässiga framstegen inom godstransporter. Vidare fann man, genom att använda det teoretiska ramverket, att färre möjligheter än barriärer som påverkar utsläpp från godstransporter kunde identifieras. Inom två perspektiv, det politiska och det sociala, identifierades flera möjligheter. Det kunde exempelvis urskiljas att incitament som den svenska reduktionsplikten verkar som möjligheter för transportinköpande företag. En av de viktigaste barriärerna som identifierades i denna avhandling berör behovet av långsiktiga policys i Sverige och på EU- nivå för att möjliggöra för investeringar i hållbara bränsletyper och fordon.

The aim of the study was to create a greater understanding concerning social workers'experience and their discretion to balance between voluntary and compulsoryinterventions in child welfare. Furthermore, we wanted to investigate social workers'attitudes regarding the implementation of an intermediate compulsory care accordingto the law regarding compulsory care of children and adolescents. Previous researchhas identified a problem where the child is between voluntary and compulsorylegislation which can lead to the child continuing living in harmful conditions. Theempirical data is based on nine interviews with social workers in child welfareinvestigations units in Sweden. Lipsky's (2010) theory of street-level bureaucrats andthe term discretion were used to analyze the data and interpret the results obtainedfrom the study. The results showed that social workers' experience limited discretion.Strategies that were most successful were the relationship-building between socialworker and caregivers, communicative skills, and the application of the law. Thestudy also revealed that social workers had different points of view regarding animplementation of an intermediate care. Some find the implementation hard toenforce in practice, even though it could result in increased child protection. Theconclusion of the study was that the social workers would rather add moreinterventions than an implementation of an additional compulsory law. / Syftet med studien var att skapa en förståelse för socialsekreterares erfarenheter och deras förmåga att balansera mellan frivilliga och tvingande insatser inom den sociala barnavården. Dessutom ville vi undersöka socialsekreterares inställning till implementeringen av ett mellanvårdstvång enligt 2 § i lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. Tidigare forskning har identifierat ett problem där barnet befinner sig mellan frivilliga- och tvångsinsatser, vilket kan leda till att barnet fortsätter att leva under skadliga förhållanden. Empirin baseras på nio intervjuer med socialsekreterare inom den sociala barnavården i Sverige. Lipskys (2010) teori om street-level bureaucrats och begreppet handlingsutrymme användes för att analysera data och tolka de resultat som erhållits från studien. Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde ett begränsat handlingsutrymme. Strategier som var mest framgångsrika var relationsskapande mellan socialsekreterare och vårdnadshavare, kommunikativa färdigheter och tillämpning av lagen. Studien visade också att socialsekreterare hade olika inställningar om implementeringen av ett mellanvårdstvång. Vissa tycker att det är svårt att genomföra i praktiken, även om det skulle kunna leda till ökat skydd för barnet. Slutsatsen av studien var att socialsekreterare hellre vill ha tillgång till fler insatser än en implementering av ytterligare en tvångslagstiftning.