The purpose of this study has been to investigate how two female volunteers from two different NGOs help and support vulnerable women, who have been exposed to incest. This includes how these abused women and the picture of perpetrators are perceived and described by the volunteers. The study has also examined the collaboration with social services. The study results show that the volunteers within the two NGOs lack cooperation with social services, and that the work with support-seeking women can be perceived as both positive and negative. Positive experience is described by being a volunteer as part of an important change. Negative experience describes the volunteer as painful as it involves listening to, and taking part of these women's self-experienced stories, about their own experiences of incest. The work as a volunteer with support-seeking women, has been shown to offer support in various forms of support groups. The volunteer's task is to listen in these support groups and to confirm what the women seeking assistance are saying. The result has also shown that the women seeking support, are perceived as very afraid and degraded at the beginning of the meeting with the volunteers, but that they at the same time bear strength within themselves. The result also shows a lack of cooperation between the NGOs and social services. This is even though both activities work for the same clientele, which is the women seeking support. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur två kvinnliga volontärer från två olika frivilligorganisationer hjälper och stöttar kvinnor som har blivit utsatta för incest. Det inkluderar hur dessa utsatta kvinnor och även bilden av förövare upplevs och beskrivs av volontärerna, samt volontärernas samarbete med Socialtjänsten. Studiens resultat visar att volontärerna upplever att arbetet med stödsökande kvinnor kan upplevas som både positivt och negativt. Positiv upplevelse beskrivs genom att som volontär få vara en del av en viktig förändring. Negativ upplevelse beskriver volontären det som smärtsamt, då det innebär att lyssna till, och ta del av dessa kvinnors självupplevda berättelser, kring sina egna erfarenheter av incest. Arbetet som volontär med stödsökande kvinnor har visat sig gå ut på att erbjuda stöd i olika former av stödgrupper. Volontärens uppgift är i dessa stödgrupper att, lyssna samt bekräfta det som stödsökande kvinnor berättar. Resultatet har även visat att de stödsökande kvinnorna upplevs som väldigt rädda och nedbrutna i början av mötet med volontärerna, men att de samtidigt bär på en styrka inom sig själva. Resultatet visar också på ett bristande samarbete mellan frivilligorganisationerna och socialtjänst. Detta trots att båda verksamheterna arbetar för samma klientel, som är de stödsökande kvinnorna.

Bakgrund: Det säkerhetspolitiska läget globalt och framförallt i Sveriges närområde har försämrats de senaste tio åren. År 2015 beslutade Sverige för ett återtagande och uppbyggande av totalförsvaret. Det civila försvarets huvudsakliga målsättning är att värna om befolkningen, att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till det militära försvarets förmåga. Det civila försvaret ska använda Sveriges krisberedskap som grundplattform. När allvarliga händelser inträffar i vårt samhälle riskerar ordinarie krisverksamhet att belastas hårt. Sendairamverket har belyst vikten av att involvera samhällets alla nivåer för att uppnå en god samhällsresiliens. Det betonas att organiserad frivillighet bör stödjas och utvecklas. Forskning i Sverige pekar på behovet av ytterligare forskning om ledningsförhållanden för att hantera frivilliga, då det saknas kunskap om hur frivilliga ska ledas och användas både före och under en kris. Syftet med studien är att undersöka hur offentliga aktörer hanterar organiserade och spontanfrivilliga idag med särskild fokus på ledning och styrning, hur de kan integreras i befintliga ledningssystem före och under en kris samt hur det kan bidra till samhällets resiliens.   Metod: Studien är en kvalitativ explorativ studie. Datainsamling sker genom intervjuer vilka sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Sex respondenter intervjuades via videoprogrammet Zoom. Respondenterna är individer som på central, regional och lokal nivå arbetar med eller berörs av frågan om hantering av frivilliga. En respondent är verksam som samordnare för frivillig verksamhet på regional nivå.   Resultat: Studiens resultat visar på att personliga relationer och tillit är en väsentlig del om och hur frivilliga inkluderas och används i krisberedskapsarbetet på lokal nivå. Resultatet visar att det på central nivå finns kunskap och vägledningar om hantering av frivilliga samt konceptet FRG som förespråkas. Resultatet visar på en fungerande modell för hantering av frivilliga på regional nivå. Kunskap om frivilliga, vilka de är och vad de kan göra varierar och är personbunden. Incitament till att hantera frivilliga utgörs framförallt av att undvika att frivilliga binder upp viktiga resurser från ordinarie verksamhet och offentliga aktörers tillgång till resurser.   Slutsats: Hantering av frivilliga sker genom nätverksstyrning men inte som uttalad metod. Offentliga aktörer knyter personliga kontakter med frivilligorganisationer och om graden av tillit är hög utvecklas samverkan mellan aktörerna. Studien visar på återkommande problem i integrering av frivilliga i ledningssystem, samt faktorer för fungerande ledning och styrning av frivilliga. Hantering av frivilliga innebär för samhällets resiliens en möjlighet att nå ut till samhällets alla nivåer. Det leder till effekter som till exempel mobilisering av resurser, folkförankring och att stöd och hjälp kan nå fram till sårbara grupper i samhället.

Denna rapport undersöker vilka förutsättningar som krävs för att frivilliga överenskommelser på klimatområdet inom universitet- och högskolesektorn ska fungera, där efterlevnaden av Klimatramverket undersöks som en fallstudie. Främst utrönas vilka förutsättningar som historiskt har varit viktiga för effektiva frivilliga överenskommelser i tidigare forskning, där en jämförelse med Klimatramverket görs för att undersöka vilka av dessa ramverket uppfyller. Vidare undersöks efterlevnaden av Klimatramverket mer djupgående för att dra slutsatser om de uppfyllda förutsättningarna har bidragit till en effektiv efterlevnad av Klimatramverket.  För att besvara rapportens frågeställning har en litteraturstudie, litteraturstudiejämförelse, enkätundersökning, intervjuer samt en webbplatsundersökning tillämpats som metoder. Litteraturstudien avsåg att undersöka vilka förutsättningar som tidigare visats leda till effektiva frivilliga överenskommelser, samt att utröna uppkomsten och karaktären av Klimatramverket. I litteraturstudiejämförelsen drogs paralleller mellan förutsättningarna och Klimatramverket för att utröna vilka av förutsättningarna ramverket uppfyller. En enkätundersökning skickades ut till de svenska högskolor och universitet som är anslutna till Klimatramverket, i syfte att undersöka efterlevnaden samt hur nära lärosätena är att uppfylla ramverkets uppsatta mål. För en djupare inblick i olika lärosätens arbete med Klimatramverket utfördes intervjuer med representanter från tre olika lärosäten. Vidare granskades ett urval av lärosätenas webbplatser i syfte att undersöka om lärosätena kommunicerar sitt klimatarbete, vilket är ett åtagande i enlighet med Klimatramverket. Resultaten från undersökningen tyder på att de av litteraturstudien funna förutsättningar för att frivilliga överenskommelser ska fungera effektivt i stor utsträckning kan tillämpas på högskole- och universitetssektorn. Från litteraturstudiejämförelsen konstateras att Klimatramverket främst uppfyller de kontextuella förutsättningarna för effektiva överenskommelser, medan de innehållsmässiga förutsättningarna åläggs de enskilda lärosätena, vilket har gjorts av flexibilitetsskäl men äventyrar även i sig effektiviteten. Resultatet bekräftas i fallstudien, där det framkommer att ett fåtal av lärosätena bedömer att de kommer uppnå ramverkets uppsatta mål, vilket indikerar att Klimatramverket hittills inte bidragit till att uppfylla nationella och internationella klimatåtaganden i större omfattning. / This thesis examines the conditions which lead to effective environmental voluntary agreements within higher education institutions (HEIs), where the Climate Framework is examined as a case study. Primarily, conditions which historically have led to successful voluntary agreements will be examined, where a comparison with the Climate Framework is made to identify which of these conditions it fulfills. Furthermore, the compliance of the Climate Framework is examined more profoundly in order to draw conclusions about whether the fulfilled conditions have led to a successful compliance of the Climate Framework.  In order to answer the questions posted in this thesis, methods such as literature review, literature review comparison, survey, interviews and a website analysis have been applied. The aim for the literature review was to examine which conditions have led to effective voluntary agreements in the past, as well as to ascertain the emergence and the nature of the Climate Framework. In the literature review comparison, parallels were drawn between the conditions and the Climate Framework to determine which of the conditions the Framework fulfills. The survey was sent to all of the Swedish HEIs affiliated with the Climate Framework, in order to investigate the compliance and how close the institutions are to fulfill the Frameworks’ set goals. In order to get a deeper insight regarding different institutions’ work with the Climate Framework, interviews were made with representatives from three different HEIs. Furthermore, a selection of HEIs’ websites was examined in order to investigate whether they are communicating their climate work, which is a commitment in accordance with the Climate Framework.   The findings from the study suggests that conditions for successful voluntary agreements identified in the literature review can largely be applied to HEIs. The literature review comparison indicates that the Climate Framework primarily fulfills the contextual conditions for effective agreements, while the content-related conditions are imposed on individual HEIs. This was made hence to flexibility reasons, but it is also jeopardizing the effectiveness of the agreement. The results are confirmed in the case study, which also reveals that only a few of the HEIs estimate that they will achieve the Frameworks’ set goals, which indicates that the Climate Framework has not so far significantly contributed to fulfilling national and international climate commitments.

Nuvarande Financial Accounting Standard Board (FASB) och International Accounting Standard Board (IASB) har gemensamt utvecklat en ny leasingstandard. Syftet är att skapa konvergens på en internationell nivå samt förbättra finansiella rapporter som ska underlätta användarnas ekonomiska beslut. Tidigare studier visar att den nya leasingstandarden medför effekter på företagens redovisningen och finansiella nyckeltal. Emellertid finns lite kunskap om hur företagen på Large Cap förbereder sina investerare på en ny leasingstandard. Följaktligen är syftet med studien att beskriva hur svenska Large Cap företag väljer att förbereda sina investerare med upplysningar om IFRS 16 i sina finansiella rapporter. Vidare syftar studien till att förklara hur graden av förberedelse påverkas av leasingintensitet, antal bevakande analytiker och vilken implementeringsmetod företagen väljer vid införandet IFRS 16. För att satisfiera syftet användes agentteorin och teorin om frivilliga upplysningar för att analysera och förklara företagens val att lämna förberedande upplysningar. Upplysningarna kvantifierades genom att upplysningarna i företagens fjärde kvartalsrapport och årsredovisning 2018 kodades med en diskret variabel. Resultatet visar att företagen på Large Cap förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar i årsredovisningen jämfört med kvartalsrapporten. Företagen bedömer att kvalitativa upplysningar är av mer väsentligt värde för investerare än kvantitativa upplysningar eftersom de kan skapa bättre förståelse för leasingstandardens innebörd hos investerare. Vidare visar studien att varken leasingintensitet, antal bevakande analytiker eller val av implementeringsmetod påverkar företagens förberedande upplysningar. Den rimligaste tolkningen är att leasingintensiva företag inte bedömer att effekterna av leasingstandarden är av mer väsentligt värde för investerare än icke-leasingintensiva företag. En förklaring till att det inte föreligger ett samband mellan antal analytiker och företagens förberedande upplysningar kan förklaras av att företagen inte upplever att upplysningar om leasingstandarden leder till fördelar. Istället kan upplysningarna resultera i negativa marknadsreaktioner. Resultatet visar även att en övervägande andel av företagen på Large Cap föredrar den förenklade metoden till förmån för den retroaktiva metoden vid implementering av leasingstandarden. Författarna kan emellertid inte dra säkra slutsatser om företagen som använder den retroaktiva metoden förbereder sina investerare med mer omfattande upplysningar än företagen som använder den förenklade metoden. / The Financial Accounting Standard Board (FASB) and International Accounting Standard Board (IASB) have jointly developed a new accounting standard for leases. The main objective is to harmonize accounting across international borders with a common new lease standard and to ameliorate financial reporting for users of financial reports. Furthermore, researchers have discovered that the new lease standard has a significant impact on firms accounting and key financial ratios. Meanwhile, there is barley any studies in the field which examines how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard. Therefore, the main purpose of this study is to describe how Swedish Large Cap firms chooses to prepare their investors with substantial disclosures on the new lease standard in their financial reports. Authors of this study also seek to explain how firms lease intensity, number of analyst followers and their choice of transition approach have an impact on firm’s preparatory disclosures. To satisfy the purpose, the authors of this study choose to deploy agency theory and voluntary disclosure theory in order to analyse and explain how firms choose to prepare their investors with IFRS 16 disclosures. Firms disclosures in their interim report for the fourth quarter 2018 and annual report 2018 were quantified with a discrete variable. Furthermore, it appears that Swedish firms on Large Cap prepare their investors with more extensively disclosures in their annual reports compared to their interim reports. Firms assesses that qualitative disclosures are of more material value to investors than quantitative disclosures. One explanatory factor may be that qualitative disclosures provide investors with better understanding of the new lease standard. Moreover, the study fails to explain the relationship between firms lease intensity, number of analyst followers, and firm’s choice of transition approach with the firm’s preparatory disclosures. One interpretation is that firms with high lease intensity do not assess the impact of the new lease standard to be of more material value for investors decisions than firms with low lease intensity. Since the study fails to explain the relationship between number of analyst followers and firm’s preparatory disclosures, a reasonable interpretation is that firms do not benefit from disclosing information about the new lease standard since the information might result in negative market reactions. Meanwhile, this study also provides evidence that a significant proportion of firms on Large Cap chooses the modified retrospective approach in favour of the full retrospective approach to adopt IFRS 16. Although, there is not enough strong evidence to support the hypothesis that Swedish firms which adopt the full retrospective approach prepare their investors with more extensively disclosures than firms which adopt the modified retrospective approach.

Avhandlingen är en nutidsanalys av delar av den svenska välfärden. Samverkan mellan myndigheter och organisering av socialt arbete i frivilliga organisationer är två samtida tendenser i det svenska välfärdssystemet. Båda studierna fokuserar på arbetslivsinriktad rehabiliteringför personer utanför arbetsmarknaden en längre tid. Den första studien beskriver samverkan mellan olika offentliga myn-digheter i form av ett samverkansteam (ReSamprojektet), medan den andra studien beskriver och analyserar en delvis brukarstyrd form för arbetslivsinriktad rehabilitering, den så kallade klubbhus-modellen (Fontänhusrörelsen).Den första studien var en processinriktad utvärdering med olika me-toder för datainsamling som intervjuer, fokuserade gruppdiskussioner, samt dagboksanteckningar. Den andra studien gjordes utifrån en deltagarbaserad forskningstradition där författaren arbetade med en forskarcirkel bestående av medlemmar från klubbhuset. Syftet var att närma sig rehabiliterings-processen på ett så utforskande sätt som möjligt. Data samlades in som detaljerade anteckningar, officiellt material och inspelade intervjuer.Resultat från den första studien visar att det var möjligt att samarbeta över myndigheternas gränser men att det fanns hinder som handlade om kulturella och organisatoriska skillnader mellan myndigheterna, olikheter när det gäller engagemang och begränsa-de resurser för att kunna möta klienternas komplexa behov. Samtidigt var en viktig lärdom att ju mer kunskap handläggarna hade om varandra och sina respektive organisationer destolättare blev samar-betet. Resultat från den andra studien visar att genom det dagliga arbetet formas, fördjupas och åter-upptas relationer och den stödjande omgivningen. Förstärkande mekanismer var en uttalad ideologi, en tydlig struktur för möten, återkommande arbetsgrupper ochcertifiering. Det var också viktigt att arbetsuppgifterna betraktades som nödvändiga och att de gjorde en skillnad om de utfördes. Å andra sidan beskrevs rörelsen som begränsande för vissa medlemmar.I diskussionen används tillit somett begrepp som spänner över individ-, grupp-och samhällsnivå. Tillit blir ett sammanbindande begrepp mellan de båda studierna och visade sig vara den viktigaste komponenten för att etablera hållbara relationer på gruppnivå. Slutligen följer en mera framåtblickande diskussion som handlar om hur utanförskap kan bemötas genom samverkansaktiviteter respektive frivillig organisering och vilken roll verksamheterna kan få i välfärdssystemet / The thesis is a contemporary analysis of parts of the Swedish welfare system. Co-operation between agencieswithin the welfare system and provision of welfare services by organizations within the voluntary sector are two contemporary tendencies. Both studies are focusing on the rehabilitation process for individuals who have been excluded from the labour market for a longer time period. The first study describes and analyzes co-operation in a three year project as a strategy for provision of complex welfare services (the ReSam project). The second study describes and analyzes the club house model of rehabilitation (the Fountain House movement).The first study is based on a process evaluation, where different kinds of data were collected through interviews, focus groups and diaries. These data were subsequently analyzed with qualitative methods. The second study isparticipant oriented, which means that a group of members conducted the study in co-operation with the re-searcher. The study isexplorative and research data were collected in a variety of ways including detailed notes, taped interviews and cognitive maps.The results of the first study show that it was possible to co-operate across the organizational boundaries of the different agencies involved, but there were obstacles related to organizational and cultural differences between the agencies, divided loyalties of the officials involved, and limited resources available to deal with the complex needs of the clients. The most important factor was that the officials learnt more about each other and the agencies involved. The result of the second study reveals that daily work tasks forms, deepens and reinvents both relationships as well as the supportive environment. Supportive mechanisms were an explicit ideology, plain structure of the meetings, frequent held working groups and thecertification process. Furthermore, it was important that the taskswere considered as necessaryand made a dif-ference. On the other hand, the members described the clubhouse environment as restricting for some. In the discussion, trust is used as a concept which spans over individual, interpersonal and organizational levels and becomes a useful tool as a theoretical concept binding the two studies to-gether. Trust was revealed as the most important ingredient as it comes to establishing sustainable relationships on a group level. Finally, some possible future scenarios are drawn up and discussed concerning the roles and relations between the welfare system and contemporary new forms of orga-nizing welfare services.

I denna uppsats undersöker jag hur två olika tolkningar av den sokratiska frivillighetsparadoxen ingen gör fel frivilligt påverkar möjligheten att förstå Platons dialog Staten. Min hypotes är att de två tolkningarna av frivillighetsparadoxen kastar ljus över diskussionen i Staten, och att det är nödvändigt att förstå frivillighetsparadoxens roll för att förstå vad som står på spel i Staten. I uppsatsen ämnar jag visa att ett möjligt sätt att läsa Staten är att tolka Sokrates och de övriga samtalsdeltagarnas uttalanden baserat på kontexten, eftersom vissa uttalanden är polemiska i sin karaktär, medan andra är traditionella. Jag argumenterar för att såväl den traditionella synen på Sokrates som den polemiska dito är korrekta analyser av Sokrates filosofiska gärning, men inte heltäckande sådana, eftersom Sokrates ibland är polemisk – mot de som kvickt måste nedkämpas – och ibland är instruerande på traditionellt manér, mot de som kan förbättras genom det filosofiska samtalet. Detta sätt att läsa Staten skiljer sig från andra genom att läsaren bör avstå a priori-uppfattningar om Sokrates, Thrasymakos eller Glaukons och Adeimantos ståndpunkter till förmån för att tolka beteenden hos samtalsdeltagarna samt deras uppfattningar, vilka förmedlas av texten.

Denna uppsats undersöker inkomna intresseanmälningar till Finlandskommittén av år 1941 för tjänstgöring i Finska armén under fortsättningskriget. Det övergripande syftet är att ta reda på varför människor anmäler sig som frivilliga till krig genom att jämföra det välutforskade vinterkriget med fortsättningskriget. Undersökningen består av två delar där den första är en kvantitativ del för att ta reda på vilka som sökte sig som frivilliga. Den andra delen utgörs av en kvalitativ textanalys för att hitta vilka motiv personerna anger i sina brev, och på så sätt ta reda på varför man sökte sig till fortsättningskriget. Resultaten tyder på att de flesta som sökte sig till militärtjänstgöring var aktiva militärer och ungefär en tredjedel hade även tjänstgjort i Finland under vinterkriget. De motiv som framkommer är mestadels en vilja att försvara Finland och Norden mot kommunism på samma sätt som under vinterkriget, trots att det politiska och militära läget var helt annorlunda 1941.

This research will explore how social workers in the Swedish childcare system argue about semi coercive measures, tensions between voluntariness and coercion, and their discretion for those actions. Semi coercive measures are regulated by The Care of Young Persons Act (LVU), section 22. To investigate this a qualitative method was adopted. Eight semi- structured interviews were conducted with social workers that have experience when it comes to work within social services regarding children and young people. The research utilises a thematic analysis as a means of processing the data. To analyse the results, Lipsky’s theoretical concept; Street-level bureaucracy and Foucault’s theoretical concept of power; discipline and disciplining based on panopticism and pastoral power, are used. The analysis of the results indicates that the respondent’s views of the tension between coercive and voluntary measures differ, and that there is no clear distinction. Most of the respondents considered the regulations on semi coercive measures as unnecessary while others thought they are a useful tool when implemented correctly. Moreover, social workers use similar forms of semi coercive measures but not according to section 22 LVU. Respondents use their discretion in different ways, which influences their views on whether the section is necessary or not.

Mjuk reglering är en icke-bindande uppsättning regler som har blivit socialt accepterad som bindande. Den har blivit vanligare med åren, med frivillig standard som ett exempel. Det ses som ett effektivt verktyg för att skapa multinationell reglering. Det finns dock en del kritik mot mjuk reglering för att vara ineffektiv och att företag endast använder den för att få legitimitet. Hållbarhetsredovisningen styrs delvis av mjuk reglering. År 2021 infördes en ny frivillig standard, GRI 207 Tax 2019. Standarden reglerar transparent redovisning av skatt. På grund av den kritik som finns mot frivilliga standarder och mjuka regleringar är syftet med denna studie att studera effekterna av införandet av en ny frivillig standard. Detta har gjorts genom en studie av hur storbanker kommunicerar sina skatteangelägenheter före och efter införandet av GRI 207 Tax 2019. Studien har genomförts genom data som samlats in från fyra av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar i Sverige. Legitimitetsteorin och den institutionella teorin har använts för att analysera resultatet av studien. Resultatet visar att storbankerna har olika syn på hur de ska presentera sina skatteärenden. SEB och Swedbank valde att följa standarden medan Nordea bara följer en del av GRI 207 och Handelsbanken inte följer GRI 207. Detta resulterade i högre poäng för SEB och Swedbank än Handelsbanken och Nordea men inte i bättre kvalitet på rapportering. Dessutom fann studien att det varierar hur mycket information storbankerna rapporterar om sina skatteärenden. Studien drar slutsatsen att GRI 207 inte har påverkat kvaliteten på skatterapporteringen. Ytterligare frågor som väckts i studiens slutsatser är: Följs frivilliga standarder till störst del för att uppnå legitimitet? Är tax washing ett nytt kommande fenomen? / Soft regulation is a non-binding set of rules that has become socially accepted as binding. It has become more common over the years, voluntary standard is an example of soft regulation. It is seen as an effective tool to create multinational regulation. Though, it exists some criticism towards soft regulation for being non-effective and that companies only use it to gain legitimacy. Sustainability reporting is partly governed by soft regulation. Year 2021 a new voluntary standard was introduced, GRI 207 Tax 2019. The standard regulates transparent accounting of tax. Due to the existing criticism towards voluntary standards and soft regulation the purpose of this study is to study the effects of the introduction of a new voluntary standard. This have been done through a study of how major banks communicate their tax affairs before and after the introduction of GRI 207 Tax 2019. The study was conducted through data collected from four of the major banks annual and sustainability reports in Sweden. Legitimacy theory and the institutional theory has been applied to help analyse the result of the study. The result shows that the major banks have a different approach on how to present their tax affairs. SEB and Swedbank decided to follow the standard while Nordea only follow a part of GRI 207 and Handelsbanken does not follow GRI 207. This resulted in higher scores for SEB and Swedbank than Handelsbanken and Nordea but not an increase in quality. Furthermore, the study found that it various how much information the major banks report about their tax affairs. The study concludes that GRI 207 hasn’t influenced the quality of tax reporting. In the conclusion further questions are raised: Are voluntary standards largely followed to achieve legitimacy? Is tax washing a new upcoming phenomenon?

Några elever tenderar att fastna i samma aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka om det finns strategier fritidslärare säger sig använda för att få eleverna delaktiga i fritidshemmets aktiviteter. Vidare undersöks vilka strategier som uppges vara effektiva och hur elevernas deltagande i aktiviteterna påverkar de sociala relationerna i gruppen. Studien utgår från fyra frågeställningar: Vilka strategier anser fritidslärare att de använder för att motivera eleverna att delta i frivilliga aktiviteter? Hur uppfyller fritidshemmet elevernas önskemål av aktiviteter? Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i aktiviteterna på fritidshemmet? och Vilken typ av miljö använder fritidshemmet mest under aktiviteterna? Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor i södra Sverige. Analysen av resultatet tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv för att få en djupare förståelse av elevernas delaktighet i aktiviteterna. Undersökningen visar att fritidslärare behöver ha elevernas intressen och behov i åtanke när planering av aktiviteter görs. Det visar sig vara av stor vikt att fritidslärarna är delaktiga i aktiviteterna för att motivera eleverna att delta. Fritidslärarna bör ge tydliga instruktioner som gör att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Eleverna mår som bäst om de får möjlighet till miljöombyte och erbjuds en bred variation av aktiviteter med engagerade fritidslärare. / Some pupils tend to get caught up in the same activity at the leisure-time centre. The purpose of the study is to investigate whether there are strategies that leisure-time teachers use to involve pupils in the activities of the leisure-time centre. Furthermore, it investigates which strategies are reported to be effective and how pupils' participation in the activities affects the social relations in the group. The study is based on four questions: What strategies do leisure-time teachers think they use to motivate pupils to participate in voluntary activities? How does the leisure-time centre meet the pupils' wishes for activities? How do the leisure-time teachers experience social relations between the pupils in the activities at the leisure-time centre? and What kind of environment does the leisure-time centre use most during the activities? The method is semi-structured interviews with four leisure-time teachers at two schools in southern Sweden. The analysis of the results is interpreted from a sociocultural perspective in order to gain a deeper understanding of the pupils' participation in the activities. The survey shows that leisure-time teachers need to keep pupils' interests and needs in mind when planning activities. It turns out to be of great importance that the leisure teachers are involved in the activities to motivate the pupils to participate. Leisure-time teachers should provide clear instructions that allow pupils to understand what is expected of them. Pupils feel at their best if they get an opportunity for a change of scenery and are offered a wide range of activities with dedicated leisure-time teachers.