Studien ”Vägen till arbetet – en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden” syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm. Studien avslutas med tanken om att det tillvägagångssätt som gör att deltagaren påverkar sitt sociala och humankapital på den ideella organisationen är att genom att vara delaktig i deras resurser. Dessa är att främst komma i kontakt med en yrkesvägledare, studera svenska, samt få vara en del utav gemenskapen inom organisationen, som spelar stor roll för deltagarna. Å andra sidan, har inte dessa resurser någon direkt påverkan till anställning. Det som i första hand spelar roll för deltagaren är svenska kunskaper och nya mer direkta kontakter med olika arbetsgivare för att effektivare komma in på arbetsmarknaden. Detta är något som den ideella organisationen inte mer än i viss mån bidragit med till sina deltagare.

Sammanfattning HIV/AIDS är en epidemi i Sydafrika och antalet kvinnor som lever med denna sjukdom ärhögre än män. Studiens frågeställningar var, att genom organisationsrepresentanterna ta reda på; vad berodde detta på, hur smittades dessa kvinnor och hur upplevde och hanterade de sin sjukdom. Vilken hjälp och stöd fick de för att de skulle kunna leva ett någorlunda normalt liv samt hur behandlades dessa kvinnor av omgivningen?  Studiens metod var en kvalitativ studie bestående av fem intervjuer med personer som arbetar med dessa kvinnor inom den frivilliga organisationen, Treatment Action Campaign (TAC) i Kapstaden i Sydafrika.Vidare genomfördes en observationsstudie för att ge en ram för de genomförda intervjuerna. Studien visade att de olika kulturernas syn på kvinnor, kvinnornas ekonomiska beroende av sina män, männens sexvanor, fattigdom, våldtäkter och okunskap om sjukdomen var de faktorer som bidrog till att flest kvinnor än män blev smittade av HIV/AIDS. Genom TAC fick vi också kunskap om att HIV/AIDS var en stigmatiserad sjukdom vilket gjorde det svårt för vissa av dessa kvinnor att tala öppet om sin status vilket i sin tur gjorde att de inte kunde få hjälp, stöd, vård och medicinerig. Dessa kvinnor kunde bli misshandlade, stenade eller dödade på grund av sjukdomen, både av sina män och av andra i deras omgivning. Studien belyser även HIV/AIDS ur ett könsperspektiv eftersom det var fler kvinnor som smittades av sjukdomen.

Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet. Vidare tyder resultatet på att Global Compact har blivit en institutionaliserad norm bland de stora byggföretagen.

När det sker en olycka är det viktigt att en första insats kan påbörjas snabbt. På glesbyggden kan det vara svårt för polis, ambulans och räddningstjänst (blåljusmyndigheter) att vara på plats inom en rimlig tid då körsträckorna är långa. För att en första insats ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt har det på flera håll i Sverige organiserats verksamheter med frivilliga som kan vara behjälpliga vid vissa olyckor och en av dessa verksamheter är civil insatsperson (CIP). I detta arbete har CIP-verksamheten i västra Sörmland studerats för att se hur verksamheten ser ut idag och hur den skulle kunna utvecklas. Fokus är utlarmningsprocessen och vilka som ska larmas till olika typer av olyckor. När det sker en olycka i ett område med CIP-verksamhet och det är ett relevant larm för CIP att åka på larmas alla som är CIP i det område där olyckan skett. Det innebär att CIP får meddelande om olyckor i deras område även om de inte är i närheten vid tillfället för larmet. CIP kan heller inte meddela SOS Alarm om de kommer att åka på larmet eller inte i dagsläget. En beslutsmodell har utformats för att CIP genom en applikation i mobiltelefonen ska kunna bli larmade till lämpliga olyckor. Här larmas de CIP som kan vara vid olycksplatsen före blåljusmyndigheterna och vidare får de information om vilka kvalifikationer som är av värde vid olyckan och får klicka i om de kan ta med sig några av dessa. Denna studie ger indikationer på att det går att utveckla CIP-verksamheten genom en beslutsmodell och därigenom även att underlätta spridningen av CIP-verksamheten till övriga delar av landet. Med en beslutsmodell som underlättar utlarmningsprocessen underlättas räddningsinsatser och CIP kan bidra med effektivare hjälp.

Förundersökningsmedgivande (MFÖ) är ett avtal som upprättas på frivillig grund mellan Svenska kraftnät och fastighetsägaren. Är fastighetsägaren inte villig att ingå MFÖ-avtal söker Svenska kraftnät istället förundersökningstillstånd hos Länsstyrelsen för att på så sätt få tvångsvist tillträde till fastigheter för att genomföra förundersökningsarbeten inför kommande ledningsprojekt. I det här arbetet genomfördes en studie av MFÖ-avtal och förundersökningstillstånd för att ta reda på hur Svenska kraftnät kan få fler fastighetsägare att ingå frivilliga överenskommelser. Detta för att på så sätt få tillträde till fastigheter för att utföra förundersökningsarbeten på frivilliga grunder. Fyra rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen studeras för att undersöka på vilka grunder som fastighetsägare överklagade Länsstyrelsens beviljade förundersökningstillstånd åt Svenska kraftnät. Vidare genomfördes fyra intervjuer med sakkunniga inom Svenska kraftnät för att besvara två frågor. Den första var vilken motvilja som de upplevde att det fanns från fastighetsägares sida att ingå MFÖavtal med Svenska kraftnät. Den andra frågan var vad som Svenska kraftnät kunde göra för att öka andelen fastighetsägare att ingå MFÖ-avtal. Resultatet av studien visade att fastighetsägares yrkanden till domstol stämmer överens med de orsaker som sakkunniga inom Svenska kraftnät menade inverkade på fastighetsägares motvilja att ingå MFÖ-avtal. Fastighetsägare lade stor fokus på vad som kan komma att hända i senare skeden i ledningsprojekten, bland annat med avseende på ledningens placering och teknikval. För att få fler fastighetsägare att ingå MFÖ-avtal behövdes det ske bättre kommunikation med fastighetsägare gällande avtalets innebörd. Däremot kunde detta vara lättare sagt än gjort pågrund av hur resurskrävande en sådan åtgärd kan vara. / Preliminary investigation consent (PIC, or MFÖ in Swedish) is an agreement established on a voluntary basis between the Swedish power grid authority, Svenska kraftnät, and property owners. If the property owner is not willing to enter into a MFÖ-agreement, Svenska kraftnät instead seeks a preliminary investigation permit from the Swedish County Administrative Board, Länsstyrelsen, in order to obtain forced access to real estate to carry out preliminary investigations for future power grid projects. In this study, research was carried out on MFÖ-agreements and pre-emption permits to find out how Svenska kraftnät could get more real estate owners to enter into voluntary agreements. This, in order to gain access to real estate on a voluntary basis. Four cases from the Swedish Supreme Administrative Court was studied to investigate the grounds on which property owners appealed the County Administrative Board's granted preliminary investigation permit for Svenska kraftnät. Furthermore four interviews were conducted with people at Svenska kraftnät that works with these tasks to answer two questions. The first was what they felt were the reasons why real estate owners did not want to enter into MFÖ agreements with Svenska kraftnät.The second question was what Svenska kraftnät could do to increase the proportion of property owners to enter MFÖ-agreements. The result of the study showed that property owners' claims to court are consistent with the reasons that experts at Svenska kraftnät meant that property owners were reluctant to conclude MFÖ-agreements. Property owners focused a great deal on what might happen in the later stages of the power grid projects, including in terms of power line location and technology choice. In order to get more property owners to enter into MFÖ-agreements, better communication with property owners was required regarding the meaning of the agreement. However, this could be easier said than done on the basis of how resource-intensive such a measure might be.

Bakgrund Börsnoterade bolag väljer idag att lämna ut en stor mängdfrivilliga upplysningar trots att dessa kan medföra kostnader samt konkurrensnackdelar. En trolig förklaringsfaktor till detta är enligt tidigare studier ledningens kompetenssignalerande.Tanken är att begåvade företagsledare vill stärka sitt egetpersonliga varumärke och marknadsföra sin egen kompetens viaupplysningarna. Med dessa antaganden i åtanke skulle det vara rimligt att anta att det sker förändringar i mängden frivilligaupplysningar när en ny VD eller CFO tillträder och vill sända signaler samt sätta sin egen personliga prägel på företagets externa kommunikation. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur ett byte av VD eller CFO påverkar företags frivilliga upplysningar under räkenskapsåret efter bytet. Metod Denna kvantitativa studie genomfördes med en deduktiv ansats samt en tvärsnittsdesign. Slutsats Studien visade på att ett CFO-byte resulterade i en ökad mängdfrivilliga upplysningar. Studien visade dessutom även att en externt rekryterad CFO leder till fler frivilliga upplysningar än en internt rekryterad CFO. Därutöver kunde studien också visa på vissa indikationer gällande ett positivt samband mellan VD:s ägarandel i företaget samt en ökning av de frivilliga upplysningarna under kommande räkenskapsår. Motsvarande samband för CFO gick dock inte att identifiera. / Background Listed companies choose to voluntary disclose a lot of information even though it could entail costs and competitive disadvantages. A likely explanatory factor for this in earlier studies has been the managements wish to signal their competence. The thought is that gifted managers wish to improve their own personal trademark and to promote their own competence via the voluntary disclosures. With these assumptions in mind, it would be fair to assume that changes in the amount of voluntary disclosures will occur when a new CEO or CFO steps in and wishes to signal competence and add theirown personal touch on the company’s external communication. Purpose The purpose of this study is to explain how a change of CEO or CFO will affect the corporation’s voluntary disclosures in the following fiscal year. Method This quantitative study was performed with a deductive approach and a cross-sectional design. Conclusion The study showed that a change of CFO resulted in an increased amount of voluntary disclosures by the companies. The study also found that an externally recruited CFO will disclose more than an internally recruited CFO. In addition the study also showed indications of a positive relation regarding a CEO’s share of the company and an increase of the voluntary disclosures int he next fiscal year. The same relation could not be observed to also apply for CFO’s.

Titel: Aktiemarknadens mottagande av tillkännagivanden om utdelningar - En studie om aktieutdelningar under Covid-19. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Joakim Isheden och Nicoleta Marcean Handledare: Jan Svanberg Datum: juni 2021 Syfte: Pandemin Covid-19 orsakade globala ekonomiska kristider år 2020 när många företag överraskades av betydligt försämrad konjunktur. En del av företagens hantering av situationen var att omvärdera sina utdelningsbeslut. Detta ger i sin tur utslag på aktiekursutvecklingen, något som olika teoribildningar förklarar på olika sätt. Signaleringsteori kan ställas mot utdelningsefterfrågeteori. Därutöver är det tänkbart att omständigheterna kring utdelningsbeslutet påverkar aktiemarknadens mottagande av det. Denna studie beskriver hur aktiekursutvecklingen påverkas av olika utdelningsbeslut samt utröner vilken teoribildning som bäst förklarar dess orsaker. Metod: Denna studie utförs inom den positivistiska vetenskapstraditionen och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. 195 utdelningsbeslut på Stockholmsbörsen (NASDAQ) år 2020 analyseras och kategoriseras utefter sin karaktär och sitt institutionella sammanhang. Företagens aktiekursutveckling under totalt 257 dagar studeras med tillkännagivandet om utdelningsbeslut som mittpunkt. All sekundärdata har sammanställts från webbsidorna Nasdaq och Avanza och bearbetats av författarna, och har analyserats med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Minitab. Resultat & slutsats: Studien kommer i likhet med tidigare forskning fram till att det finns ett samband mellan positiva (negativa) utdelningsbeslut och positiv (negativ) aktiekursutveckling. Skillnaden mellan kategorierna är liten till obefintlig, vilket gör att kassaflödesaspekten framstår som central. Slutsatsen blir därav att förklaringen till det funna sambandet främst bör förstås som att företagen möter aktiemarknadens efterfrågan på utdelningar, snarare än att de signalerar sina framtidsutsikter. Vidare uppvisar den svenska aktiemarknaden genom informationsläckage brister i marknadseffektivitet. Examenarbetets bidrag: Studien bidrar med att ge en djupare förståelse över dynamiken mellan företagens utdelningsbeslut och aktiemarknadens mottagande. Jämförelsen mellan signaleringsteori och utdelningsefterfrågeteori, där den senare föredras, är en förklaringsansats till den spretiga empiri som tidigare forskning genererat på området. Denna studies resultat styrker tidigare forsknings slutsatser om att den svenska marknadseffektiviteten är svag på vissa områden, genom att visa att detta gäller för aktiemarknaden vid utdelningsbeslut. Förslag till vidare forskning: Orsakerna till och omfattningen av den svaga marknadseffektiviteten behöver klarläggas. Eventuellt kan analysmodeller utvecklas för att justera för informationsläckage. Generellt behövs mer empirisk forskning som fokuserar på orsakerna bakom sambandet mellan utdelningsbeslut och aktiekursutvecklingen. Tvärvetenskaplig forskning om korttidsstödets politiska och ekonomiska följdverkningar skulle gynna såväl det ekonomiska som detstatsvetenskapliga ämnesområdet. Nyckelbegrepp: Aktiekursutveckling, positiva utdelningsbeslut, frivilliga respektive framtvingade negativa utdelningsbeslut, signaleringsteori, utdelningsefterfrågeteori, annonseringsdag, trendutveckling, marknadseffektivitet. / Title: The Stock Market's reception of dividend announcements - A quantitative study of dividends during Covid-19. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Joakim Isheden and Nicoleta Marcean Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 - June Aim: The Covid-19 pandemic caused a global financial crisis in 2020, when many companies were surprised by significantly deteriorating economic conditions. Companies consequently re-evaluated their dividend policies. This led to a stock market reaction, whose motives are explained differently by various schools of thought. Signaling theory and catering theory each offer a leading perspective. Furthermore, the institutional context of a dividend announcement might impact the stock market reaction. This study describes how the stock market reacts to different kinds of dividend announcements and evaluates which of the schools of thought offers the most plausible explanations to this relationship. Method: This study is conducted within the positivist scientific tradition and has a quantitative approach. 195 dividend announcements from the year 2020, by companies listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ), are analyzed and categorized by type and institutional context. The corresponding stock price development over 257 days is studied with the announcement date as main point of interest. All secondary data has been collected and processed by the authors, from the websites Nasdaq and Avanza, and has been analyzed using the statistics programs SPSS and Minitab. Results & conclusions: The study concludes, similar to previous research, that there is a connection between positive (negative) dividend announcements and positive (negative) stock price development. The difference between the categories is small to non-existent, which enhances the significance of the cash flow aspect. The conclusion drawn from this fact is that companies cater to the stock market’s demand for dividends, rather than signal their future prospects. Furthermore, the Swedish stock market exchange shows signs of weak market efficiency caused by information leakage. Contribution of the thesis: This study contributes to a deeper understanding of the dynamic between dividend announcements and stock market reaction. The comparison of signaling theory and catering theory of dividends, where the latter is preferred, is an attempt to explain the ambiguous empirical evidence within this research field. In line with previous research, this study suggests that Swedish market efficiency has weak areas and counts stock market reaction to dividend announcements as one of them. Suggestions for future research: The reasons behind and the extent of the weak market efficiency need clarification. Analysis models might be developed to adjust for information leakage. In general, more empirical research on the connection between dividend announcements and stock market reaction is needed, focusing on explanatory models. Interdisciplinary research within economics and political science on the consequences of short-term working allowance would benefit both fields. Key words: Stock price development, positive dividend announcements, voluntary and forced negative dividend announcements, signaling theory, catering theory of dividends, announcement date, trend development, market efficiency.

De senaste åren har Sverige och resten av världen fått hantera svåra kriser och katastrofer, alltifrån nuvarande läget med Coronapandemin till bränder, översvämningar och stormar som pekar på ett resultat av klimatkrisen. I och med det ökade antalet kriser, ökar även antalet frivilliga som vill hjälpa till vid kriser. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har visat stor framgång och potential vid volontärt krisarbete, men befinner sig fortfarande i ett tidigt stadie och mer studier måste göras inom området. Studiens syfte är att undersöka vilka behov som finns av, och vilka krav som ställs på mobilapplikationer för hantering av civila frivilliga insatser vid kriser. En sammanfattning och precisering av undersökningsfrågor som behöver besvaras djupare har skapats utifrån tidigare studier och befintlig litteratur.  Studien är av typen kvalitativ studie där empirin kommer från semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex deltagare i studien varav tre deltagare har koppling till kommunal räddningstjänst i Värmland och resterande deltagare kommer från FRG (Frivilliga resursgruppen) tillhörande distrikt Östra Värmland. De slutsatser som dragits av studien är att det kan finnas ett behov av en mobilapplikation som används för att koordinera frivilliga insatser vid kriser. Dock bör den möjligen riktas i första hand mot organiserade frivilliga eftersom det krävs mer forskning för att involvera så kallade spontanvolontärer. Ett antal viktiga funktioner för mobilapplikationen har identifierats. Gällande frågan huruvida en mobilapplikation är bäst lämpad för kriser med kort eller lång ledtid så är inte svaren samstämmiga bland respondenterna och därmed kunde ingen tydlig slutsats dras. En mobilapplikation för att koordinera frivilliga resurser ses som mest lämplig i beredskapsfasen, utryckningsfasen samt återhämtningfasen eftersom det då är mest personer och fysiska arbeten igång. Vidare kvarstår frågan vem som bör förvalta systemet bakom applikationen.

Bakgrund Humankapitalet är en viktig del i företaget med anledning av att det är essentiellt i den dagliga affärsverksamheten samt att det är en viktig immateriell resurs där kunskap, nätverk av relationer och kulturell styrka bidrar till företagets framgång. I och med samhällets utveckling består företag idag till allt större del av humankapital men trots detta råder det inte samstämmighet för hur humankapital ska redovisas i årsredovisningarna. Detta i samband med att högre krav ställs på redovisning av humankapital blir det intressant och relevant att undersöka hur företag väljer att upplysa om humankapital i årsredovisningarna. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur företag inom bemanningsbranschen redovisar humankapital i deras årsredovisningar, samt undersöka hur redovisningen utvecklats över tid och hur den skiljer sig mellan företagen. Metod Studien är en longitudinell flerfallstudie utförd genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om motiv bakom upplysningar ligger till grund för den insamlade empirin tillsammans med legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teorin. Studien utgår från en deduktiv ansats med induktiva inslag. Slutsats Studiens resultat visar att de undersökta företagen upplyser genom tre teman; engagemang, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Vidare dras slutsatsen att redovisning av humankapital inom bemanningsbranschen liknar varandra till väldigt stor del. Anledningen kan vara att samtliga företag ingår i samma bransch. Studien bidrar med bevis för att företag inom bemanningsbranschen upplyser om humankapital i stor mängd i förhållande till resterande information i deras årsredovisning. / Introduction Human capital is an important part of the company because it is essential in day-to-day business and is therefore an important intangible resource where knowledge, networks of relationships and cultural strength contribute to the company's success. The development of society contributes to the fact that companies increasingly consist of human capital, but despite this, there is no consensus on how human capital should be reported in the annual reports. This, in conjunction with higher requirements for accounting for human capital, will make it interesting and relevant to investigate how this is done. Purpose The purpose of this study is to investigate how companies in the staffing industry report human capital in their annual reports, and also to investigate how accounting has developed over time and how it differs between companies. Method This study is a longitudinal multi-case study conducted through a qualitative content analysis. The empirical data is based on previous research of the motives behind disclosures together with the theory of legitimacy, stakeholder theory and institutional theory. This study is based on a deductive approach with inductive elements. Conclusion This study's results show that the investigated companies disclose information through three themes; commitment, work environment and qualification. Furthermore, it is concluded that accounting for human capital in the staffing industry is very similar to each other. The reason may be that all companies are part of the same industry. The study provides evidence that companies in the staffing industry disclose human capital in large numbers in relation to other disclosed information in the annual report.

Studiens syfte har varit att analysera och jämföra utvecklingen samt harmoniseringen av hållbarhetsrapportering av The Big 4 i Sverige och Storbritannien under fyra löpande år (2016–2019). Denna studie genomfördes eftersom hålbarhetsrapportering blir allt mer väsentlig och revisionsföretagen har den kunskap som krävs om ämnet. Därför blir det relevant att analysera The Big 4:s egna hållbarhetsredovisningar. EU har skapat ett nytt EU-direktiv år 2014 i syfte att främja hållbarhetsrapporteringen och dess harmonisering på regional nivå. EU-direktivet har påverkat Sveriges och Storbritanniens nationella lagar om redovisning. Med hjälp av innehållsanalys av årsredovisningar, separata hållbarhetsrapporter och information på The Big 4:s hemsidor har empirin till studien tagits fram. För att kunna tolka den insamlade empirin har institutionella teorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och konceptualisering om harmonisering använts. Med hjälp av detta har vi kommit fram till tre olika resultat. Det första resultatet är att The Big 4 använder olika presentationsform i respektive land. Det andra resultatet är att innehållet i The Big 4:s hållbarhetsrapporter skiljer sig mellan de två länderna. Det tredje och sista resultatet är att alla företag som tillhör The Big 4 i Sverige och Storbritannien ingår i FNGC samarbetet. / The purpose of the study was to analyze and compare the development and harmonization of the sustainability reporting of The Big 4 in Sweden and the UK over four consecutive years (2016–2019). This study was done because of sustainability reporting is becoming increasingly important and auditing companies have the knowledge required on the subject. Therefore, it becomes relevant to analyze The Big 4s sustainability reports. The EU has created a new EU-directive in 2014 to promote sustainability reporting and its harmonization at a regional level. The EU-directive has affected Sweden's and the UK's national accounting laws. Using content analysis of annual reports, separate sustainability reports and information published on The Big 4s websites, the empirical data for the study has been developed. To be able to interpret the empirical data collected, institutional theory, stakeholder theory, legitimacy theory and conceptualization of non-financial reporting harmonization have been used. With this we have come to three different results. The first result is that The Big 4 uses different presentation form in each country. The second result is that the contents of The Big 4:s sustainability reports differ between the two countries. The third and final result is that all companies belonging to The Big 4 in Sweden and the UK are part of the FNGC collaboration.