No description available.

<p><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><p>Människan har en tydlig tendens att begå det fundamentala attributionsfelet, det vill säga överskatta personlighetsbundna faktorer vid förklarandet av andras beteende. Den aktuella undersökningen genomfördes på en högskola i Mellansverige. Deltagarna fick besvara en enkät utformad i sex olika varianter där betingelserna beteende och person manipulerades. Den aktuella studien visade att fundamentala attributionsfelet till en viss del påverkas av relationer och typ av beteende. En person som utför ett positivt beteende skattas som vänligare och snällare än en person som utför ett negativt beteende. Likaså skattas en väns personlighet som vänligare än en ej omtyckt bekants och en främlings personlighet. Dessa resultat väcker intresset för ytterligare studier om hur relationer påverkar människans uppfattning om individen i andra situationer.</p></p>

<!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->Människan har en tydlig tendens att begå det fundamentala attributionsfelet, det vill säga överskatta personlighetsbundna faktorer vid förklarandet av andras beteende. Den aktuella undersökningen genomfördes på en högskola i Mellansverige. Deltagarna fick besvara en enkät utformad i sex olika varianter där betingelserna beteende och person manipulerades. Den aktuella studien visade att fundamentala attributionsfelet till en viss del påverkas av relationer och typ av beteende. En person som utför ett positivt beteende skattas som vänligare och snällare än en person som utför ett negativt beteende. Likaså skattas en väns personlighet som vänligare än en ej omtyckt bekants och en främlings personlighet. Dessa resultat väcker intresset för ytterligare studier om hur relationer påverkar människans uppfattning om individen i andra situationer.

No description available.

No description available.

Constituents in the judicial process such as jurors and lawyers who often play a critical role in the aftermath of an alleged financial reporting fraud have largely been ignored in the accounting literature. Literature in psychology suggests that both laypeople and highly trained professionals frequently over-attribute causality of an observed behavior to the disposition of the person performing that behavior. In doing so, these individuals underestimate the power of situations and fail to recognize important environmental factors that lead to a particular behavior. Within the context of fraudulent financial reporting, there is little understanding of how jurors and lawyers initially perceive and react to fraudulent behavior. Consequently, it is possible jurors and lawyers who are asked to evaluate the causality of a suspected fraudulent event, are inaccurate in their assessment of the causality of that event. This study addresses the question of whether or not the various constituents in the judicial process are biased in their attributions when evaluating causal factors related to financial reporting decisions. More specifically, it focuses on how individuals outside the profession of accounting, laymen jurors and corporate lawyers, make attributions when observing decisions related to fraudulent financial reporting, and whether or not these attributions differ from those made by corporate accountants. Further, after identifying differences in attributions, this study attempts to determine the causes of these differences; and whether recent changes in business culture have been effective in curbing financial reporting fraud. The late 1990s and early 2000s saw a proliferation of high profile financial reporting frauds, and as a result, numerous changes have been made within the regulatory environment governing financial reporting. Many of these changes targeted overall business culture and a commitment to ethical financial reporting. By studying the attributions of corporate accountants we learn about their perceptions of the current environment and better understand their willingness to report something in a manner that would constitute financial reporting fraud. Evidence demonstrates that laymen, corporate lawyers, and corporate accountants differ in their attributions and that laymen are typically more biased when observing individuals and their financial reporting decisions. Laymen are also shown to lack awareness of recent changes in the financial reporting environment, have unrealistic expectations of the likelihood accountants are willing to intentionally misreport something, and are not as good at identifying appropriate and inappropriate financial reporting behaviors. Results also suggest recent changes in business culture and governance around financial reporting have been effective in convincing corporate accountants that environmental factors should not lead to, and are not a viable excuse for, fraudulent financial reporting. / Ph. D.

<p>Actor-observer bias är tendensen där människan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omständigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att få en klarare bild av hur människor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter från en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var män. Deltagarna fick svara på en enkät angående actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper än då personen själv kör riskfullt medan yttre omständigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en själv. Betydelsen av detta och implikationer för framtida forskning diskuterades.</p>

Actor-observer bias är tendensen där människan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omständigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att få en klarare bild av hur människor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter från en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var män. Deltagarna fick svara på en enkät angående actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper än då personen själv kör riskfullt medan yttre omständigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en själv. Betydelsen av detta och implikationer för framtida forskning diskuterades.

No description available.

Esta tesis consiste de tres ensayos. En el primero, documentamos la correlación imaginaria entre las decisiones de compensación de los ejecutivos (CEO) al demostrar que el hándicap de los ejecutivos que juegan al golf no está correlacionado con su desempeño en la empresa mientras que sí lo está con su compensación. Los golfistas ganan más que los que no juegan al golf, y las pagas se incrementan con la habilidad en este juego. En el segundo ensayo explicamos la reciente espiral de las compensaciones de los ejecutivos basados en el sesgo de atribución fundamental. El análisis de las series temporales agregadas y de datos de sección cruzada correspondiente a la burbuja del mercado accionario en los noventa sugiere que los accionistas exageran al atribuir las subidas y bajadas de los precios de las acciones corporativas a las aptitudes de liderazgo del ejecutivo mientras que subestiman el rol de las fluctuaciones del mercado accionario que se encuentran fuera del control de estos. En el tercer ensayo demostramos que un gran número de Ofertas Públicas Iniciales predice sistemáticamente, tanto dentro como fuera de la muestra, el subsiguiente bajo rendimientos agregado y ponderado, y la diferencia de rendimientos entre las pequeñas y grandes firmas. / This thesis consists of three essays. In the first, we document illusory correlation in CEO compensation decisions by demonstrating that golf handicaps of CEOs are uncorrelated with corporate performance, but related to CEO compensation. Golfers earn more than non-golfers and pay increases with golfing ability. In the second essay we propose a fundamental attribution bias-based explanation of the recent explosive growth in CEO pay. Analysis of aggregate time series data and cross sectional data from the late 1990s stock market bubble period suggests that shareholders overattribute prominent increases and decreases in the prices of corporate stocks to the leadership and skill of the CEOs and underestimate the role of stock market fluctuations that are beyond CEO control. In the third essay we show that increases in the number of Initial Public Offerings reliably predicts in-sample and out-of-sample decreases in subsequent equally weighted aggregate stock returns and the return differential between small and big firms.