There is no standardized test to control the appropriate physical ability in the Swedish ambulance service. The county in question does not perform annual physical tests. A project has been going to develop science-based physical tests, designed for the ambulance service. The research has resulted in the Aasa-test. Objective: The aims of this study were to examine the ambulance staff perception of the Aasa-test relevance, introduction of annual tests and the importance of their own physical training in relation to ambulance work. Method: A quasi-experimental study with a comparative design has been conducted. Aasa-tests were conducted in 41 randomly selected staff at an ambulance station in central Sweden. They also answered a questionnaire. Result: The majority successfully conducted most of the tests in the Aasa-tests. Women experienced greater effort at carrying dumbbells but had better condition than men. The study participants felt that fitness and physical strength were important and that their physics was satisfactory for the professional duty. The introduction of annual tests would motivate the exercise and reduce stress injuries. Conclusion: The majority felt that annual testing should be introduced in the county. No association was found between performance on Aasa-test and the perception of the relevance test. However test participants thought that Aasa-test corresponds to the physical burden they face in their daily work. / I dagsläget finns inget standardiserat test för att kontrollera lämplig fysisk förmåga inom svensk ambulanssjukvård. Det undersökta länet utför inga årliga fysiska tester. Ett projekt har drivits för att utveckla vetenskapligt baserade fysiska tester, anpassade till ambulansverksamhet. Forskningen har resulterat i Aasa-testen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattning om Aasa-testens relevans, införandet av årliga tester och vikten av egen fysisk träning i relation till ambulansarbete. Metod: En kvasi-experimentell studie med jämförande design har genomförts. Aasa-testen har utförts på 41 slumpvis utvalda personer vid en ambulansstation i Mellansverige. Därefter besvarades ett frågeformulär. Resultat: Majoriteten presterade ett godkänt resultat på samtliga eller fem av de sex testen i Aasa-testen. Kvinnorna upplevde högre grad av ansträngning vid hantelbärning men hade bättre kondition än männen. Studiedeltagarna ansåg att konditionen och fysiska styrkan var viktig för dem och att dess fysik är tillfredställande för yrket. Införandet av årliga tester skulle motivera till träning och minska belastningsskador. Slutsats: Övervägande antal studiedeltagare ansåg att årliga tester bör införas på ambulansen i länet. Inget samband fanns mellan prestation på Aasa-testen och uppfattningen om testets relevans. Däremot tyckte testdeltagarna att Aasa-testen motsvarar den fysiska belastningen de utsätts för i det dagliga arbetet.

Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro på sin förmåga, d.v.s. self-efficacy påverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-efficacy i en bänkpressövning och därefter mäta eventuella prestationsförändringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 män, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketräning deltog. Deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: (LG) lättare vikt än deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt än deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstämde med deltagarnas uppfattning. Situationsspecifika self-efficacy mätningar (SSE) gjordes före och efter manipulationen. Den fysiska self-efficacyn mättes med hjälp av fysisk self-efficacy skala (PSE). Resultatet visade att den tunga gruppen, vilken lyfte mer vikt än de trodde, ökade signifikant mer i vikt vid bänkpresslyftet än kontrollgruppen. Manipulationen som antogs påverka situationsspecifikt self-efficacy visade sig förutsäga prestationens utfall och en signifikant skillnad visades mellan mätningarna. Den tunga gruppen visade störst förändring på SSE formuläret från första till tredje sessionen. PSE-resultaten visade ingen signifikant förändring mellan mätningarna. Resultatet föreslår att self-efficacy går att manipulera och kan påverka idrottsprestationer. / The purpose of the study was to investigate in an experimental design whether an individual's belief in his ability, i.e. self-efficacy affect the outcomes of athletic performance. This was examined by manipulating self-efficacy in a bench press exercise and measures possible performance changes during three sessions. 21 participants (10 woman, 11 men, M = 23, SD = 2.95) who had little or no previous experience of weight training participated. Participants were randomly divided into three groups: (LG) participants lifted easier than thought, (HG) participants lifted heavier than thought and (CG) control group, participants lifted the weight they thought. Situational specific self-efficacy measures (SSE) were taken before and after manipulation. The physical self-efficacy was measured using the physical self-efficacy scale (PSE). The results showed that the heavy group had increased significantly more weight than the control group. The manipulations assumed effect on self- efficacy (SSE) proved to be a prediction of performance outcomes and a significant difference was demonstrated between the measurements. The heavy group showed the greatest decreased in SSE from session one to third. PSE results showed no significant changes between measurements. The results suggest that self-efficacy can be manipulated and can affect sport performance.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.

<p>Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.</p>

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.