Global ETD Search

1	2440x1220 : såga, sätt samman Olofsson Rodenius, Pål January 2010 (has links) I have been inspired by the Do It Yourself movement. DIY builds on the creativity of the individual, one’s capacity for initiative and one’s desire to realise one’s ideas. I have been inspired by sheets of pattern paper used in the manufacture of clothing, and my line of furniture is based on two-dimensional patterns of furniture. The sections of the pieces of furniture are printed on and relate to a standard sheet of plywood. In my project I provide tools for luring forth people’s ability to create and take their own initiatives. The project is aimed at those who are experienced in making furniture themselves and also those who have no experience at all. My intention is to encourage individual creativity and to communicate the idea that it is easy to create furniture. / Mitt möbelprojekt grundar sig i att försöka locka till att bygga själv. Jag vill förmedla ett redskap och en ingång till att på egen hand skapa möbler. Jag har alltid fascinerats av autodidakt design. Under min uppväxt var större delen av möblerna hemmasnickrade eller omgjorda av mina släktingar. Ett gammalt bord ifrån Dalarna, en tung furusäng snickrat av regelvirke, köksbord av spånskiva täckt med vitt kakel. Soffa ombyggd och omklädd med mönstrade tyger. Mitt kandidatarbete tar sig uttryck i mönsterark tryckta på plywoodskivor, anpassat efter plywoodskivornas standardmått 2440x1220mm. Det ger köparen inblick i processen att skapa en möbel. Att anpassa delarna efter skivans standardmått ger också minimalt med resursslöseri. Det påminner om den industriella tillverkningen av en möbel. Möbelns delar kommer att screentryckas i färger och skivans uttryck går mot det textila, både arbetssättet och förhållningssättet kommer mönsterkonstruktion av kläder. / Kandidatexamen 2010 Furniture do-it-yourself DIY patterns Möbler gör-det-själv möbeldesign
2	För att man vill göra något själv : En studie om hur den svenska punken spreds som en löpeld med avstamp 1977 / Because you wanna do something yourself : A study of how the Swedish punk movement was established from 1977 onwards Mörtberg, Sara January 2008 (has links) <p>This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent?</p><p>The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about. The study reflects society in its time and is therefore more than just a caption of history.</p><p>Punk attracted much attention in Sweden in 1977 and in its wake came a number of misunderstandings due to the punk look and the ‘punks’ alleged views. During 1978, the punks got their own Swedish identity and a lot of the misconceptions started to disappear. In time, ties were tied between the former rivals, the punk, and the Swedish music movement (Musikrörelsen). The situation changed by the principle of 'Do it yourself' (DIY) in the punk when more young people started doing something for themselves rather than being passive.</p> Punk Sverige svensk punk ungdomar ungdomskultur subkultur musik gör det själv konserter svenska musikrörelsen progg tjejer inom punken fanzine
3	För att man vill göra något själv : En studie om hur den svenska punken spreds som en löpeld med avstamp 1977 / Because you wanna do something yourself : A study of how the Swedish punk movement was established from 1977 onwards Mörtberg, Sara January 2008 (has links) This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent? The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about. The study reflects society in its time and is therefore more than just a caption of history. Punk attracted much attention in Sweden in 1977 and in its wake came a number of misunderstandings due to the punk look and the ‘punks’ alleged views. During 1978, the punks got their own Swedish identity and a lot of the misconceptions started to disappear. In time, ties were tied between the former rivals, the punk, and the Swedish music movement (Musikrörelsen). The situation changed by the principle of 'Do it yourself' (DIY) in the punk when more young people started doing something for themselves rather than being passive. Punk Sverige svensk punk ungdomar ungdomskultur subkultur musik gör det själv konserter svenska musikrörelsen progg tjejer inom punken fanzine
4	Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden Fransson, Daniel January 2004 (has links) <p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p> Business and economics marknadskanaler strategisk utveckling värdekedjor industriell försäljning vertikal integration industriella nätverk interaktion bindningar industriella inköpsprocesser återförsäljarkedjor träindustrin bygghandeln byggvaruhuskedjor byggmaterial gör det själv marknaden GDS-marknaden dynamisk industriell miljö strukturella förändringar leverantörsrelationer byggsystem affärsutveckling trävaror systemförsäljning systemintegratör Bauhaus Beijer Byggmaterial Byggtrygg Coop Hornbach Interpares K-Rauta Optimera market channels marketing channels strategic development mega-retailers category-killers value chains industrial networks interaction purchase processes retailers forest industry supplier relations building systems business development supplier development do it yourself DIY-retailers building material building merchant wood products system integrator system sales. Ekonomi Business and economics Ekonomi
5	Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden Fransson, Daniel January 2004 (has links) Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas. Business and economics marknadskanaler strategisk utveckling värdekedjor industriell försäljning vertikal integration industriella nätverk interaktion bindningar industriella inköpsprocesser återförsäljarkedjor träindustrin bygghandeln byggvaruhuskedjor byggmaterial gör det själv marknaden GDS-marknaden dynamisk industriell miljö strukturella förändringar leverantörsrelationer byggsystem affärsutveckling trävaror systemförsäljning systemintegratör Bauhaus Beijer Byggmaterial Byggtrygg Coop Hornbach Interpares K-Rauta Optimera market channels marketing channels strategic development mega-retailers category-killers value chains industrial networks interaction purchase processes retailers forest industry supplier relations building systems business development supplier development do it yourself DIY-retailers building material building merchant wood products system integrator system sales. Ekonomi Business and economics Ekonomi

1

Page generated in 0.3423 seconds