The interest in sports fishing and the number of enterprises involved is a growing phenomenon in Sweden. According to statistics from Statistics Sweden, about 1.6 million of all Swedish residents has an interest in fishing and about 10 percent of all international trips are related to fishing tourism. This indicates that there is a potential to develop fishing tourism in Swedish rivers. The aim of this study was to explore the fishing tourism around the salmon fishery and to identify any action that has been taken to improve conditions for the salmon in the river Göta älv, in the area of the Lilla Edet and Trollhättan municipalities. The information in this study has been collected from literature and interviews with SFK Laxen and Trollhättan Municipality. Göta älv is, among other rivers, regulated for hydropower production with four hydropower dams blocking the migration routes for the salmon. The main measurements that have been taken to facilitate salmon migration and improve conditions for salmon fishing are fish ladders at the power stations, and the addition of gravel to create spawning grounds. However, many projects that would improve the potential for fishing tourism are still waiting to be approved or has been denied. The result of this study has clarified the current situation for salmon and salmon fishing in Göta älv, and make some suggestions for further development of fishing tourism in the river.

Ytvattenkvaliteten kan förändras på grund av naturliga processer som vittring och erosion i mark och berggrund men den kan också förändras på grund av antropogen påverkan. Den största föroreningskällan som belastar svenska vattendrag kommer från diffusa utsläpp. Syftet med det här arbetet har varit att analysera och utvärdera samband mellan föroreningsspridning i ytvatten i förhållande till nederbörd och vattenflöde i en urban miljö. Fallstudieområdet är begränsat till Göta älv från Vänerns utlopp ner till Göteborgs stad. Med den rådande klimatförändringen kommer den globala medeltemperaturen att öka. Till följd av detta kan nederbördsmönster och mängden regn komma att förändras. Nederbördsmängden förväntas öka med ca 10-25 % i Västra Götaland mot slutet av det här seklet. Gömda föroreningskällor som legat i marken kan komma upp till ytan om grundvattennivåerna börjar fluktuera och ytavrinningen kan sedan ta med sig föroreningarna till vattendrag. Vattendrag i en urban miljö är mer utsatta för föroreningar på grund av närheten till föroreningskällorna. Uppmätta halter av metaller har analyserats och utvärderas i en korrelationsanalys mellan nederbördsmängd och mellan vattenföring. Vattenkvaliteten har också jämförts mellan de 10 mätstationer som finns placerade utmed Göta älv. Resultaten från studien visar att det reglerade vattenflödet i Göta älv har en avgörande betydelse för att identifiera samband. Inga samband kunde identifieras mellan reglerat vattenflöde och föroreningshalt. Däremot kunde ett svagt samband urskiljas mellan krom och oreglerat vattenflöde. Tydligast samband upptäcktes mellan ackumulerad tremånadsnederbörd och uppmätta metallhalter av krom, nickel och kobolt. Det beror sannolikt på förhöjda grundvattennivåer, ökad ytavrinning och ökade vattenflöden som lakar ur marken som innehåller dessa metaller. Förutom metallhalter påvisade turbiditeten ett tydligt samband mellan både ett oreglerat vattenflöde och en ackumulerad nederbörd. För att säkerställa de samband som har framkommit i denna studie behövs en längre tidsperiod av analysdata samt planerade mätningar för att täcka in och återspegla förändringar i nederbördsmängd och variationer i vattenföringen. / The surface water quality may change because of natural processes like weathering and erosion of the earth´s surface, but it can also change because of anthropogenic impact. The largest impacts on Swedish streams are diffuse emissions from landfills or contaminated areas and traffic. The aim of this study is to analyze and evaluate the possible relationship between the concentration of metals and precipitation and discharge. The study area is the river Göta älv, from the outlet of Lake Vänern down to the city of Gothenburg. With the current climate change, the global mean temperature will increase, which will cause changes in the precipitation, in terms of both intensity and volume. Precipitation is expected to increase by 10-25 % in the region of Västra Götaland towards the end of this century. Hidden sources of contaminations in the ground can rise to the surface if the groundwater levels start to fluctuate. Surface runoff can also bring contaminations from urban areas to the streams. If streams have an urban connection they can more easily be affected by contaminants because of the closeness to the source of contamination. Measured concentration of metals have been analyzed and evaluated in correlation analyses. The water quality has also been evaluated between the 10 gauging stations along the river Göta älv. The results from this study show the significance of stream regulation for identification of possible relationship. No relationships appeared in the first correlation between discharge of a regulated stream and metal concentration. However, a weak relationship was found between the concentrations of chromium and a non-regulated discharge. The clearest relationship was discovered in the correlation between the concentrations of chromium, nickel and cobalt and an accumulated three month precipitation. The explanation is most likely due to groundwater levels which fluctuate, increased surface runoff and increased discharge which flushes the metals out from the nearby ground. Except for the metals, turbidity has shown a clear relationship between both non-regulated discharge and accumulated precipitation. More data is needed to confirm these relationships and to ensure their meaning. For future studies it is important to plan the measurements so they can cover all the changes and the variability of precipitation and discharge.

<p>The river Göta Älv reaches between Vänern and Gothenburg and is the main raw water source for Gothenburg that supplies about 700 000 people with water. To protect and maintain a high water quality, continuously samples and water analyses are made throughout the river. In 1998 a protection area was founded between surte and Lärjeholm where the raw water intake is. This was made to increase the awareness of the importance to protect the water. However, there is a lot of contribution of untreated stormwater to Göta Älv within the protection area.</p><p>Göteborg Water and Sewage Works commissioned this thesis where two areas, Tagene industrial area and Kärra residential area, with untreated stormwater outlets within the protection area are studied. The areas have been divided according to surface composition with different rates of pollutant contribution. Then the stormwater flow and the contribution of pollutants was simulated with the model SEWSYS. The future aim is that the model will be able to simulate the contribution of pollutants for a variety of rains, for the whole protection area.</p><p>SEWSYS (Sewer System) is built in MATLAB/Simulink and consists of three modules, a stormwater module, a sanitary wastewater module and a treatment plant module. This project only includes the stormwater module. The model simulates the stormwater flow and the pollutants total phosphorous, total nitrogen, copper, zinc, lead, cadmium and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). Samples and analysis for the two areas has been carried out for another thesis work during the same period. The results from those analyses have been used for the model settings for the areas.</p><p>Simulations have been performed to adjust the model and evaluate its ability to describe the stormwater flow and the pollutant contribution within the areas. The amount of stormwater and the runoff are well simulated by the model. However, the measured and analysed data has not been enough to get reliable simulations over the pollutant contribution. Further development of the model is necessary. Generally the model simulates lower values compared to measured values, especially in the industrial area. For a more general understanding over how SEWSYS works for the two areas, simulations were carried out on a yearly basis. Those simulations have been compared with general data for stormwater pollutants. Even though the results from the simulations have shown lower values than the measured values, the model shows clearly that the contribution of pollutants from the industrial site is greater than the contribution from the residential site.</p> / <p>Göta Älv sträcker sig från Vänern ner till Göteborg och är Göteborgs huvudsakliga råvattentäkt som försörjer ca 700 000 personer med vatten dagligen. För att säkra råvattenkvaliteten görs kontinuerliga provtagningar utmed älven. Dessutom beslutade Länsstyrelsen 1998 om ett skyddsområde med skyddsföreskrifter för avrinningsområdet mellan Surte i norr till vattenintaget vid Lärjeholm i söder. Ett mål med skyddsområdet är att det ska öka medvetenheten hos boende och de som är verksamma inom området om behovet att värna om vårt vatten. Dock leds det på flera ställen ut orenat dagvatten till älven inom skyddsområdet.</p><p>Examensarbetet är ett uppdrag av Göteborgs Va-verk där två områden med orenade dagvattenutsläpp till Göta Älv studeras, Tagene industriområde samt Kärra bostadsområde. Dessa områden har karterats och dagvattenflödet samt föroreningsbelastningen från dagvattnet har simulerats med modellen SEWSYS. Målet på lång sikt är att modellen ska kunna användas för att simulera föroreningsbelastningen vid olika regn för hela skyddsområdet.</p><p>Modellen SEWSYS (Sewer System) är uppbyggd i MATLAB/Simulink och bygger på tre moduler, en dagvattenmodul, en spillvattenmodul och en reningsverksmodul. För detta projekt har endast delen för dagvatten använts. Modellen simulerar dagvattenflödet och behandlar föroreningarna totalfosfor, totalkväve, koppar, zink, bly, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I ett examensarbete parallellt med detta har provtagning och analyser av föroreningar för de båda områdena ägt rum och dessa värden ligger till grund för inställningen av modellen.</p><p>Simuleringar har utförts för att anpassa modellen samt utvärdera dess förmåga att beskriva dagvattenflödet och föroreningsbelastningen inom de aktuella områdena. Simuleringarna visar att avrinningen och dagvattenflödet simuleras bra av modellen. Det har dock visat sig att de gjorda mätningarna inte har varit tillräckliga som underlag för att få en tillförlitlig beskrivning av föroreningsbelastningen och vidare utveckling är nödvändig. Detta gäller särskilt i industriområdet där modellen generellt simulerar för låga föroreningsmängder. För en mer allmän uppfattning av SEWSYS modellen för de två områdena, har även simuleringar på årsbasis utförts och jämförts med schablonhalter för dagvattenföroreningar. Trots att simuleringsvärdena har legat lägre än de uppmätta värdena på föroreningsmängderna har det gått att visa att industriområdet bidrar till högre föroreningsbelastning än bostadsområdet på recipienten Göta Älv.</p>

The river Göta Älv reaches between Vänern and Gothenburg and is the main raw water source for Gothenburg that supplies about 700 000 people with water. To protect and maintain a high water quality, continuously samples and water analyses are made throughout the river. In 1998 a protection area was founded between surte and Lärjeholm where the raw water intake is. This was made to increase the awareness of the importance to protect the water. However, there is a lot of contribution of untreated stormwater to Göta Älv within the protection area. Göteborg Water and Sewage Works commissioned this thesis where two areas, Tagene industrial area and Kärra residential area, with untreated stormwater outlets within the protection area are studied. The areas have been divided according to surface composition with different rates of pollutant contribution. Then the stormwater flow and the contribution of pollutants was simulated with the model SEWSYS. The future aim is that the model will be able to simulate the contribution of pollutants for a variety of rains, for the whole protection area. SEWSYS (Sewer System) is built in MATLAB/Simulink and consists of three modules, a stormwater module, a sanitary wastewater module and a treatment plant module. This project only includes the stormwater module. The model simulates the stormwater flow and the pollutants total phosphorous, total nitrogen, copper, zinc, lead, cadmium and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). Samples and analysis for the two areas has been carried out for another thesis work during the same period. The results from those analyses have been used for the model settings for the areas. Simulations have been performed to adjust the model and evaluate its ability to describe the stormwater flow and the pollutant contribution within the areas. The amount of stormwater and the runoff are well simulated by the model. However, the measured and analysed data has not been enough to get reliable simulations over the pollutant contribution. Further development of the model is necessary. Generally the model simulates lower values compared to measured values, especially in the industrial area. For a more general understanding over how SEWSYS works for the two areas, simulations were carried out on a yearly basis. Those simulations have been compared with general data for stormwater pollutants. Even though the results from the simulations have shown lower values than the measured values, the model shows clearly that the contribution of pollutants from the industrial site is greater than the contribution from the residential site. / Göta Älv sträcker sig från Vänern ner till Göteborg och är Göteborgs huvudsakliga råvattentäkt som försörjer ca 700 000 personer med vatten dagligen. För att säkra råvattenkvaliteten görs kontinuerliga provtagningar utmed älven. Dessutom beslutade Länsstyrelsen 1998 om ett skyddsområde med skyddsföreskrifter för avrinningsområdet mellan Surte i norr till vattenintaget vid Lärjeholm i söder. Ett mål med skyddsområdet är att det ska öka medvetenheten hos boende och de som är verksamma inom området om behovet att värna om vårt vatten. Dock leds det på flera ställen ut orenat dagvatten till älven inom skyddsområdet. Examensarbetet är ett uppdrag av Göteborgs Va-verk där två områden med orenade dagvattenutsläpp till Göta Älv studeras, Tagene industriområde samt Kärra bostadsområde. Dessa områden har karterats och dagvattenflödet samt föroreningsbelastningen från dagvattnet har simulerats med modellen SEWSYS. Målet på lång sikt är att modellen ska kunna användas för att simulera föroreningsbelastningen vid olika regn för hela skyddsområdet. Modellen SEWSYS (Sewer System) är uppbyggd i MATLAB/Simulink och bygger på tre moduler, en dagvattenmodul, en spillvattenmodul och en reningsverksmodul. För detta projekt har endast delen för dagvatten använts. Modellen simulerar dagvattenflödet och behandlar föroreningarna totalfosfor, totalkväve, koppar, zink, bly, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I ett examensarbete parallellt med detta har provtagning och analyser av föroreningar för de båda områdena ägt rum och dessa värden ligger till grund för inställningen av modellen. Simuleringar har utförts för att anpassa modellen samt utvärdera dess förmåga att beskriva dagvattenflödet och föroreningsbelastningen inom de aktuella områdena. Simuleringarna visar att avrinningen och dagvattenflödet simuleras bra av modellen. Det har dock visat sig att de gjorda mätningarna inte har varit tillräckliga som underlag för att få en tillförlitlig beskrivning av föroreningsbelastningen och vidare utveckling är nödvändig. Detta gäller särskilt i industriområdet där modellen generellt simulerar för låga föroreningsmängder. För en mer allmän uppfattning av SEWSYS modellen för de två områdena, har även simuleringar på årsbasis utförts och jämförts med schablonhalter för dagvattenföroreningar. Trots att simuleringsvärdena har legat lägre än de uppmätta värdena på föroreningsmängderna har det gått att visa att industriområdet bidrar till högre föroreningsbelastning än bostadsområdet på recipienten Göta Älv.

Current research shows that water-related disasters are the most common natural disaster worldwide and these disasters are increasing in numbers. Water-related disasters cause negative consequences through damage to infrastructure and human health.  This thesis aims to provide an overview of the water-related disasters, floods, and landslides in Sweden by displaying the spatial distribution. Furthermore, the purpose is to analyze the consequences of occurred water-related disasters. By answering the following research questions:  How has landslides and floods been spatially distributed over time in Sweden?  How severe has the consequences of floods and landslides been in Sweden?  To answer these research questions a data study was conducted in ArcGIS and Excel to analyze the spatial distribution and the consequences of landslides and floods. The result shows that the three counties in Sweden with the highest number of affected areas by floods are: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. These counties constitute 36% of the affected areas. These affected areas have occurred periodically with an increase since 1970. A detailed study over the years 2011–2017 showed that most floods in Sweden lead to consequences with a small extent and limited damages.  Furthermore, the counties Västra Götaland, Västernorrland and Värmland had the highest number of occurred landslides. In total, 83.7% of all landslides have occurred within these three counties. This means that the distribution of floods is more evenly distributed between different counties compared to landslides. Within these counties, the areas that have had notable high numbers of landslides are Ångermanälven, Norsälven, Klarälven and the areas nearby Göta älv. Overall, it has been most common that landslides have an extent in the range between 1000–10000 m2 and that an extent over 100000 m2 are rare. / Aktuell forskning visar att vattenrelaterade naturkatastrofer är de vanligaste naturkatastroferna över hela världen samt att dessa ökar i antal. Vattenrelaterade naturkatastrofer orsakar till negativa konsekvenser till följd av skador på infrastruktur och människors hälsa. Denna kandidatuppsats syftar till att ge en översikt av den geografiska utbredningen av inträffade vattenrelaterade naturkatastroferna skred och översvämningar i Sverige. Vidare, är syftet att analysera konsekvenserna av inträffade vattenrelaterade naturkatastrofer, genom att svara på följande frågeställningar:  Hur har skred och översvämningar varit utspridda över tid i Sverige? Hur allvarliga har konsekvenserna av översvämningar och jordskred varit i Sverige? För att besvara dessa frågeställningar utfördes en analys i ArcGIS och Excel för att undersöka den geografiska utbredningen och konsekvenserna av skred och översvämningar. Resultatet visar att de tre län med flest områden som blivit påverkade av översvämningar är: Västerbotten, Västernorrland and Örebro. Dessa län utgör 36% av de drabbade områdena. Antalet påverkade områden av översvämningar har inträffat periodvis med en ökning sedan 1970. En detaljerad analys över åren 2011–2017 visade att de flesta översvämningar i Sverige resulterade i konsekvenser med liten utbredning och små skador.  Vidare, hade Västra Götaland, Västernorrland och Värmlands län högst antal inträffade skred. Totalt har 83.7% av alla skred inträffat inom dessa tre län. Detta innebär att fördelningen av områden påverkade av översvämningar har varit jämnare fördelade mellan olika län jämfört med skred. Inom dessa län är de områden som har haft anmärkningsvärt högt antal skred: Ångermanälven, Norsälven, Klarälven och områdena i närheten av Göta älv. Överlag har det varit vanligast att jordskred har en utbredning mellan 1000–10000 m2 och att en utbredning över 100000 m2 är ovanlig.

Vid geotekniska arbeten är osäkerheter oundvikliga, men i stället för att hantera dessa som okända parametrar kan geotekniker med hjälp av bayesiansk statistik hantera geotekniska osäkerheter som slumpmässiga variabler med en sannolikhetsfördelning. I detta arbete har den bayesianska metoden utökad multivariabelanalys (EMA) tillämpats för bedömning av odränerad skjuvhållfasthet (𝑐u) i leror längs med Göta älv. Analysen har genomförts för områdena Smådala och Sörängen lokaliserade i lilla Edet längs med Göta älv, med mätdata från fem geotekniska mätmetoder i fält- och laboratorium: CPT-sondering (CPT), CRS-försök (CRS), direkta skjuvförsök (DSS), vingförsök (Vb) och fallkonförsök (Kon). Beräkningarna har genomförts i två steg: först har den totala osäkerheten för skattningen av 𝑐u bestämts separat för varje metod med hjälp av varianskoefficienten (𝐶𝑂𝑉tot) och sedan har samtliga 𝐶𝑂𝑉tot viktats med en EMA för en uppdaterad, mer tillförlitlig, total osäkerhet (𝐶𝑂𝑉tot,viktad). Resultaten visar 𝐶𝑂𝑉tot,viktat ≈ 2– 3,5 % för Smådala och 𝐶𝑂𝑉tot,viktat ≈ 1– 2 % för Sörängen. Slutsatsen är att bayesiansk statistik kan bidra till att kvantifiera geotekniska osäkerheter och därmed öka förståelsen dessa. Dock har osäkerheter vid bedömningen av vissa parametrar i 𝐶𝑂𝑉tot uppmärksammats, vilket kan innebära att osäkerheten från modellfelet (𝜗) kan öka osäkerheten vid skattningen av 𝑐u. Därför rekommenderas att storleken på 𝜗 vid bedömning av 𝐶𝑂𝑉tot bör undersökas och adderas till modellen för att möjliggöra användning av EMA i praktiken. / Uncertainties are inevitable in geotechnical investigations. However, instead of viewing these uncertainties as unknown parameters they could be managed with Bayesian statistics where the uncertainties are viewed as random variables with a statistical distribution. In this master thesis, the Bayesian method extended multivariate analysis (EMA) has been used for evaluation of the undrained shear strength (𝑐u) in clay along the Göta älv river. The analysis has been applied for the areas Smådala and Sörängen in the region Lilla Edet along the river, and with data from five geotechnical investigations methods from field- and laboratory testing: cone penetration test (CPT), constant rate of strain test (CRS), direct simple shear test (DSS), vane shear test (Vb) and fall cone test (Kon). The calculations were performed in two steps: first the calculation of the total uncertainty from the estimation of 𝑐u for each investigation method with the coefficient of variation (𝐶𝑂𝑉tot) and secondly the weighting of all the different 𝐶𝑂𝑉tot with an EMA to achieve an updated estimation of the uncertainties (𝐶𝑂𝑉tot,viktad). The results show that 𝐶𝑂𝑉tot,viktat ≈ 2– 3,5 % in Smådala and 𝐶𝑂𝑉tot,viktat ≈ 1– 2 % in Sörängen. The conclusion is that the usage of Bayesian statistics could increase the understanding of geotechnical uncertainties as well as give tools to quantify them. Although, there were uncertainties with the estimation of some parameters within 𝐶𝑂𝑉tot and thus the uncertainty from the so-called model error (𝜗) could increase the uncertainty in the estimation of 𝑐u. Therefore, it is suggested that the magnitude of 𝜗 when estimating 𝐶𝑂𝑉tot should be investigated and added to the model to enable the usage of EMA in practice.