This study examines the organization of the village society in Benestad, in southern Sweden, during the period from 1886 to 1928. The study focuses on the commonly owned resources in the village and how the landowners there came together and shared the resources. By studying the records of the societies’ meetings, and in particular the cases that concerns the common resources, a categorization has been done.   The results of the study show that the landowners in Benestad shared pasture lands, milk carriage and other resources with one another. Overall, the village society had a strong organization with at least two yearly meetings about the commonly owned resources. Not everyone was however welcomed to the meetings and the wives and children had to trust their housemaster to also consider their interests. By comparing the results with Elinor Ostrom’s theory of eight design principles that unites all stabile institutions that handle commonly owned resources, one can say that the village society in Benestad was a stabile establishment. In fact, the society is still active - even if the landowners nowadays deal with other matters than those of the milk carriage.

I och med ett ökat vårdbehov i samhället ställs det utöver medicinska krav också krav på att svensk sjukvård ska öka effektiviteten i sina vårdprocesser. Denna studie utfördes på Seldingerenheten som tillhör den Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. På Seldingerenheten utförs behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med avancerad kateterteknik i specialutrustade labb. Utöver labben finns det en övervakningsavdelning där patienter som ska behandlas i labben kan få för- och eftervård. Arbetet på Seldingerenheten är uppdelat efter olika sektioner beroende på vilken typ av hjärt- och kärlsjukdom som behandlas. Det finns övergripande planeringsgrupper som planerar på en mer strategisk (långsiktig) nivå medan den mer specifika planeringen på övervakningsavdelningen sker uppdelat efter de olika sektionerna. Tanken med studien var att presentera vilken planering som borde göras på de olika nivåerna samt hur dessa kan integreras med varandra. Varje sektion planerar idag sitt eget patientflöde och bokar in patienter för behandling i labben. När en patient ska behandlas i labben krävs för- och eftervård som antingen kan ske på någon vårdavdelning om patienten är inneliggande eller på övervakningsavdelningen för dagsjukvård. Hur patienter bokas in påverkar därmed patientflödet på dessa vårdavdelningar. Att det inte finns någon gemensam planering eller ett verktyg där de olika sektionerna kan se när patienter är inbokade på Seldingerenheten leder till ett ojämnt patientflöde på övervakningsavdelningen. Studiens resultat visade på ett flertal olika åtgärder som kan tas för att skapa ett jämnare patientflöde och en mer hållbar arbetsmiljö på övervakningsavdelningen. De teorier som åtgärdsförslagen baserats på visar att den negativa effekten av ett ojämnt patientflöde kan minskas genom att antingen påverka patientflödet och dess variation eller genom att vidta åtgärder på övervakningsavdelningen för att hantera situationen som den är.

Tidigare forskning kring delningsekonomi visar att bristen på tillit är ett av de största hinderför en lyckad implementering av delningsekonomi. Undersökningen syfte var att identifierafaktorer som bidrar till ökad tillit kring delningsekonomi av varor och tjänster blandstudenterna på studentboendet Rönnen i Malmö. För att identifiera faktorer bedrevs enfokusgrupp med studenter från boendet. Resultaten från fokusgruppen låg till grund förutformning av en enkät som sedan spreds till övriga boende på studentboendet Rönnen. Denteoretiska grunden baserades på Chen, Lai och Lin (2014) tillitsmodell som betonar vikten avtillit till låntagare. Resultaten från undersökningen visar däremot att tillit till förmedlare är avstörre vikt bland de boende på studentboendet Rönnen. Uppsatsens resultat visar att en extern part bör hantera utlåningsprocessen och upprätta kontrakt med personuppgifter mellanutlåningsparterna. / Previous research shows that the lack of trust is one of the biggest challenges when it comes to successfully implement sharing economy. The aim of this study was to identify elements that contributes to an increase in trust towards sharing economy among the residents at the student housing Rönnen in Malmö. To be able to identify elements a focus group was conducted with students from the student housing. The results from the focus group laid the foundation for surveys that was distributed amongst the other residents at the student housing Rönnen. The theoretical foundation of the study was based on Chen, Lai and Lin’s (2014) trust model that emphasizes the importance of the trust in borrower. The results from the study shows that trust in intermediary is of more importance amongst the residents of the student housing Rönnen. The study’s results shows that an extern part should handle the process of borrowing and should execute contracts with personal details between all parties involved.

To manage common resources such as water bodies, forests and the air is complex since several stakeholders are involved and affected by the use of the resource. One way to manage common resources is through co-management. Co-management is a decentralized method that empowers the local level and enables collaboration between the government and the local community. Co-management within fishing communities can be realized through so called Beach Management Units (BMUs). Around Lake Victoria, there are 1087 BMUs. One of these BMUs is located in Ggaba, Kampala, Uganda and the purpose of this study is to highlight benefits and shortcomings connected to co-management within fisheries. The study aims to explore if and how sustainability aspects are tackled through the co-management of fisheries. The data was collected using qualitative semi-structured interviews where six BMU members contributed with their experiences. In addition, data was collected from a qualitative content analysis on two BMU guideline documents, representing the central level. The results showed that the Ggaba BMU provides a platform for creating control through collaboration. The local levels’ perception on co-management within fisheries seems to correspond with the central level’s aim of the management. Another indication is that the BMU has brought upon positive effects on economic, social and ecological aspects on the society of Ggaba. However, corruption and illegal fishing are two identified barriers which seems to limit the function of the Ggaba BMU and the level of co-management. / Gemsamma resurser så som vattendrag, skogar och atmosfären är komplexa att hantera eftersom flera aktörer är involverade och påverkas av resursanvändningen. Ett sätt att hantera gemensamma resurser är genom samförvaltning. Samförvaltning är en decentraliserad förvaltningsmetod som möjliggör ett samarbete mellan den lokala och statliga nivån vid beslutsfattande. Omkring Victoriasjön realiseras samförvaltning genom så kallade Beach Management Units (BMUs). Dessa utgörs av 1087 stycken varav en BMU är lokaliserad i Ggaba, Kampala, Uganda. Syftet med denna studie är att belysa fördelar och brister kopplade till samförvaltning av fiske. Vidare syftar studien till att undersöka om och hur aspekter inom hållbar utveckling kan tacklas genom det decentraliserade styret av fiske. Data insamlades genom sex stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Dessutom gjordes en kvalitativ innehållsanalys av två BMU-riktlinjedokument, vilka representerar den centrala nivån. Det empiriska materialet visade att Ggaba BMU utgör en plattform för strukturering, kontroll och samarbete. Den lokala nivåns syn på samförvaltning inom fiske verkar överensstämma med den centrala nivåns avsikt av samförvaltning. Resultatet indikerar även att BMUn har påverkat ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i Ggaba på ett positivt sätt. Problem med korruption och olagligt fiske identifierades dock, vilka verkar begränsa BMUns funktion och möjligheterna till samförvaltning.