I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering. Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem. / Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna. To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

The Bergslagen region in Sweden has a history of iron and steel production, and in the small industrial towns in the region, one large employer has often held a strong position. Although the region has gone through structural change since the 1970’s, in previous research, becoming self-employed is perceived of as difficult, since it implies going against a strong working culture. The image of Bergslagen is that of a non-entrepreneurial region. Furthermore, in previous research, the gender contract in the region is characterized as traditional. In this thesis light is shed on women in the region who are self-employed. Topics that are focused on are work experience, role models, family situation and networks. The study builds on qualitative interviews and longitudinal registry based statistics (1993-2003). The interviews were carried out in the municipalities of Norberg and Fagersta with self-employed women in the fields of health and business services. Conclusions drawn concern both the region Bergslagen as an entrepreneurial region and the lives of self-employed women. The situations and conditions under which women become and remain self-employed displays a complex interaction between different areas of life, both in relation to the start-up phase and the subsequent running of their businesses. The idea of the region as non-entrepreneurial is scrutinized. For one, the share of self-employed in the Bergslagen municipalities only differs among men, compared to the national average. The share of self-employed women in the region, however, is similar to the national average. Furthermore, the share of self-employed men and women varies among the municipalities within the region. Thus, it is problematic to speak of the region as non-entrepreneurial and as homogenous when it comes to self-employment and entrepreneurship. These findings indicate that the idea of the region as non-entrepreneurial is an expression of both the region being male coded and women entrepreneurs being subordinated.

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt.     Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.