Vi är alla födda i en viss tidsperiod och tillhör därför en viss generation. Det samhälle vi väx-er upp i kan komma att prägla vår personlighet och de värderingar som vi har. Då den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi få se fler personer från de yngre generationerna inta chefspositioner på företag. Ledarskapet inom organisationer kan därför ändras under de kommande åren eftersom den äldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis än annorlunda än de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns några skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant. För att begränsa studi-ens urval samt för att få en bättre jämförande bild av generationernas motivation fokuseras studien på två generationers chefer, Rekordgenerationer samt Generation Y. Studien baseras på tolv intervjuer genomförda på två olika företag. På varje företag intervjuades sex chefer varav tre chefer från varje målgrupp. Under intervjuerna ställdes det frågor på vad de ansåg vara spännande med att arbeta som chef, vilka faktorer de tycker är viktiga för att trivas på ett arbete samt vad de observerat för skillnader mellan olika generationers chefer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av olika forskares studier kring de två generationerna, ledarska-pets utveckling under 1900-talet samt Hertzbergs tvåfaktorsteori och Adairs 50/50-regeln om motivation. Studien fick fram att de båda generationerna anser att det mest intressanta med att arbeta som chef är att kunna utveckla sina medarbetare. Den yttre motivationsfaktor som dri-ver de båda generationerna mest är kollegorna. Rekordgenerationen inre motivation får de främst genom att arbeta med fria tyglar medan Generation Y-cheferna blir motiverade när de får vara med och påverka. Båda generationerna motiveras av ett utmanande arbete. Lönen är inte en faktor som generationerna motiveras av.

The focus of this master?s thesis is on determining whether Judith Hermann?s book of collected short stories, <em>Nichts als Gespenster</em> (2003) can be assigned to the so-called category <em>Popliteratur</em> which had its climax in the 1990?s, or whether it advances this genre by focusing on new perspectives. To show this, Hermann?s short stories are compared with Christian Kracht?s <em>Faserland</em> (1995), which is a prime example of a pop-novel at the end of the last century. Thomas Jung?s criteria for <em>Popliteratur</em> serve as a methodology for the textual analysis. <br /><br /> In the first part of this thesis <em>Popliteratur</em> as literary phenomenon is introduced. In addition to a definition and its history from the 1960?s till nowadays, the focus is on <em>Popliteratur</em> of the 1990?s and its authors who do not just write but stage themselves in the media and in public. Furthermore from this, the existence of <em>Popliteratur</em> in the 21st century is discussed and categories of how it appears in new literary forms, e. g. ?Generation Golf? and ?Zweite Generation Pop?. This is followed by a consideration of how Popliteratur is assessed in literary studies and literary criticism. <br ><br /> In the second part of this thesis, Christian Kracht and Judith Hermann are introduced, followed by a comparison of <em>Faserland</em> and <em>Nichts als Gespenster</em> from the point of view of Jung?s criteria for <em>Popliteratur</em>, namely its topics, its language, narrative technique, construction of identity and its target group of readers. After the textual analysis, the question whether Judith Hermann?s work can be assigned to <em>Popliteratur</em> or whether she transforms this genre will be answered. <br ><br /> My conclusions are that Hermann advances <em>Popliteratur</em> in the 21st century by focusing on melancholia and self-reflexion more than on the provocation that was more typical of earlier <em>Popliteratur</em>.

No description available.

Thesis (D. Min.)--Denver Seminary, 2007. / Includes bibliographical references (leaves 333-343).

Thesis (Ed. D.)--University of La Verne, 2003. / Includes bibliographical references (p. 160-169).

Syfte: Syftet med studien är att undersöka Generation Y:s förhållningssätt till arbetslivet för att ge en förståelse för deras föreställningar, behov och drivkrafter. Metod: Utgångspunkten är en kvalitativ studie, där fokusgrupper tillämpas för att att kartlägga och skapa förståelse för Generation Y:s förhållningssätt till arbetslivet. Dessa val ligger till grund för studiens utförande och tillvägagångssätt. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade på generationens ifrågasättande attityd till arbetssätt och auktoriteter. Fokusgrupperna visade även på ett behov av att känna meningsfullhet i sitt arbete och la stor vikt vid trivsel och stabilitet på arbetsplatsen. Uppsatsens bidrag: Det empiriska bidraget är en ökad förståelse för Generation Y och deras förhållningssätt till arbetslivet, som ett medel att förbättra och utveckla relationer mellan ledare och unga medarbetare i dagens och framtidens organisationer.

Denna studie har haft för avsikt att få djupare kunskap om några musiklärares hantering av digitala verktyg men också för att se om generation, erfarenhet eller intresse har någon inverkan på detta. Genom kvalitativa intervjuer av fem lärare som tillsammans representerar tre årtionden har studien visat att det inte är någon större skillnad mellan åldersgrupperna. Hermeneutisk teori, musikdidaktik och ramfaktorteori är de teorier som använts i uppsatsen för att tolka och förstå den insamlade empirin. Intresse är det som varit av störst betydelse för att användandet utvecklas och förbättras, detta genom fortbildning som informanterna ofta själva står för. Skapandemoment och sångletande via Spotify och YouTube är i huvudsak det som digitala verktyg används till i klassrumssituationer. Betyg, omdömen, läxor, uppgifter och planering av lektioner är det som digitala verktyg används till i planeringssituationer. Den största anledningen till användandet verkar grundat på lättillgänglighet och tidsparande. / This study has had the intention to gain deeper knowledge of some music teachers' management of digital tools but also to see if generation, experience or interest has played an effect on this. Through qualitative interviews of five teachers representing three decades, the study has shown that there is little difference between the age groups. Hermeneutic theory, music didactics and frame factor theory are the theories that have been used in this study to interpret and understand the collected empirics. Interest has been the most common way of dealing with digital tools and is also the reason why the informants in this study choose to develop their own skill set with further training, which they themselves acquire. Creating songs and song searching via Spotify and YouTube is essentially what digital tools are used for in classroom situations. Ratings, reviews, homework, assignments and planning of lessons are what digital tools are used for in planning situations. The biggest reason to use digital tools seems to be due to easy availability and timesaving.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förstå generation Y:s föreställningar om chefer och ledare, med utgångspunkt i generationens ekonomistuderande. Problem Vilka föreställningar har dagens ekonomistudenter i Sverige om chef- och ledarskap? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. Enskilda intervjuer har gjorts med tio olika personer från generation Y som studerar ekonomi, varav fem män och fem kvinnor. Teoretisk referensram I denna studie används ledarskapsteorier, avseende perspektiv som individer kan appliceras på ämnet. Individernas föreställningar beskrivs på ett djupare plan genom individernas olika bakgrunder. Slutsats Ett antal föreställningar var möjliga att se i det genererade materialet. Det individcentrerade perspektivet var framträdande, men även delar av det kontextuella perspektivet markerades. Det var dock svårare att erhålla svar gällande distinktionen chef och ledare, men det visade sig att undersökningsgruppen i större utsträckning talade om chefer än om ledare.

Thesis (D. Min.)--Trinity Lutheran Seminary, Columbus, Ohio, 1993. / Includes bibliographical references (leaves 253-257).

Thesis (D. Min.)--Columbia Biblical Seminary and Graduate School of Missions, Columbia, S.C., May, 1995. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 231-236).