Utsläpp från produktion av el och värme utgör 26% av de globala utsläppen. Energianvändningen i byggnader beror på olika faktorer, en av faktorerna är köldbryggor. En köldbrygga är en sämre isolerad del i en konstruktion. På grund av köldbryggor ökar energianvändningen för en byggnad vilket leder till högre utsläpp. Förutom utsläpp bidrar köldbryggor till bland annat till fuktskador och sämre termiskt inneklimat. Fuktskador bidrar till hälsorisker så som astma och allergier. Det termiska inneklimatet påverkar byggnadens klimat som gör att en persons termiska komfort påverkas. Den termiska komforten upplevs i ett utrymme där det tillexempel kan vara för kallt eller varmt. Beräkning av köldbryggor kan genomföras på olika sätt. I detta examensarbete har Kv. Kaksmulan studerats och de vanligaste köldbryggorna har observerats. Med hjälp av datorprogrammet Flixo Energy har noggrannare beräkningar för kaksmulan gjorts. Beräkningarna har legat i grund till jämförelse av det generella påslag samt schablonvärden enligt svensk standard genomförts. En sammanställning av beräkningsresultat för fyra olika linjära köldbryggor i ett exempel för ett aktuellt flerbostadshus visar att värmeförlusterna, på grund av transmission, ökade med 86 % med schablonvärden. Motsvarande ökning blev endast 26 % enligt noggrannare beräkningar med hjälp av Flixo Energy. De noggrannare beräkningarna i jämförelse med det generella påslaget på ungefär 20 % visar en differens på 6 procentenheter. En byggnad utan loftgångar hade en ökning av transmission med 20 % samtidigt som motsvarande byggnad med loftgångar runt hela byggnaden hade en ökning på 39 %. För en byggnad med endast fönster som fasad blev ökningen av transmission 25 %. För en likadan byggnad men med en sämre fönstersmyg blev ökningen 35 %. De styrande faktorerna för fallstudiens typ av byggsystem beror på hur mycket loftgångar byggnaden har samt hur bra/dålig fönstersmygens köldbryggevärde är. Ju fler meter loftgång och ju sämre köldbrygga i fönstersmygen, desto större påslag krävs. Ett tydligt resultat från examensarbetet är att även en ganska måttlig linjär köldbrygga kan få stor betydelse för byggnadens totala värmeförluster om det handlar om en mycket stor sammanlagd längd för köldbryggan. Eftersom olika metoder kan ge olika resultat när det gäller inverkan av köldbryggor är det bra om man kan jämföra olika metoder. Om möjligt är det bra om man kan jämföra med en manuell beräkning, och om möjligt också med mer än ett dataprogram.

<p>Vilka faktorer som påverkar vår upplevelse av välbefinnande och lycka väcker stort intresse hos människor. Upplevt välbefinnande (subjective well-being) kan definieras som en individs subjektiva uppfattning om sin livstillfredställelse. Grunden för denna uppfattning bygger på hur den enskilda individen skattar och utvärderar sitt liv. Stabilitet i upplevt välbefinnande påverkas av såväl situationsbundna faktorer som personlighet och affekt. Syftet med denna kvantitativa rapport var att utifrån data från forskningsprogrammet IDA undersöka sambandsstrukturen mellan de olika delarna i begreppet upplevt välbefinnande: områdesspecifikt välbefinnande å ena sidan och generellt välbefinnande med allmän livstillfredställelse, positiv affekt och negativ affekt å andra sidan. Samt att hitta eventuella könsskillnader i dessa samband. Resultatet visade på starka samband mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande. Det allra starkaste sambandet konstaterades mellan tillfredställelse med familjeliv och allmän livstillfredställelse. Sambandet mellan yttre villkor för arbetstillfredställelse och generellt välbefinnande var starkare för män än för kvinnor, medan partialsambandet mellan tillfredställelse med partnerrelation och allmän livstillfredställelse var starkare för kvinnor. Diskussion förs kring resultatens överensstämmelse med tidigare forskning.</p>

Vilka faktorer som påverkar vår upplevelse av välbefinnande och lycka väcker stort intresse hos människor. Upplevt välbefinnande (subjective well-being) kan definieras som en individs subjektiva uppfattning om sin livstillfredställelse. Grunden för denna uppfattning bygger på hur den enskilda individen skattar och utvärderar sitt liv. Stabilitet i upplevt välbefinnande påverkas av såväl situationsbundna faktorer som personlighet och affekt. Syftet med denna kvantitativa rapport var att utifrån data från forskningsprogrammet IDA undersöka sambandsstrukturen mellan de olika delarna i begreppet upplevt välbefinnande: områdesspecifikt välbefinnande å ena sidan och generellt välbefinnande med allmän livstillfredställelse, positiv affekt och negativ affekt å andra sidan. Samt att hitta eventuella könsskillnader i dessa samband. Resultatet visade på starka samband mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande. Det allra starkaste sambandet konstaterades mellan tillfredställelse med familjeliv och allmän livstillfredställelse. Sambandet mellan yttre villkor för arbetstillfredställelse och generellt välbefinnande var starkare för män än för kvinnor, medan partialsambandet mellan tillfredställelse med partnerrelation och allmän livstillfredställelse var starkare för kvinnor. Diskussion förs kring resultatens överensstämmelse med tidigare forskning.

Tidigare forskning har funnit samband mellan akademiskt välbefinnande, school burnout ochupplevda inlärningssvårigheter hos gymnasieelever i bland annat matematik. Denna studieriktades mot ämnet psykologi. Studiens syfte var att öka kunskap om akademisktvälbefinnande, school burnout och upplevda inlärningssvårigheter bland gymnasieelever somläser ämnet psykologi. School burnout undersöktes med School Burnout Inventory (SBI) sommäter känslor av otillräcklighet, cynism och upplevda krav. Upplevda inlärningssvårigheterundersöktes genom en standardiserad enkät som mäter elevens eventuella grad av besvärinom specifika områden av lärande. Urvalet bestod av elever (N=80) från fyra klasser somläste kursen Psykologi 2a. Enkäterna bestod av totalt 14 frågor, en del med nio frågor för SBIoch en del med nio frågor för upplevda inlärningssvårigheter. I motsatts till förväntaderesultat korrelerade school burnout negativt med upplevda inlärningssvårigheter, det vill sägaatt högre nivåer av school burnout visar samband med lägre nivåer av upplevdainlärningssvårigheter. Implikationer av studiens resultat visar att fler studier behövs för attkunna dra slutsatser om psykologiämnets förhållande till akademiskt välbefinnande samt föratt vidare undersöka förhållandet mellan school burnout och upplevda inlärningssvårigheter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka elevernas förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. För att uppfylla detta fick 93 elever, som läser matematik C, genomföra ett skriftligt test. Resultaten visade att eleverna hade mycket svag förståelse kring bokstavssymbolens kontextuella beroende. En tredjedel av eleverna trodde att bokstavssymbolerna ibland skulle uppfattas som något som saknar mening istället för kvantiteter, medan återstoden hade svårt att skilja bokstavssymbolens olika betydelser åt. Som slutsats kunde jag ponera att det är viktigt att läraren tydligt demonstrerar hur bokstavssymbolen ska uppfattas i varje given kontext, men också vad i kontexten som avgör betydelsen.

I detta arbete jämfördes ett LSTM-nätverk med ett feedforward-nätverk för generellt Atari 2600 spelande. Prestandan definierades som poängen agenten får för ett visst spel. Hypotesen var att LSTM skulle prestera minst lika bra som feedforward och förhoppningsvis mycket bättre. För att svara på frågeställningen skapades två olika agenter, en med ett LSTM-nätverk och en med ett feedforward-nätverk. Experimenten utfördes på Stella emulatorn med hjälp av ramverket the Arcade Learning Environment (ALE). Hänsyn togs till Machado råd om inställningar för användning av ALE och hur agenter borde tränas och evalueras samtidigt. Agenterna utvecklades med hjälp av en genetisk algoritm. Resultaten visade att LSTM var minst lika bra som feedforward men båda metoderna blev slagna av Machados metoder. Toppoängen i varje spel jämfördes med Granfelts arbete som har varit en utgångspunkt för detta arbete.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.

I takt med att Internet blir mer och mer tillgängligt och att informationsmängden på Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem på internet äratt veta vem och vad man kan lita på. Ett sätt att komma runt det här tillitsproblemet är attanvända sig av social media. Samtidigt har sociala medier ständigt ökat i populäritet de senasteåren. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fårekommendationer från sina (online) vänner löses. Detta uppnås genom att forskningsstrategindesign science används och en IT-artefakt utvecklas. IT-artefakten är en prototyp av en ny etjänst.Utifrån en enkätundersökning på prototypen och grundidén, dras slutsaser om hur detgår att skapa ett generellt personligt rekommendationssystem. Forskningen visar att det går attskapa ett sådant system och att det finns ett behov av ett generellt personligtrekommendationssystem med utgångspunkt i den information som finns lagrad i sociala medier. / As the Internet becomes more and more available, and that the amount of information on theInternet is constantly increasing, a need for recommendation systems has emerged. A problemon the Internet is knowing who and what you can trust. One way to get around this trust issue isto use social media. Meanwhile, social media have consistently increased in popularity in recentyears. The purpose of this paper is to examine how recommendation systems and SNS canbenefit from each other while the practical problem of getting recommendations from one’s(online) friends are solved. This is achieved by using the research strategy design science anddeveloping an IT artifact. The IT artifact is a prototype of a new online service. Based on asurvey of the prototype and the main concept, conclusions are drawn about how a generalpersonal recommendation system can be created. The research shows that it is possible tocreate such a system and that there is a need for a general personal recommendation systembased on the information stored in social media. This essay is written in Swedish.

Generellt spelande är ett forskningsområde fokuserat på att skapa AI som kan spela spel utan någon domänspecifik information. Detta arbete har undersökt elman-nätverks potential för generellt Atari-spelande genom att testa ett elman-nätverk och ett feedforward-nätverk via the Arcade Learning Environment. Nätverken använder en pixelrepresentation för att representera spelmiljön och baserar sina handlingar endast på den informationen. Agenterna testades på fyra spel varav två anses kräva en mer avancerad struktur än feedforward. Agenterna evalueras via deras toppoäng i spelen som testas och tränas via en genetisk algoritm. Resultaten visade att elman-strukturen inte presterar bättre än feedforward, dessutom erhölls ingen poäng i de avancerade spelen vilket tyder på att ett korttidsminne inte är tillräckligt för att spela dessa spel. Jämfört med tidigare forskning sågs en liten förbättring över liknande struktur vilket tyder på en förbättrad representation. För att förbättra resultaten i detta arbete borde ett större antal spel testas.

Test benches are commonly used to simulate events to an embedded system for validation purposes. Microcontrollers can be used for making test benches and can be programmed with a bare-metal style, i.e. without an Operating System (OS), for simple cases. If the test bench would be too complex for a microcontroller, then a Real-Time Operating System (RTOS) could be used instead of a more complex hardware. A RTOS has limited functionalities to guarantee high predictability. A General-Purpose Operating System (GPOS) has a vast number of functionalities but has low predictability. The literature study looks therefore into approaches to improve the real-time predictability of Linux. The result of the literature study finds an approach called Xenomai Cobalt to be the optimal solution, considering the target usecase and project resources. The Xenomai Cobalt approach was evaluated on a Raspberry Pi (RPi) 3 using its General-Purpose Input/Output (GPIO) pins and a latency test. An application was written using Xenomai's Application Programming Interface (API). The application used the GPIO pins to read from a function generator and to write to an oscilloscope. The measurements from the oscilloscope were then compared to the measurements done by the application. The result showed the measured dierences between the RPi 3 and the oscilloscope. The result of the measurements showed that reading varied 66:20 μs, and writing varied 56:20 μs. The latency test was executed with a stress test and the worst measured latency was 82 μs. The resulting measured dierences were too high for the project requirements. However, the majority of the measurements were much smaller than the worstcases with 23:52 μs for reading and 34:05 μs for writing. This means the system could be used better as a rm real-time system instead of a hard real-time system. / Testbänkar används ofta för att simulera händelser till ett inbyggt system för validering. Till simpla testbänkar kan mikrokontroller användas. För mer avancerade testbänkar kan RTOS användas på mer komplex hårdvara. RTOS har begränsad funktionalitet för att garantera en hög förutsägbarhet. GPOS har stora mängder funktionaliteter men har istället en låg förutsägbarhet.Litteraturstudien undersökte därför möjligheterna till att få Linux att hantera realtid. Resultatet av litteraturstudien fann ett tillvägagångssätt vid namn Xenomai Cobalt att vara den optimala lösningen för att få Linux till Real-Time Linux.Xenomai Cobalt utvärderades på en RPi 3 med hjälp av dess GPIO-pinnar och ett fördröjningstest. En applikation skrevs med Xenomai’s API. Applikationen använde GPIO-pinnarna till att läsa från en funktionsgenerator och till att skriva till ett oskilloskop. Mätningarna från oskilloskopet jämfördes sen med applikationens mätningar.Resultatet visade mätskillnaderna mellan RPi 3 och oskilloskopet med systemet i viloläge. Resultatet av mätningarna visade att läsningen varierade med 66.20 µs och skrivandet med 56.20 µs. Fördröjningstestet utfördes medstresstestning och visade den värsta uppmätta fördröjningen, resultatet blev82 µs.De resulterande mätskillnaderna blev dock för höga för projektets krav. Majoriteten av mätningarna var mycket mindre än de värsta fallen med 23.52 µs för läsning och 34.05 µs för skrivning. Detta innebar att systemet kan användas med bättre precision som ett fast realtidssystem istället för ett hårt realtidssystem.