This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles – and specifically masculinity – are constructed. It was decided that a qualitative study would be the most suitable. To try to find out more about how masculinity is constructed it was important to visit the source – the classroom. For six days an observer sat in the classroom of two different upper secondary schools to study how the pupils shaped masculinity together. However, an observation is limited to what the observer can see and how the observer interprets the situation. In order to give the pupils an own voice a survey was created. Theories of masculinity and homosociality as described by Connell (1999), Kimmel (2010) and Bird (1996) were mostly used to understand the events in the classroom and the answers of the survey. The findings of the study are that masculinity is constructed in relation to other pupils and teachers in the classroom and is not a fixed notion. However, the construction of masculinity is not only limited to the realm of the classroom but also depends upon how masculinity is portrayed elsewhere.

The purpose of this paper is to examine the early 1900s approach to women who have been raped in Karlstad and how you looked at rape during this period. I have used criminal case files from the Karlstad criminal police to examine. The actual study is set up in that way that I have tried to answer my questions through case studies that have been categorized in three type’s perpetrators and three types of victims. The three types of offenders who I am using are the "the naughty young man," "the violent worker" and "the drunken man". The three types victims I have used are "the innocent girl", "the gullible young woman" and "heroine".   A read thread in the survey is to investigate whether the women in rape cases are seen as subjects or not. This means that the focus lays on how the women have acted in the assault.   Some conclusions I come to is that the perception of rape in Karlstad during the years 1900-1943 are consistent with previous research in the sense that women are seen as the subject of rape and the focus lies on the women morality. You can see this because neither of the cases went on to the court. The women’s description of the assault is more often very specific, more so then the men’s description. The woman often needs to describe and defend why they were alone or why they were on that place at that time and what they did before the assault.

Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre. Vi har använt oss av fyraolika klasser där ett antal lektioner har iakttagits med hjälp av ett observationsschema. Vihar därför både samlat in kvantitativ data samt fokuserat mer djupgående kring speciellahändelser som inträffat under lektionernas gång.De teoretiska perspektiv vi använt oss av har fokuserat kring Yvonne Hirdmansisärhållningsprincip och den hierarkiska matrisen, samt Robert Connells ståndpunktkring den hegemoniska maskulinitetsprincipen.Studiens resultat visar på tydliga skillnader mellan lärarna där deras förhållningssätt skiljersig beroende på elevens könstillhörighet. Detta förhållningssätt från lärarna skapar därfören tydlig linje och gräns mellan pojkar och flickor under idrottslektionerna. Pojkarnashierarkiska topposition förstärks medan flickornas underordnade position befästs.

Studien belyser hur pedagoger från två förskolor reflekterar kring miljö och material i förhållande till genus och hur vårdnadshavare görs delaktiga i förskolornas genusarbete. Syftet i studien var att undersöka hur pedagoger på två förskolor reflekterade över miljö och material ur ett genusperspektiv samt om och hur de förmedlar genusarbetet till vårdnadshavare. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med avseende på genus har använts. Förskolan ska arbeta för att motverka stereotypa könsmönster men inga direkta riktlinjer finns för hur ett sådant arbete ska gå till. Studien bestod av intervjuer med sex pedagoger och två vårdnadshavare. Resultatet i studien visade att miljö och material kan påverka både vuxna och barns uppfattningar om flickors och pojkars lika värde. Det framkom att vårdnadshavare inte var alltför delaktiga i förskolans genusarbete. En slutsats blev att både pedagogers och vårdnadshavares förhållningssätt påverkade miljön som i sin tur sände ut budskap om hur flickor och pojkar bör vara.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om vilka förutsättningar bilderböcker ger förskolan i arbetet med att motverka traditionella och stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. En jämförande kvalitativ text- och bildanalys av åtta bilderböcker ur ett genusperspektiv med fokus på normkritik utfördes.  Resultatet visade en tydlig skillnad i de budskap som förmedlades i bilderböckerna. Från typiska traditionella könsmönster som befäste vardagliga föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper och beteenden, till utmanande, normöverskridande könsmönster.  Resultatet visade även en tydlig manlig dominans bland karaktärerna i bilderböckerna. Vår slutsats blir ändock att både vanligt förekommande bilderböcker utan tydligt uttalat normkritiskt innehåll och bilderböcker med uttalat normkritiskt innehåll skapar goda förutsättningar för jämställdhetsarbete. Det krävs dock en högre jämställdhetskompetens hos pedagoger i det normkritiska arbetet med de vanligt förekommande bilderböckerna.

Purpose: The purpose of this study was through qualitative interviews with six pre-school teachers and to get a deeper knowledge of how pre-school teachers relate and think about the gender perspective in the free play. We also wanted to get an idea on how they handle material in the relation to gender. Issues: How does pre-school teachers conduct themselves to gender towards children and their views on gender development over the years? What do pre-school teachers have for ideas about gender in the free play in activity? How do they handle gender coded material in the activity, their views about gender coded materials and unisex material? Method: We have used a phenomenological science approach which is an inspiration to a qualitative research. Qualitative interviews has helped us to get a deeper information about our study.   Theory: We have used Judith Butler's gender theory to explain how the concept of gender and sex are present as the basic theoretical tool in feminist theory. Results: The conclusion of our study is that pre-school teachers have different ways of conducting themselves to children in the schools. We have also noticed that pre-school teachers at the respective pre-schools are aware that they should relate to both girls and boys in similar ways and make positive impact on children. They also had a different idea of ​​what a free play is and how they use free play for children's development and learning.  Pre-school teachers in the respective pre-schools also had different ways of handling gender coded materials and unisex materials.

The pupils’ motivation towards their studies is something that is frequently debated in all different kind of media and the Swedish Television produced TV- show “Gympaläraren” (2016) is only one example out of many. Then, why do the pupils need to be motivated when it comes to their studies concerning physical education? The Swedish Public health care authority (2016) state that, generally speaking, Swedes have maintained a good level of health. Nevertheless, since 1980 there has been an increase of health related troubles like insomnia, depression, headaches and stomach pain among Swedish youngsters in the ages between 13 and 15 years of age. The results from a report made by the Public health care authority in 2014 has shown that only a small amount of the Swedish youngsters between the previously mentioned ages actually performs some kind of physical activity on their spare time. That is to say, most of them do not achieve the daily recommended amount of physical activity, which is the one hour minimum that has been set by the Public health care authority. The school subject “Physical education and health” provides several hours of physical activity for the pupils, and if the pupils have a low level of motivation to participate in these classes, then they are consequently missing out on these hours. The purpose of this investigation is to find and chart the factors which motivates pupils to participate, or not participate, in the lessons of Physical education and Health. To create a more profound investigation within this area is was decided that the investigation would also examine whether the motivation of the pupils differed depending on the sex of the teacher. The background of the investigation is based on the webpage of the Swedish School Department (2015) as well as Lgr11 (2011), but is also based upon the investigations of Professors of education and pedagogy like Larsson and Redelius. The investigation is made by the help of surveys where the respondents consisted of 103 pupils from six school classes in the ninth grade from a school in the south of Sweden. The results from these surveys show that there are differences between the female and the male pupils’ level of motivation towards the Physical training and health subject. Moreover, these results can be related to the sex of the students’ teacher. Both the female and the male pupils believed that activities that included balls were the most enjoyable activities, and thus probably what motivated the pupils to participate. In addition, the results show that the males are the ones who are the least motivated in dance activities while the women, on the other hand, are least motivated by outside activities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar och flickor framställs visuellt i barnlitteratur där fordon har en central roll. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Vad har personerna på bilderna för kön? Vilka kläder och attribut har flickor respektive pojkar på bilderna? Vad gör flickor respektive pojkar på bilderna i relation till fordon? Som metod har vi valt att göra en kvalitativ bildanalys som även består av en kvantitativ del då vi anser att den första frågeställningen kräver att vi räknar antalet pojkar och flickor i böckerna. Vårt material har bestått av de fyra barnböckerna Axel kör fast, Örnis bilar, Malla cyklar och Jag kan köra alla bilar.   Resultatet av studien visar att det förekommer betydligt fler manliga än kvinnliga karaktärer i böckerna, både som huvud- och bipersoner. De manliga karaktärerna är i kontakt med både fler och större fordon är de kvinnliga och de skildras även som mer aktiva i denna kontakt. Flera av de kvinnliga karaktärerna misslyckas med sina fordonsrelaterade aktiviteter men får hjälp av de manliga karaktärerna som sitter på kunskap inom detta område. Även kläder och andra attribut skiljer sig åt hos de kvinnliga och manliga karaktärerna. Färgen rosa och plaggen kjol och klänning bärs enbart av kvinnliga karaktärer och det är endast män som klär sig i kavaj. Samtliga författare visar tydligt vilket kön karaktärerna har med hjälp av stereotypa kläder eller attribut.

Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie få djupare inblick i och problematisera vad svensk och internationell forskning säger om vikten av att utmana könsnormer och förhindra traditionella könsroller i yngre barns skolmiljö. Med skolmiljö avses dels den målstyrda undervisningen i klassrum och klassrumsmiljö,dels övrig tid och utrymmen i skolan så som matsal och fritidsverksamhet. För att konkretisera problemformulering en tar vi hjälp av följande ämnesdidaktiska  frågeställning är: Vilka argument lyfts fram inom forskningen för användandet av ett normkritiskt  arbetssätt ifråga om genus? Vilka metoder för normkritiska arbetssätt redovisas inom tidigare forskning när det gäller genus, och vilka för- och nackdelar anses de ha? Hur skiljer sig fokusområdet genus i studier av normkritiskt arbete som har gjorts i Sverige i jämförelse med de som gjorts i andra länder?

Med Raewyn Connells maskulinitetsteori som grund syftar Rikards soffa till att undersöka och uppmärksamma porträtteringen av manliga karaktärer i ett urval av Anne Charlotte Lefflers skönlitterära verk. Lefflers författarskap ses ofta som kvinnocentrerat varför ett intresse väcktes i att analysera hur bilden av dess manliga karaktärer kan se ut i och med ett begränsat utrymme. Huvudfrågor är bl.a vilket/vilka manlighetsideal som beskrivs och hur de kommer till uttryck i texterna samt huruvida karaktärerna utvecklas eller ej under författarskapets gång.