Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till läsning och deras självtillit till läsning. I vår studie har vi även undersökt detta utifrån ett könsperspektiv och undersökt om det finns någon skillnad mellan de olika könen i fråga om attityd till läsning i samband med deras självtillit. Med läsning avses i denna studie skönlitterär läsning. Då böcker benämns handlar det i första hand om skönlitterära böcker. För att besvara frågeställningarna har vi valt intervju som metod, vi har intervjuat  tio stycken 10-åringar, där hälften är flickor och hälften är pojkar. Tanken med att intervjua elever istället för till exempelvis genomföra enkäter är att kunna föra ett djupare resonemang med de intervjuade vilket så fallet inte hade varit fallet med enkäter. Därefter har vi analyserat intervjusvaren utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade en övervägande positiv attityd till läsning hos eleverna, samt att pojkar har en mer positiv attityd till läsning än vad flickor har. Dessutom finns det en könsskillnad i resonemang kring attityd och självtillit där pojkarna ser svårare texter mer som en utmaning medan flickorna upplever att de blir ineffektiva och att det då blir tråkigt.

Bakgrunden  I den teoretiska bakgrunden belyser vi vad pedagoger enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2010) har i uppdrag att jobba med utifrån genus och normer. Vidare berörs barnbokens historia där boken hade som uppgift att fostra barn (Kåreland 2015, s. 21) samt barnbokens funktion där exempelvis Granberg (1996, ss. 41-45) belyser att barnboken kan ge barn lustfyllda upplevelser men också att läsningen på förskolan alltför ofta används som lugnande och för att fylla ut tiden. Den nationella och internationella forskningen synliggör genus i förhållande till barnboken där SOU (2006:75) visar i sin forskning att pojkar är överrepresenterade i barnboken. Diskursanalys är det som ligger som teoretisk grund för vår studie, då vårt syfte är att synliggöra hur förskollärare i fokusgruppsintervju uttrycker vilken funktion barnboken har i verksamheten. Syftet  Syftet med studien är att redogöra för hur förskollärare beskriver barnboken som ett verktyg och vilken funktion den har i förskolan.Frågeställningar  Hur väljer förskollärarna litteratur till förskolan?  Vilken funktion har barnboken i förskolan enligt förskollärarna?  Vilken roll har barnboken i förskolan ur ett genusperspektiv? Metoden  Metoden som använts i studien har varit den kvalitativa intervjumetoden fokusgrupp, där vi använt oss av ljudinspelning. Vi har valt att utgå från en urvalsgrupp bestående av fem deltagare fördelade på två förskolor. Resultatet  Utifrån resultatet framkom det att barnboken används efter barns intresse samt behov, för att stimulera språket och också som ett dämpande verktyg. Deltagarna ansåg också att barnboken fyller en funktion i arbetet med barnen för att synliggöra och samtala om genus och att visa på olikheter men trots det så är det inget som sker i en planerad verksamhet utan mer spontant. De betonar också att barnboken förändrats och att den visar på mer normbrytande karaktärer än de äldre barnböckerna vilket de menar underlättar i arbetet med genus. En betydelsefull faktor i arbetet med barnboken är, enligt deltagarna, pedagogernas förhållningssätt och medvetenhet.

The purpose of this study was to investigate how the teaching materials in the history subject reflects men and women. With discourse analysis as a tool, to study the language, the result intends to see the structures and categories that men and women are assigned. The idea is also that the result will be seen in a identity theoretical perspective to see how it can affect students in their identity formation. The result showed how men are the norm in the teaching material, and that women often end up in the margins of the text . The text shows that the portrayal of men and women shows a separated relation, where women are what men are not. Women are reflected to have the main responsibilaties for the household and children while the men are reflected as war heroes and scientists. The result also shows that men are more often called by names and that women often aren´t. This study´s outcome is similar to the previous research that showed that women are marginalised in the teaching materials in the history subjects.

Syftet med föreliggande uppsats är att försöka ta reda på om det finns neutrala ord för det kvinnliga könsorganet och det manliga könsorganet. Undersökningen behandlar i vilka situationer en viss benämning används och informanternas attityder till olika benämningar. Resultatet av undersökningen visade att 48 % av informanterna inte tycker att det finns ett neutralt ord för att benämna det kvinnliga könsorganet. För benämning av det manliga könsorganet ansåg 29 % av informanterna att det inte finns ett neutralt ord. Resultatet visade också att gymnasieeleverna anpassar sitt språkbruk efter vilken språksituation de befinner sig i. Resultatet visade att de helst använder orden fitta och kuk när de talar med kompisar och orden snopp och fitta när de talar med föräldrar. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 63 slumpvist utvalda gymnasieelever på två skilda orter. Enkäten bestod av 13 frågor med både öppna och slutna frågor. Undersökningen visade att det vanligaste benämningsordet hos informanterna för det kvinnliga könsorganet är fitta. Informanterna benämner helst det manliga könsorganet med ordet kuk. Man kan även se att informanterna använder betydligt många fler ord för att benämna det kvinnliga könsorganet än för det manliga könsorganet. Alltså kan man utifrån undersökningen se att det är mer problematiskt att benämna det kvinnliga könsorganet än det manliga könsorganet.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt barnböcker, som är en stor del i förskolans verksamhet, påverkar barns rollek och om barns lek blev mindre könsstereotyp, om vi bytte ut barnböckerna till mer normkritiska böcker ur ett genusperspektiv. Studien tog sin utgångspunkt i feministisk post-strukturalism och queerteorin. Med hjälp av observationer av barns rollek vid två olika förskolor undersökte vi hur barn lekte innan och efter att vi bytte ut barnböcker till verk utan könsstereotypa mönster. Vi intervjuade även förskol-lärare om barnens lek. Studien byggde på totalt 24 observationstillfällen och två intervjuer med förskollärare. Vårt resultat visade att barnböckerna kan påverka barns rollek på flera sätt och att leken blev mer tillåtande när barnböckerna hade ett mer normkritisk innehåll. Vår slutsats var att barnböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolans jämlikhetsarbete, oavsett om bok-samtal hålls i samband med högläsning eller inte.

Tidigare forskning inom missbruksområdet visar på en del skillnader gällande synen på missbrukande män och kvinnor. Skillnader i missbrukets uttryck benämns, liksom lämplig missbruksbehandling och påverkansfaktorer i strävan att bli drogfri. Tidigare forskning på området visar även på hur viktigt det är med kunskap om de bakomliggande strukturer som skapar skilda förväntningar och därmed olika förutsättningar mellan män och kvinnor som har ett missbruk. Om denna kunskap och förståelse saknas finns risken att socionomer i mötet på grund av stereotypa föreställningar förbiser individer som avviker från dessa föreställningar. Studiens syfte är att undersöka socionomers upplevelser av sitt bemötande av unga kvinnor och män som använder droger för att se om det praktiska sociala arbetet återspeglar de uppfattningar som existerar i samhället gällande konstruerade förväntningar på män och kvinnor. Bemötandet av ungdomar som använder droger och konstruktioner av kön är i fokus då det idag saknas forskning som undersöker det. Studien grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ett genusperspektiv och konstruktioner av kön är centralt. Detta är en kvalitativ intervjustudie och författarna har genomfört intervjuer med tio socionomer verksamma inom olika delar av det sociala arbetets fält. Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Studiens resultat visar att socionomerna har olika tillvägagångssätt för att bemöta ungdomar lika oavsett kön men efterfrågar mer kunskap om genus då en genusmedvetenhet beskrivs som viktig. Det behövs konkreta strategier som kan appliceras i mötet med den unga samt att kunskap om genus påverkan behöver uppmärksammas i såväl socionomutbildningen som på arbetsplatser i det sociala arbetet.

Detta arbete behandlar ämnet högläsning och skönlitteratur ur ett regnbågsperspektiv med specifik inriktning på lärares val av högläsningsböcker. Arbetet har även haft ett bisyfte att undersöka barns läsförståelse och hur deras utveckling av läsförståelse kan kopplas ihop med när de knäckte läskoden. Studier har visat att de böcker lärare väljer att läsa i klassrummet kan vara en del av barns indirekta erfarenheter som de utgår från när de skapar sin identitet. Forskningen har visat att det spelar roll när eleverna knäckte läskoden för deras framtida läsförståelseutveckling. Undersökningen är gjord genom en enkät som skickats ut till ett antal lärare i närområdet. Enkätresultatet har sedan följts upp med intervju. Resultatet visade att majoriteten av lärarna läser heteronormativa böcker för sina klasser med den generella motiveringen att det antingen inte finns böcker som utmanar heteronormen eller att de inte har tänkt på att dessa böcker bör lyftas fram. Intervjuresultatet visade att elever generellt är väldigt öppna för att läsa, och få läst för sig, böcker som bryter heteronormen.

Syftet med studien är att undersöka lärares genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok. Studien ämnar besvara om lärare väljer att läsa litteratur som utmanar den rådande genusordningen samt om lärare använder högläsningsboken för att synliggöra och diskutera genusfrågor med eleverna. Underlaget för undersökningen är baserat på enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna. Resultatet av undersökningen visar att de flesta deltagande lärare stödjer användandet av litteratur med utmanande könsmönster. Det finns ett fåtal lärare som motsätter sig att högläsningsboken ska innehålla utmanande genusroller. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet tyder på att de flesta lärare i undersökningen anser att genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok är viktigt. Detta betyder dock inte att det läses litteratur som utmanar den rådande genusordningen. De flesta lärare i undersökningen ansåg att diskussionen kring bokens innehåll var av störst betydelse.

Syftet med studien var att diskutera och undersöka hur elever i en gymnasieskola i Sverige konstruerar och upprätthåller könsnormer samt vilka egenskaper de tillskriver ”manligt” och ”kvinnligt”. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i Toril Mois teorier om det sociokulturella könet och i Normkritiska perspektiv av Elisabeth Elmeroth (red). Denna kvalitativa studie har baserats på intervjuer med tre elevgrupper vid ett tillfälle efter att en lektion i filmisk metod och ett visuellt utbyte i form av kortfilmen ”Se mig” av gruppen Crazy Pictures visats. Ett normkritiskt perspektiv har senare använts för att analysera elevernas utsagor. Av analysen att döma konstruerar eleverna traditionella stereotypiseringar av vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt” där det som är ”kvinnligt” har en underordnad position. De normer som eleverna identifierat upprätthålls genom elevernas egna attityder och föreställningar att de är naturliga och ingår i den rådande föreställningen om normalitet.

Som blivande lärare har man ett ansvar för den litteratur som våra elever läser. Det står i läroplanen att skolan har ett ansvar för att motverka de traditionella könsmönstren vilket ska göras hela tiden i all undervisning. Ett sätt är att kritiskt granska den litteratur som används i undervisningen.  I den här uppsatsen gör jag en analys ur ett genusperspektiv i fantasyromanen Cirkeln som är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag använder mig av Maria Nikolajevas schema över karaktärsdrag som är typiska för kvinnor/flickor och män/pojkar i barn- och ungdomslitteratur. Jag jämför de typiska dragen med de sex huvudkaraktärerna för att se om de upprätthåller eller bryter mot det traditionella mönstret. Jag använder mig också av Lois Tysons frågor som är konstruerade för feministiska analyser i litteratur. Jag tittar också på normer i romanen och hur de kan relatera till dagens samhälle. Den sista delen av uppsatsen består av en kort intersektionell analys av klass, etnicitet och sexualitet i romanen. Resultatet var att karaktärerna har egenskaper från både den kvinnliga och manliga delen av schemat. Karaktärerna och situationerna i romanen utmanar den traditionella synen på genus och problematiserar definitivt normerna i vårt samhälle. Heteronormen är ifrågasatt, men etnicitet och klass verkar inte spela någon större viktig roll i romanen eftersom det knappt finns med.