Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt. Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen. I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.

No description available.

Listening to music is a frequent activity in 2021 and access is easy through a variety of different streaming platforms available today. But do we know what messages the songs we listen to are sending us? Researchers such as McDowell, Werner and Gauntlett all agree that media texts, such as music, affect the users through images of how they should be or act. This study explores what themes can be found in some of the most streamed songs in Sweden, and how men and women are constructed within these themes. The material for this study consist of lyrics from 30 of the most streamed song on Spotify in Sweden, over the past three months (February, March and April 2021). This study was conducted through thematic analysis where four major themes were identified - “Love”, “Reactions”, “Ways of living” and “Narration”. How men and women are constructed within these themes are discussed through Gender system theory. This theory addresses the difference between women and men as constructed by society. A construction that put men and women into different boxes and grants men more power than women. The result show that even if men and women are portrayed as equal in a few cases, men are still constructed as superior to women in several ways. This is most visible within the theme “Narration” where it is shown that men address women in a condescending way and speak about women as their property.

Queen Kristina of Sweden has throughout history often been portrayed as homosexual, promiscuous and hermaphroditic. This thesis is a historiographical study of the research made in the area during the 21st century, and analyzes five authors on the basis of Gender Theory. The concepts of gender, sexuality and political rule are central in the study. The results show that the authors who coincide with this theory advocate Kristina’s abnormality and all have strong connections in separating female and male and encourage a hierarchy between the sexes, whereas the authors who question this theory dissociate themselves from a heteronormative view of society. The final results show that it is erroneous that male authors comply with the gender theories while female authors question and dissuade them.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några barn på förskolan uppfattar könsroller. Intentionen är att bidra till en inblick i vilka könsroller som barnen väljer i deras vardagliga lek på förskolan samt bidra med insikter om skillnader och-/eller likheter av pojkars och flickors genusuppfattningar. De frågeställningar som studien utgår från är: Vilka könsroller intar pojkar respektive flickor i leken? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas i pojkars respektive flickors genusuppfattningar?   Den metod som ligger till grund för studien är att hålla intervjuer med barn. Intervjuerna sker med de äldsta barnen på förskolan i könsindelade fokusgrupper. Anledningen till att hålla könsuppdelade intervjuer är för att kunna synliggöra skillnader och-/eller likheter mellan pojkarnas och flickornas svar. I studien deltog sammanlagt 27 barn, 13 pojkar och 14 flickor, från tre olika förskolor.   Huvudresultatet i studien visar att pojkar och flickor väljer traditionella könsroller i leken. Endast en pojke och en flicka svarar att de väljer lekar och leksaker som kan tolkas frångå den rådande normen. Resultatet visar även att pojkar och flickor ger uttryck för olika intressen för vad de vill arbeta med i framtiden. Barnen i studien har också uppfattningar om hur en man respektive kvinna ska vara klädd. Det framkommer även att pojkar kategoriserar färger utifrån kön.

Frilans som organisationsform blir allt mer populärt och siffran stiger i en utmärkande hög grad bland kvinnor. I och med ojämställdheten i samhället stöter kvinnor på många strukturella begränsningar i både arbets- och privatliv. Denna uppsats syftar till att belysa dessa två aspekter i samband med varandra, och därmed frilansande som organisationsform utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå syftet besvarar vi frågorna om varför kvinnor frilansar och vilken betydelse frilansande har för kvinnors position i arbetslivet, med ursprung i semistrukturerade intervjuer med ett antal kvinnor inom musikbranschen. Slutsatsen tyder på att kvinnor delvis frilansar på grund av individuella faktorer men även på grund av ojämställdhet på arbetsmarknaden och genom att frilansa tar de sig förbi vissa jämställdhetshinder. Men även när de tagit sig förbi dessa hinder, medför frilansande som organisationsform andra hinder vilka gör att kvinnors drastiskt ökande frilansande inte bör påverka arbetsmarknaden till att bli mer jämställd på längre sikt. Däremot skulle så kunna ske om kvinnors frilansande utvecklades till att bli egenföretagande med anställda.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka och analysera hur socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju där fyra socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsärenden. Utifrån en vinjettövning med fallbeskrivning av ett typiskt ärende diskuterade socialsekreterarna hur de tänker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs på grund av kön samt om förväntade föreställningar av kön har någon betydelse. Ur resultatet kunde det utläsas att vissa skillnader görs på grund av kön i utredningsprocessen. Skillnader görs oftast vid behov av snabba bedömningar och vid tidsbrist. Det visar sig även att det finns könsstereotypa förhållningssätt hos socialsekreterarna som till viss del styr utredningsprocessen.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i skolår 1 upplever femininitet och maskulinitet. Studien har även inriktats mot elevernas upplevelser av dessa kopplat till skolsituationen. Därtill undersökte vi om eleverna upplever kategorierna feminint och maskulint som öppna och möjliga att förändra, eller begränsande. Vår empiri samlades in genom öppna riktade intervjuer med 11 elever. Innan intervjuerna lästes en feministisk saga. Resultatet har kategoriserats i tre huvudinriktningar; upplevelser av femininitet och maskulinitet, att vara pojke och flicka i skolan samt överskridande av könsgränser. Resultatet visar att eleverna generellt kategoriserar femininitet och maskulinitet stereotypt. De vidgar dock sin generella bild genom att synliggöra undantag. Eleverna kategoriserar främst könen efter könstypiska sysslor, trots att en viss osäkerhet finns över vad som ska kategoriseras som vad, men även utifrån personlighetsdrag och utseendemässiga skillnader. Eleverna är eniga om att alla ska kunna gör allt, oavsett kön. I resultatet ser vi dock en skillnad mellan hur de önskar att det ska vara och hur det är. Eleverna upplever det vara mer okej för flickor att göra pojksaker, samt att överskridande av könsgränser kan mötas av negativ respons. Eleverna menar att situationen i skolan är lika för flickor och pojkar. De visar dock på vissa könsbundna skillnader i sysslor och aktiviteter under skoltid. Under rasten positionerar sig eleverna i olika grupper, och lekarna varierar beroende av gruppsammansättning.