<p>sammanfattning:</p><p>Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blir</p><p>behandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld.</p><p>Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna.</p><p>Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illa</p><p>behandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att de</p><p>är så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på detta</p><p>sätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer i</p><p>mansdominerade utbildningar.</p> / <p>The purpose is to give an account of how girls within technical education feel they are being</p><p>treated and met by their mail classmates and other people they meet within the world of</p><p>school in mail dominated educations. To illustrate how the school situation is experienced. An</p><p>interesting resolute is that the girls don’t seem to expires that they are treated</p><p>as bad as you can get indication about, or are they just so used to take so much consideration</p><p>to the mails that they think that it is a normal situation. If you could get an answer on if there</p><p>is anything more to do fore the girls to make their way in school easier on the mail dominated</p><p>programs.</p>

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen. Texten i läromedlet uppvisar stor variation i arbetssätt och anpassning till läsaren. Den exkluderar inte något perspektiv utan ger en jämställd bild av vad teknik innebär.

This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots? The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.

Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle. Sammantaget presenteras pojkar och män som norm, de är oftast huvudpersoner i berättelserna och får oftare en roll som aktiv i texterna, samtidigt som flickorna får komma in i texterna när någon behöver tröstas eller tas om hand.

I den nationella utvärderingen (2003) går det att läsa att det är en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är betydligt fler pojkar som når de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar från åtta lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa, analysera varför detta fenomen existerar.   Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken används som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen.   Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa fortfarande existerar ute på skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning är att undervisningens innehåll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som därför främjar deras möjligheter till ett högre betyg. Från denna undersökning kan även utläsas att tävlings- och föreningsidrottens påverkan på ämnet är stark och att detta kan ha betydelse för hur lärare bedömer flickor och pojkar. En ytterligare aspekt som kan vara av betydelse för genusskillnader i betyget för idrott och hälsa är enligt lärarna i denna undersökning de diffust utformade betygskriterierna i styrdokumenten.

The following text is a study of non-normative gender positions and sexualities in the architecture of the senses proposing and encouraging a new way of thinking about the built environment in terms of gender. My assumption is that a change in the way that we think about gender in the theory, practice and education of architecture also will affect the way we think about gender in relation to bodies. By showing that what we usually take for granted as a symbol for male masculinity in the expression of architectural space due to essentialist ideas about gender, can just as well be interpreted as a form of female masculinity, or an expression of butchness, my aim is to disrupt, dislocate and resignify patriarchal and heterosexist norms. I also touch briefly upon the construction of gender and racialization of sexuality within female masculinity in terms other than sex, such as class, race and ethnicity. In an architectural analysis of Peter Zumthor’s bathhouse in Vals, Switzerland, I apply a newly constructed methodology, what I call non-essential phenomenology, joining aspects of both phenomenological ideas and post-structural thought based on texts by Juhani Pallasmaa and Judith Butler. Within this methodology, I devise several new concepts such as transmateria, material performativity, and sexual material performativity which are necessary for analyzing both the performative aspects of matter and the materialization of gender in bodies. By showing that more than one interpretation exists in the way we create and inhabit space, I present the possibility of shifting and resignifying earlier assumptions about sex/gender, dismantling essentialist thinking and disrupting heteronormative trends, while retaining the materiality of matter and body to create spaces which benefit all bodies, genders and sexualities.

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är: · Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet? · Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion? · Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse? · Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar? I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning. Vår studie visar att i kommunikationssammanhang skiljer sig flickor och pojkar åt. Det har visat sig att pojkar både tar och får mer utrymme.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar. Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem.

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen. Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna.

Arbetet med textilier går som en röd tråd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingår i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under århundraden varit centrum för knyppling. Här knypplade man inte bara för husbehov, utan försäljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushållet. Knyppling och knypplad spets kan främst förknippas med tre områden. Här återfinns själva knypplingen och knypplerskorna, försäljningen via förläggare och spetsgångare, och till sist de som köpte alstren. Knyppling har både en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar. I de flesta böcker om knyppling är knypplerskorna i stort sätt anonyma, och de flesta källor tiger still om den stora gruppen av knypplande kvinnor. Med tanke på den betydelse som knyppling haft för Vadstena med omnejd så är det något av en paradox att de människor som varit sysselsatta med hantverket i stort sätt är okända för oss. Mycket kvinnoarbete har utförts i hemmen och därmed fått en stämpel av anonymitet, och därför har kvinnornas liv och levnadsöden inte dokumenterats. I uppsatsen belyses frågor om klasstillhörighet för knypplerskor, spetsgångare och förläggare och vilka relationer som fanns mellan grupperna. Vilken betydelse arbetet med textilt arbete haft socialt, kulturellt och ekonomiskt belyses även , liksom hur man från feministiskt håll sett på kvinnor och textilt arbete