No description available.

Titel: Kvinnlig konstruktion och konsumtion i ELLE  Författare: Johanna Walldén Persson                                                    Handledare: Ronny Severinsson  Examinator: Ebba Sundin Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp)  Termin: VT16 Antal ord: 13 229 Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att urskilja på vilket sätt kvinnlighet framställs och upprätthålls i förhållande till konsumtion i tidningsmagasinet ELLE. Från olika håll i samhället finns krav på hur kvinnor ska vara. ELLE är ett magasin för kvinnor och därför är det intressant att analysera den bild av kvinnlighet som ELLE presenterar för sina läsare. Den här bilden skapar ett kvinnligt ideal för läsarna att leva upp till. *I vilken utsträckning förekommer konsumtionsidealen body perfect och material good life?*Hur stor del av tidningen uppmuntrar till konsumtion?*Vilka kopplingar gör ELLE mellan kvinnlighet och konsumtion? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av tre nummer av ELLE 2016 Huvudresultat: 80 % av magasinet innehåller direkt eller indirekt (i form av redaktionella guider) reklam som uppmuntrar till konsumtion. Konsumtionsideal som förespråkar en perfekt kropp och ett rikt materialistiskt liv förekommer i stor utsträckning, totalt 79 % av innehållet. Nyckelord: konsumtion, modemagasin, genus, ideal, reklam

Denna studie har som syfte att undersöka hur genus framställs i reklam utifrån ett etiskt perspektiv. Diskussionen kring etik har ökat och det finns en medvetenhet kring hur reklam framställer människor, men trots detta är reklam som objektifierar kvinnor och män vanligt förekommande. Genus spelar en stor roll i hur människor definierar sig själva då det skapas socialt och kulturellt utifrån koder i samhället. Vårt undersökningsobjekt är hälsomagasinet Hälsa där vi vill ta reda på hur de ser på etik och genus i sina reklamannonser och vilka strategier de tillämpar när de väljer vilka annonser som får publiceras. Vi vill i vår studie besvara frågeställningarna kring vilka etiska strategier magasinet Hälsa använder sig av vid val av reklambilder utifrån etik, på vilket sätt reklambilderna tillsammans med övriga grafiska element speglar Hälsas etiska strategi för bildval. Slutligen vill vi med studien svara på om Hälsa använder sig av reklambilder som överträder de etiska normerna och i så fall på vilket sätt. Studiens teoretiska ramverk baseras i teori kring etik, genus och visuell kommunikation. Metoden som används för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ för att få en djupare förståelse för magasinet Hälsas strategi för val av bilder. Metoden består av en semiotisk bildanalys av ett urval reklambilder i magasinet Hälsa och intervjuer med ansvariga på magasinet och andra ämneskunniga personer. Resultatet av studien visar att magasinet Hälsa till största delen följer sina etiska förhållningsregler även om det förekommer undantag som kan tolkas som objektifierande reklam och har sexuella anspelningar. Vidare visar resultatet att genusperspektivet används mycket i Hälsas reklambilder

Den här studien undersöker den aktuella genusdiskursen i den populära sitcom-serien Friends. För att analysera serien har säsong fem valts ut som material, och för att komma längre in på djupet på serien används en kvalitativ innehållsanalys i form av en diskursanalys. Empirin samlades in genom att titta igenom säsongen ett antal gånger, först för att identifiera återkommande teman från vilka många stereotypa skämt utgår i serien, och sedan ytterligare en gång för att hitta nyckelscener att stärka argumenten med. Samtliga teman beskrivs, exemplifieras och diskuteras sedan utifrån tidigare forskning inom genus, representation och social makt för att skapa en vetenskaplig analys. Det teoretiska ramverket inkluderar framför allt teoretiker som Simone de Beauvoir och hennes feministiska syn på att könet är socialt och inte biologiskt, samt Stuart Halls teorier om att stereotyper uppstår genom hur vi representerar olika typer av människor i bland annat massmedier. De teman som identifierades var (1) att kvinnor är dominanta i förhållanden, (2) att män är dåliga på förhållanden, (3) att kvinnor är utseendefixerade, (4) att män är sexfixerade, (5) att män är oromantiska och (6) att kvinnor är lättsårade.

Syftet med studien är att undersöka innebandytränares upplevda skillnader vad gäller att leda flicklag/damlag kontra pojklag/herrlag, hur de resonerar kring kvinnligt respektive manligt ledarskap samt hur de ser på svensk dam- och herrinnebandy. Fyra män och en kvinna i åldern 37-47 år har intervjuats och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns flera skillnader i att leda lag med olika könstillhörighet, men den största skillnaden är hur de kommunicerar inom gruppen. Killar kommunicerar på ett rakt och hårt sätt, medan kvinnor gör det på ett mjukt sätt. Informanternas resonemang kring ledarskap visar att skillnader i sätt att leda inte beror på ledarens kön, utan på individen, men att kvinnor i jämförelse med män har en större förmåga att i sitt ledarskap se varje individ i gruppen och få denne att trivas, medan män använder ett tydligare och hårdare språk. Dam- och herrinnebandy i Sverige är inte jämställt, men det har skett en förbättring. Herrinnebandyn dominerar fortfarande när det gäller antal spelare och ledare, uppmärksamhet i media och ekonomiska förutsättningar. Den största skillnaden innebandymässigt är den fysiska styrkan.

No description available.

No description available.

No description available.

ABSTRAKT Jansson, A. (2013) Examensarbete, 15 h.p. 2013 Högskolan i Gävle; Akademin för utbildning och ekonomi. Handledare: Åsa Carlsson Tidigare studier visar att lärares personliga attityder och erfarenheter påverkar i vilken utsträckning de utmanar könsstereotypa normer. Forskning visar också att barn lär sig genom erfarenhet och vill identifiera sig med vuxna i samhället och därmed de rådande normerna. Eftersom barn påverkas och formas efter vuxnas normsättande har lärares attityder gentemot elever med könsöverskridande beteende betydelse för hur dessa elever har det i skolan. I och med detta ville jag undersöka lärares attityder och erfarenheter i möten med barn som bryter mot könsstereotypa genusnormer. Dessa barn kallas ibland för flickpojkar och pojkflickor. Studien utgår från kvalitativ intervju vilket enligt Trost (2005) är en bra metod för att få veta mer om vilka attityder, tankar och erfarenheter den intervjuade personen har. Tre informanter har intervjuats i studien. Resultatet visar att lärare uppfattar vad och hur elever gör när de bryter mot könsstereotypa normer. Informanterna berättar också om olika problem kring dessa barn samt att de anser att pojkar som bryter mot könsstereotypa normer får större motstånd än flickor som normbryter. De intervjuade anser själva att deras fördomar påverkar hur de arbetar med dessa frågor. Slutligen visar resultatet att informanterna inte i någon större utsträckning eller utifrån någon tydlig målsättning eller plan arbetar med att ifrågasätta och utmana könsstereotypa normer.      Nyckelord: Flickpojkar, genus, genusnormer, könsstereotyper, pojkflickor.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa. Metoden som brukades var kvantitativ bildanalys. Den kvantitativa metoden användes för att räkna och inordna resultaten av frekvensen av de valda kategorierna. Bildanalysen grundades i Gripsruds semiotiska teori som utgör ett analysverktyg för att kunna bryta ned och tolka bilder. De 26 skolplanscher som analyserades ingick i kategorierna yrkes- och hantverksplanscher. De producerades från omkring 1900 fram till 1952 i Sverige och Tyskland och ingick i den svenska folkskolans undervisning. Samtliga skolplanscher hämtades ur Kungliga bibliotekets samling i Stockholm. Resultatet av studien visar på skolplanschen som en normskapande artefakt och på en överrepresentation av män samt en dikotomi, ett fysiskt isärhållande av männen och kvinnorna sett till platser. Mannen illustreras till störst del som aktiv och utför många olika sysselsättningar utanför hemmet och kvinnan illustreras främst som icke aktiv och utför till störst del sysselsättningar knutna till hemmets domän.