<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställ­ningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.</p><p> </p>

<p>Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94.</p><p>I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.</p>

<p>The aim of this essay is to analyse young peoples view and thoughts about women. I have studied how young people “create women” in an opinion poll about love relations and relationships.</p><p>The survey has been answered by high school student in a suburb in Stockholm. My main question is: What conceptions of the women are presented in love relationships and relationships in general?</p><p>To analyse the data, I have used a qualitative method which means that I have tried to understand and interpret their answers. The study consists of two surveys, one about love relationships and the other about empathy. The outcome of the study is presented as different women characters such as the shy women, the affectionate and the rescuing women, the bimbo and the object. The study shows that women and men are indeed a part of the construction of women.</p><p>The study shows a pattern of words and actions that the young people connect to the female. It also shows that it is more accepted and expected for girls to write about feelings and pain. Young people seem to define themselves in a connection to the opposite by comparing</p><p>themselves to the opposite sex. For example a woman who shows her feelings serves a purpose, the action is done in a way to be confirmed of the people around her, that she is a woman. Both boys and girls are a part of constructing women. They perform a pattern of</p><p>actions that clearly shows the existents of norms; the effect of repeated actions is gender. It means that young people ‘look for’ actions that confirms there gender.</p><p>The keywords in this study are young people, women, gender, love relationships/relationships.</p><p>Finally I would like to thank my tutor Ana Graviz and the research group who has given support and help during the study and at the time of writing. And a big thanks to those who made this study possible, the class that participated in the study and their teacher.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare ser på genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrån hur de ser på genus. Enligt läroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollärare har vi fått ta del av deras tankar och synsätt kring ämnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehåll. Vi har sett att litteraturen stämmer överens med förskollärarnas synsätt och agerande på vissa punkter men det finns även skillnader. Detta finner vi intressant och har diskuterat viktiga aspekter i vår slutdiskussion.</p>

No description available.

<p><p>This work presents the way exiled Tibetans I’ve met view gender and equality. The world is becoming increasingly global and in order to educate future world citizens it is important to make sure that they learn about gender and equality. Males and Females have different cultures and where manly is the norm female is the exception, but it is important to try and level out these differences while children are still in school.</p><p> </p><p>This work originates from studies of literature and several interviews with exiled Tibetans in the Indian city of Dharamsala. They are Tibetans with different roles in the exile-Tibetan society and also of different generations and gender. They also have different connections to education. I have done a few observations at a school, among students and their books and I have read reports from the Tibetan Women’s Association.</p><p>The conclusion is that Tibetans in exile have developed a view of gender and equality that didn’t exist in Tibet. They have also made progress in issues concerning gender and equality.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p> / <p><p>Arbetet handlar om hur de tibetaner som jag mött i exil ser på genus och jämställdhet. Världen blir mer och mer global och för att kunna undervisa framtidens världsmedborgare är det viktigt att se till att de utvecklas mot jämställdhet. Manligt och kvinnligt har olika kulturer där mannen är norm och kvinnan undantaget och det är ett viktigt arbete att kunna verka för en utjämning av detta redan i skolan.</p><p> </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och ett flertal intervjuer med exiltibetaner i den indiska staden Dharamsala. Det är tibetaner med olika roller i det exiltibetanska samhället och de representerar också olika generationer och olika genus.<em> S</em>amtliga har kopplingar till undervisning. Jag har också gjort några observationer på en skola bland elever och böcker samt tagit del av rapporter från Tibetan Women´s Association.</p><p>Slutsatsen är att de tibetaner jag mött har utvecklat en syn på genus och jämställdhet i exil som inte fanns i Tibet och att de kommit en bit på väg i genus- och jämställdhetsfrågan.</p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

<p>Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ”naturliga” är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande. Den andra delen av uppsatsen bygger på intervjuer som genomförts med sex tjejer i åk. 9. Tjejerna från dessa intervjuer upplevde att elgitarren lät mera, att det var roligare att spela elgitarr, att den akustiska gitarren var lättare att spela, lät bättre och var mer tillgänglig. De intervjuade tjejerna trodde också att det som gjorde att det var färre tjejer jämfört med killar som spelade elgitarr på skolan berodde på att killarnas musiksmak var mer sammankopplad med elgitarren, att killarna var mer tända på att spela elgitarr, att tjejerna stod tillbaka och lät killarna spela elgitarr och att tjejer var mer för att sjunga.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Höga positioner i samhället innehas av en övervägande andel män. Inom revisionsbranschen är andelen kvinnor bland delägarna som mest 14 procent. Ändå har det under de senaste tio åren rekryterats lika stor andel kvinnor som män på grundnivån. Karriärutvecklingen ser således olika ut för män respektive kvinnor. Uppsats ämnar förklara varför kvinnor är undertaliga i revisorstoppen. För att undersöka orsakerna har en enkätstudie via Internet genomförts. Enkäten riktades till ett slumpmässigt urval av auktoriserade revisorer vid branschens sex största revisionsbyråer. Frågorna utformades dels utifrån ett strukturperspektiv, enligt vilket nätverk samt värderingar och attityder inom branschen kan förklara ovanstående, dels utifrån ett individuellt perspektiv där personliga uppfattningar och privatliv ligger till grund för förklaringen. I det empiriska materialet framkommer att kvinnor och män har liknande syn på karriär och kompetens samt att inget tyder på att kvinnan är sämre ämnad för chefsskapet. Däremot framkommer att kvinnor anser sig ha sämre utgångsläge på grund av sitt kön samt att det råder stora skillnader mellan män och kvinnors löneutveckling. Således är könet stark förklaring till varför kvinnors undertalighet i revisorstoppen. Det främsta skälet är att det är ytterst krävande att vara 100 procent karriärsinriktad samtidigt som familj och hem skall skötas på ett perfekt sätt. Det ställs inte samma krav på att männen skall klara av dessa båda roller samtidigt.</p>

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anställningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha. Resultaten visade inte på några skillnader i värdering som kan relateras till kön eller föräldrastatus. Däremot fanns det en skillnad som påverkades av föräldrastatus och bedömarens kön.

Litteraturen har genom alla tider återspeglat sin tids samhälle och värderingar. Få sociologiska studier har gjorts kring hur barnlitteratur påverkar barns uppfattning om kön och könsroller. Däremot finns flera teorier kring hur och om barn får sin könsuppfattning och sedermera också tar på sig könsroller. Det har även bedrivits forskning för att se om barnlitteraturen är könsstereotyp eller inte, och en del forskare har i samband med sådana studier väckt frågan om könsrollerna skulle blekna om barnlitteraturen inte är lika könsstereotyp. Den här uppsatsen avser att analysera moderna bilderböcker i syfte att undersöka om dagens barnlitteratur är lika könsstereotyp som äldre litteratur, eller om de frångår de traditionella könsrollerna. Utifrån en utgivningslista har sammanlagt åtta bilderböcker valts ut, och därefter analyserats i linje med en lista med egenskaper som sagts vara pojkiga respektive flickiga.  Till hjälp för analysen finns ett flertal teorier kring hur könsroller och könsskillnader uppkommer, samt en egenskapslista. Tidigare forskning har visat att barnlitteratur i stor utsträckning tenderar att vara könsstereotyp. Man har även funnit att kvinnliga karaktärer tidigare varit underrepresenterade i barnlitteraturen, såväl som att fäder oftare är frånvarande än mödrar. Liksom den tidigare forskningen visat, är en del av de för uppsatsen aktuella bilderböckerna varit könsstereotypa i färg och karaktärsegenskaper. Analysen i uppsatsen har lett till slutsatsen att barnlitteraturen i viss utsträckning frångår de traditionella könsstereotyperna. Uppsatsen har även lett till slutsatsen att så kallade pojk- och flickböcker i ungefär samma utsträckning frångår könsstereotyperna.