<p>Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. </p><p>Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår. </p><p>Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.</p>

Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår. Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.

Detta är ett examensarbete som ämnar undersöka hur svensklärare ser på genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie där fem svensklärare bidragit genom intervjuer. Syftet är att undersöka hur svensklärare ser på att jobba utifrån ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgår jag ifrån tre essentiella frågor: Hur ser svensklärarnas syn på genus och jämställdhet ut i förhållande till värdegrunden?, Vilka hinder möter svensklärarna som eftersträvar att arbeta utifrån ett genusperspektiv?, Vad anser svensklärarna om att arbeta utifrån ett genusperspektiv i en mångkulturell skola? Utifrån styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna väljer att definierar begreppet ”jämställdhet”. Därefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrån fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och Läraren. Slutligen har jag valt att lägga ett mångkulturellt perspektiv på studien och diskuterar då hur svensklärarna tänker kring kulturella skillnader och jämställdhet. I mina slutsatser kommer jag fram till att ett stort hinder för att man som lärare ska kunna arbeta utifrån ett genusperspektiv är avsaknaden av diskussioner kring ämnet med kollegor och skolledning. Utan diskussioner blir genusperspektivet något väldigt individuellt som några av de intervjuade känner att de varken har tid eller kraft att arbeta med. Även avsaknad av adekvat material som är lättillgängligt efterfrågas av intervjupersonerna. Även intervjupersonernas syn på sin egen roll i klassrummet diskuteras och åsikterna går isär om huruvida en svensklärare ska fördela ordet i klassrummet eller inte. Slutligen diskuteras kulturella skillnader och jämställdhet och hur detta påverkar de intervjuade lärarna.

This thesis aims to study and compare gender discrimination in terms of son preferences in Kerala and Uttar Pradesh in India. It also aims to explain how son preferences appears in these states. This study uses Judith Butler’s (2007) and Yvonne Hirdman’s (2001) gender theories to explain the gender discrimination in the different states. Research shows that the son preference in India is strongly permeated in many parts of the country. This is mainly due to the deep-rooted patriarchal system that exists in India. The results show that this is particularly prominent in Uttar Pradesh than in Kerala. Previous research and the existing theories show that the strong son preferences that exists in the Indian society results in many women and young girls being discriminated. Through the gender perspective, this can be explained by the social constructions that are created in society. There are social and cultural norms and an unchanging cultural law that has been passed on for generations, where the roles of men and women in society are constructed and implemented. The social press on women, from both society and families to give birth to sons, leads to many devastating consequences and adversities for both women and young girls.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevers upplevda stress och deras tillvägagångssätt för att hantera denna stress med hjälp av copingstrategier, vilket sedan sätts i relation till biologiskt kön. Arbetet utgår ifrån ett elektroniskt frågeformulär som inkluderar både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Resultaten av denna studie visar sig i några fall avvika från den tidigare forskningen, vilket leder till intressanta analyser och diskussioner. Ett av dessa resultat är pojkarnas användande av emotionsfokuserade copingmetoder, som annars är färre än flickornas. Ett annat intressant och avvikande resultat är stressnivåerna inom gruppen flickor, då det visar sig att de som går ett yrkesförberedande program procentuellt är mer stressade än högskoleförberedande programmets flickor. / The purpose of this study is to examine students experienced stress and their ways of coping with that stress using coping strategies, which is later also put in relation to biological sex. The study is using a mixed method in the form of an electronic questionnaire. The results of this study turned out to deviate from previous research, which leads to interesting analyzes and discussions. One of these results is the boys’ usage of emotion-focused coping methods, which otherwise is fewer than the girls. Another interesting and deviating result is the stress levels within the girls’ group, since it turns out that girls who attend a profession-based program are more stressed, percentage wise, than the girls who attend a college-based program.