Jag har valt att fördjupa mig i begrepp och metoder för textlig gestaltning inom klassisk romanssång. Min undersökning rör dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning innebär, och dels vilka metoder sångare använder eller kan använda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har använt mig av böcker skrivna av bl.a. skådespelare, litteraturvetare och sångare och intervjuer med en sångare och regissör samt en rytmikpedagog. Ett resultat är en metodologi i fyra kategorier som inkluderar tyst läsning, memoreringsteknik, prosodiskt arbete samt textgestaltningens förhållande till musiken. Vidare har undersökningen visat att olika metodiska begrepp som kan sägas höra ihop med textgestaltning kan ha olika innebörd för olika individer, möjligen beroende på huruvida begreppet är hämtat från andra vetenskapliga discipliner än teater- eller musikvetenskap.

Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet.                        Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertalet nya gruvor på berget. Till en början var det dagbrott, men när man var tvungen att frakta bort mer gråberg än vad man fick järnmalm övergick man till underjordsgruvor. Malmberget var under den här tiden Sveriges eget Klondyke (gruvorna i Kiruna etablerades först trettio år senare) och lockade många arbetssökande. De första som arbetade i gruvorna var rallarna som efter järnvägens slutförande blev kvar på orten.                        Människorna som kom till Malmberget för att arbeta i gruvorna fick inte köpa lös mark att bygga bostäder på. Marken runt berget ägdes av Kronan som vägrade att sälja. Staten förbjöd även avverkning av träd och det gjorde att det saknades ordentligt byggmaterial till hus. Därmed tvingades man till att bosätta sig i enkla jordkojor och skjul byggda av dynamitlådor längs bergssluttningen intill gruvorna. Det var extremt dåliga bostadsförhållanden i Malmberget under hela 1890-talet. Men trots de enkla bosättningarna var det ett relativt rikt folk som bodde i Malmberget, till skillnad från andra kåkstäder i Sverige. Arbetarna tjänade bra i gruvorna och det blev populärt för handlare och knallar att sätta upp sina bodar och stånd i Malmberget i samband med likviddagar. Då klädde malmbergsborna upp sig och spenderade pengar.                       I Lappland rådde det under den här tiden spritförbud. Men rallarna och de tidiga gruvarbetarna var vana att supa. Det utnyttjades av lönnkrögare som smugglade in brännvin som såldes dyrt. Med spriten som flödade var samhället inte lämpligt för barnfamiljer. Frälsningsarmén och olika religiösa samlingar tog tillsammans med polisen upp kampen mot lönnkrögarna – en kamp som skulle komma att vara i decennier.                         Det var det här Malmberget som karaktären Anja Nuri anlände till. Hon rymde tillsammans med sin storasyster Greta från föräldrahemmet i Kemi när föräldrarna tänkte gifta bort henne. När den här romanen börjar har Anja och Greta befunnit sig i Malmberget i några år. Anja har gift sig med tornedalingen Per-Johan Perttu. De bor i ett enkelt skjul i vad som har kommit att kallas för Kåkstaden. Per-Johan arbetar som borrare i gruvan och Anja sköter hushållet. I den här romanen får man följa Anja och Per-Johan från 1890-talet och ungefär tjugo år framåt.                       Det här är en berättelse om kärlek och sorg. Förutom den historiska miljön vill jag förmedla hur människor kan drabbas av tragiska händelser och hur de tar sig vidare i livet.                         Berättelsen baseras på verkliga händelser. Inspirationen till karaktären Anja är min farmors farmor Anna Nurru och karaktären Per-Johan baseras på min farmors farfar Per-Ulrik Perttu. Tillsammans fick de elva barn, men bara två som överlevde till vuxen ålder på grund av de usla levnadsförhållandena.

<p>Området plattformar är en begränsad yta som dessutom har direktkontakt medtrafikleder för fordon som väger över hundra ton och som passerar i högahastigheter. Placerar man sig nära kanten kan man hakas fast och svepa med etttåg, eller tappa balansen av de vindlaster tåget medför . Det finns idag information som varnar för avstånd och passerande tåg.Trots detta finns problemet att resenärer överraskas av passerande tåg eller placerar sig nära kanten, de befintliga varningarna respekteras dåligt eller är intetillräckligt effektiva.</p><p>Eftersom varningssystem inte alltid klarar av att hålla resenärer på angivna avstånd har syftet med min uppstats varit att studera den rumsliga gestaltningen och dess betydelse för säkerheten. Avsikten har därmed varit att finna lösningar på de problemområden som mina empiriska data visat så att gestaltning och information integreras med varandra och rummet når önskad funktionalitet.</p>

Abstract This study deals with the tours carried out in the manufacturing sector, at Alfa Laval in Eskilstuna. A large number of visitors, from a variety of backgrounds, go there to see how the manufacturing of separators works. With visitors I refer to the company’s customers, suppliers, students, in- house trainee courses, managers and senior citizens groups. The study examines how these tours can be standardized using spatial design. The result shows the importance of working systematically with visualizing the work as well as the environment for optimizing the visitor's understanding. The study also reveals the differences that exist in the tours made, which is caused by the number of guides and the different target groups. The effect of this is many different versions of what is presented and what routes that are taken. The company may therefore appear inconsistent, or fail to give a consistent impression. The amount of visual impressions in the factory complicates the clarity of a sign system and makes the guiding unclear. By establishing a number of stations to be visited in order, the flow through the plant is likely to become clearer. Furthermore, the understanding of the production is easier, when the route follows the same process that the product undergoes. In this way the company maximizes the effect of their tours for all parties in a coherent, consistent and logical way. / Sammanfattning Denna studie behandlar de rundvandringar som görs i tillverkningsindustrin, mer specifikt på Alfa Laval i Eskilstuna. Hit kommer en stor mängd besökare med olika bakgrund för att se hur tillverkningen av separatorer går till. Med besökare menas kunder, leverantörer, studenter, interna utbildningar, chefer och pensionärsgrupper. Studien undersöker hur dessa rundvandringar kan standardiseras genom en rumslig utformning. Resultatet visar att vikten av att arbeta systematiskt med att synliggöra arbetet är av stor betydelse för besökares förståelse. Studien synliggör dessutom de skillnader som förekommer i rundvandringarna vilka beror på antalet guider och de skilda målgrupperna. Att rundvandringarna genomförs av så pass många gör att antalet versioner av vad som presenteras och skillnader i vägval också blir många. Företaget kan därför framstå som inkonsekventa eller misslyckas att ge ett trovärdigt intryck. Mängden av visuella synintryck i fabriken försvårar tydligheten/ i ett skyltsystem och gör vägledningen otydlig. Genom att fastställa ett antal stationer som ska besökas i ordningsföljd kan flödet genom fabriken sannolikt bli tydligare. Dessutom blir förståelsen för tillverkningen lättare i och med att ordningsföljden rättar sig efter den process som produkten genomgår. På det sättet maximeras effekten av rundvandringarna för alla inblandade på ett sammanhängande, följdriktigt och logiskt sätt.

Problemformulering och syfte:Var fjärde år ska de amerikanska medborgarna rösta om vem som blir landets nästa president. Det är ett val som får mycket uppmärksamhet över hela världen och även i Sverige. Hur medier väljer att gestalta ett val kan ha betydelse för demokratin, genom att det kan påverka människors bild av politik och därmed påverka hur de röstar. Framing, på svenska kallat gestaltningsteorin, är en framträdande teori inom forskningen av hur politik och val gestaltas i media. Teorin om framing har varit till grund för denna studie, eftersom syftet var att undersöka hur gestaltningarna av det amerikanska valet såg ut i svenska medier. De tre gestaltningstyperna som undersökts är sak-, spel- och skandalgestaltning. Metod och materialStudien baseras på en kvalitativ innehållsanalys av politiska nyhetsartiklar i fyra svenska medier: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Artiklarna som studerades i varje tidning hade publicerats under den valda tidsperioden; dagen innan, dagen före och dagen efter de tre presidentvalsdebatterna. HuvudresultatResultaten i studiens innehållsanalys visar att de studerade mediernas artiklar dominerades av spelgestaltningar. Dock så förekom sak-, spel- och skandalgestaltningar i alla medier i form av olika dimensioner. Morgontidningar och kvällstidningar gestaltade det amerikanska valet på liknande sätt. Tidigare forskning har visat att sakgestaltning är vanligast i morgontidningar och sak- och skandalgestaltningar förekommer oftare i kvällstidningar. Denna studies resultat visar dock att spel- och skandalgestaltningar förekom i alla medier under den undersökta tidsperioden.

<p>I den här rapporten redogör jag för mitt examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning på Mälardalens högskola under våren 2008.</p><p>   Jag har jobbat för företaget <em>Kontor Ett,</em> som finns i Norrköping, med deras yttre och inre koncept samt entré.</p><p><em>   Kontor Ett </em>är ett företag som dels säljer designmöbler, dels har en inredningstjänst som riktar sig mot företag och privatkunder. Deras butik är uppdelad mellan flera hus.</p><p> </p><p>Syftet med mitt examensarbete är att på bästa sätt få <em>Kontor Etts</em> koncept att synas ut mot kund och på hur de kan få sina båda delar av butiken att uppfattas som att de hör ihop.</p><p>  </p><p>Mina resultat bygger på informationsdesignteori, annan forskning kring butiker samt hur människor upplever sin omgivning.</p><p> </p><p>De metoder jag använt mig av är nulägesbeskrivning, intervju, jämförelse, personas och kundflödesmätning.</p><p><strong> </strong></p><p>De slutsatser som dras är bland annat att närkontext, inre och yttre kontext, påverkar hur meddelandet uppfattas, om att här finns en butik på platsen.</p><p>   Men även hur butikens entré är placerad är väsentligt för intrycket. Man kan genom placering få entrén att uppfattas som privat eller publik.</p>

Området plattformar är en begränsad yta som dessutom har direktkontakt medtrafikleder för fordon som väger över hundra ton och som passerar i högahastigheter. Placerar man sig nära kanten kan man hakas fast och svepa med etttåg, eller tappa balansen av de vindlaster tåget medför . Det finns idag information som varnar för avstånd och passerande tåg.Trots detta finns problemet att resenärer överraskas av passerande tåg eller placerar sig nära kanten, de befintliga varningarna respekteras dåligt eller är intetillräckligt effektiva. Eftersom varningssystem inte alltid klarar av att hålla resenärer på angivna avstånd har syftet med min uppstats varit att studera den rumsliga gestaltningen och dess betydelse för säkerheten. Avsikten har därmed varit att finna lösningar på de problemområden som mina empiriska data visat så att gestaltning och information integreras med varandra och rummet når önskad funktionalitet.

I den här rapporten redogör jag för mitt examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning på Mälardalens högskola under våren 2008.    Jag har jobbat för företaget Kontor Ett, som finns i Norrköping, med deras yttre och inre koncept samt entré.    Kontor Ett är ett företag som dels säljer designmöbler, dels har en inredningstjänst som riktar sig mot företag och privatkunder. Deras butik är uppdelad mellan flera hus.   Syftet med mitt examensarbete är att på bästa sätt få Kontor Etts koncept att synas ut mot kund och på hur de kan få sina båda delar av butiken att uppfattas som att de hör ihop.    Mina resultat bygger på informationsdesignteori, annan forskning kring butiker samt hur människor upplever sin omgivning.   De metoder jag använt mig av är nulägesbeskrivning, intervju, jämförelse, personas och kundflödesmätning.   De slutsatser som dras är bland annat att närkontext, inre och yttre kontext, påverkar hur meddelandet uppfattas, om att här finns en butik på platsen.    Men även hur butikens entré är placerad är väsentligt för intrycket. Man kan genom placering få entrén att uppfattas som privat eller publik.

I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp. Till den kvalitativa undersökningen genomfördes ett strategiskt urval utifrån de teman som visade sig vara vanligast förekommande i den kvalitativa studien. Artiklarna valdes ut för att exemplifiera typiska texter i det aktuella temat. I den kvalitativa undersökningen tittade jag på framställningen av ADHD i artiklarna med utgångspunkt i gestaltningsteorin. Med resultaten från de båda undersökningarna har jag sedan dragit generaliserande slutsatser om mediebilden av ADHD. ADHD figurerar främst i artiklar som handlar om ADHD-medicinering, brott eller en kändis som på något sätt talar om sin diagnos. Sammanhangen i dessa teman är övervägande negativa. Temat kändisar med ADHD-diagnos är dock ett positivt tema. Om man ser till det totala antalet artiklar så var nära hälften i ett negativt sammanhang medan de positiva motsvarade en fjärdedel.  I medierna är det oftast en man som porträtteras med ADHD. Denna man har i 1/3 av fallen någon form av brottslig bakgrund i form av kriminalitet eller missbruk. Att den med ADHD är en kvinna förekommer mycket sällan.  Flest artiklar publicerades det i Aftonbladet. Kvällspressen var inriktad på teman som kändisar, ADHD-medicinering och diagnosen generellt. I dagstidningarna förekom ADHD i nyheter om forskning och nya rön samt reportage och personporträtt.