I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en intervjuguide och en biografisk metod. Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie. Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer besitter. / To be an artist on the countryside Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv används för att driva en turistdestination. Det har genomförts genom vår beskrivning av kommersialiseringsprocessen. Hur pass framgångsrik kommersialiseringsprocessen är avgör hur attraktiv och konkurrenskraftig destinationen blir på marknaden. Med hjälp av en fallstudie av Glasriket har vi exemplifierat hur kulturarv kan vara en resurs för att skapa en turistdestination. Ett kulturarv behöver förstärkas med de fem komponenterna: transporter, attraktioner, marknadsföring, information och service för att kunna bygga upp en turistdestination. De fem komponenterna och kulturarvet på en destination genomgår sedan kommersialiseringsprocesser för att tillgängliggöra turistdestinationen och dess kulturarv för turister. Kommersialisering kan i många fall ses vara en förutsättning för att människor ska kunna ta del av kulturarvet och att kulturarvet därmed ska kunna leva vidare. Kommersialisering är en ständigt pågående process och är även ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla en destination och dess kulturarv. I Glasriket pågår kommersialiseringsprocessen inom olika områden och befinner sig i olika faser. Vilken fas kommersialiseringen befinner sig i beror främst på hur fort den har utvecklats och hur pass förankrad den är i destinationen.

<p>I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en</p><p>intervjuguide och en biografisk metod.</p><p>Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.</p><p>Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer</p><p>besitter.</p> / <p>To be an artist on the countryside</p><p>Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.</p>

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in Småland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here. This work has been carried out to investigate whether phytoremediation is a realistic remediation method for Glasriket or not. Phytoremediation is affected by many factors such as the environment, soil characteristics and the metals bioavailability. But the key determinant for the method is the choice of plants. The chosen plants must have the ability to survive at the location but also have a high biomass and a good ability to absorb heavy metals. Plants with these criteria do not generally grow in Sweden, which leads to the conclusion that phytoremediation not are a realistic option for Glasriket. But phytoremediation can be used as a second method or in a combination with other methods.

<p>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv används för att driva en turistdestination. Det har genomförts genom vår beskrivning av kommersialiseringsprocessen. Hur pass framgångsrik kommersialiseringsprocessen är avgör hur attraktiv och konkurrenskraftig destinationen blir på marknaden. Med hjälp av en fallstudie av Glasriket har vi exemplifierat hur kulturarv kan vara en resurs för att skapa en turistdestination.</p><p>Ett kulturarv behöver förstärkas med de fem komponenterna: transporter, attraktioner, marknadsföring, information och service för att kunna bygga upp en turistdestination. De fem komponenterna och kulturarvet på en destination genomgår sedan kommersialiseringsprocesser för att tillgängliggöra turistdestinationen och dess kulturarv för turister. Kommersialisering kan i många fall ses vara en förutsättning för att människor ska kunna ta del av kulturarvet och att kulturarvet därmed ska kunna leva vidare. Kommersialisering är en ständigt pågående process och är även ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla en destination och dess kulturarv. I Glasriket pågår kommersialiseringsprocessen inom olika områden och befinner sig i olika faser. Vilken fas kommersialiseringen befinner sig i beror främst på hur fort den har utvecklats och hur pass förankrad den är i destinationen.</p>

Närmare 80 000 förorenade områden beräknas det finnas i Sverige. Antropogena aktiviteter är en betydande anledning till att dessa områden finns. Glastillverkning har exempelvis varit en stor utsläppskälla av olika tungmetaller såsom As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb då detta är ämnen som använts för att ge glas sina rätta egenskaper. Kalmar och Kronobergs län har haft många aktiva glasbruk som bidragit till föroreningar runt om i länen. Dessa områden behöver saneras och det finns olika metoder för att göra detta, bland annat kan man använda växter för att ta upp tungmetaller. Syftet med rapporten är att undersöka om de naturligt vattenlevande växterna i vattendragen tar upp tungmetaller i så pass hög grad att de kan användas för att rena förorenade våtmarker från tungmetaller. Sex stycken vattenlevande kärlväxter (Lysimachia thyrsiflora, Sagittaria sagittifolia, Phragmites australis, Glyceria maxima, Carex nigra och Equisitum fluviatile) samlades in, tillsammans med vatten- och sedimentprover, vid Orrefors, Ljungbyån (kontaminerat område) och Läen (kontrollplats) och tungmetallarhalter (As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb) analyserades. Med hjälp av statistiska test och BCF (Bioaccumulation factor) visade det sig att E. fluviatile, P. australis och L. thyrisflora var de växtarter som var bäst lämpade att använda för fytoremediering av de mest aktuella tungmetallerna Cd, Pb i Ljungbyån.

<p>I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska sträva åt samma håll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete är samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vår studie har visat att det är viktigt att fokusera på företagets, eller projektets, interna styrkor, såsom kommunikation och planering för att lättare kunna hantera de externa faktorerna som inte är påverkningsbara i samma utsträckning som de interna. De tre företagen samverkar trots att de i viss mån även är konkurrenter och detta fungerar så länge de är medvetna om det och överens om vad de ska sträva mot i sitt samarbete. Uppföljning och utvärdering av projektet är en viktig fas i det strategiska arbetet för att veta huruvida projektet varit lyckat samt om samarbetet bör fortsätta. Då alla parter har investerat mycket pengar i projektet och det har visat sig lönsamt bör de fortsätta samverka.</p>

Uppsatsen behandlar ämnet destinationsutveckling på en landsbygdsdestination och vad som krävs av en destination och dess aktörer för att lyckas med utvecklingen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att regionen Glasriket ska utvecklas som destination. För att besvara uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem aktörer i Glasriket intervjuades om destinationsutvecklingen i Glas-riket. Intervjuresultatet visade att informanterna är medvetna om de brister som hindrar Glas-riket från att utvecklas. Framförallt anser aktörerna i Glasriket att det finns potential att ut-veckla destinationen genom att bredda bilden av att Glasriket inte endast innefattar glas. Idag utgör glas den främsta anledningen till att besöka Glasriket. Det är framför allt dagsbe-sökare som kommer till destinationen och på grund av det tar de inte del av hela destinatio-nens utbud. Den ekonomiska vinningen för turismnäringen i Glasriket är därför inte så om-fattande som den skulle kunna vara om besökare tog del av mer inom det utbud som finns på destinationen. För att Glasriket skall kunna utvecklas är det därför viktigt att visa en bild av att destinationen innefattar fler upplevelser och aktiviteter än bara de som involverar glas. Genom att analysera Glasrikets situation idag, var de vill hamna i framtiden och hur de ska nå dit, kunde författarna komma fram till vilka faktorer som är viktigast för Glasriket att arbeta med för att uppnå en utveckling av destinationen.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen. Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter. Vi har studerat Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB för att komma fram till hur dessa samverkar runt sin egen verksamhet samt vad syftet med deras samverkan är. Vi har valt att göra tre fallstudier på Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB. Vi har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. För att tolka det insamlade materialet har vi använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn. De data vi samlat in har gjorts genom intervjuer, litteratur, hemsidor och vetenskapliga artiklar. Samverkan inom turismbranschen är en nödvändighet enligt många av våra informanter. Det kan beskrivas som att aktörer samarbetar kring ett gemensamt mål och drar nytta av varandra. Samverkan kan ske genom olika former såsom partnerskap, nätverk och projekt. Samverkan handlar till stor del om tillit och mänskliga relationer, något som gör att det kan vara svårt att samverka. En anledning till samverkan kan vara att utveckla verksamheten, bli mer konkurrenskraftiga samt gemensam marknadsföring. Huvudsyftet med samverkan är att tillsammans locka fler turister till en region.

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska sträva åt samma håll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete är samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vår studie har visat att det är viktigt att fokusera på företagets, eller projektets, interna styrkor, såsom kommunikation och planering för att lättare kunna hantera de externa faktorerna som inte är påverkningsbara i samma utsträckning som de interna. De tre företagen samverkar trots att de i viss mån även är konkurrenter och detta fungerar så länge de är medvetna om det och överens om vad de ska sträva mot i sitt samarbete. Uppföljning och utvärdering av projektet är en viktig fas i det strategiska arbetet för att veta huruvida projektet varit lyckat samt om samarbetet bör fortsätta. Då alla parter har investerat mycket pengar i projektet och det har visat sig lönsamt bör de fortsätta samverka.