The goal of the diploma thesis is describing the process of winding up of business company, as a process leading to closure of business and dissolution of a company. The work is focused on legal, accounting and tax purposes in the Czech Republic and as well as in the Poland republic, including analysis of the diversity.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian. / The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.

Made available in DSpace on 2016-04-25T18:40:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jefferson de Paula Fernandes Barbosa.pdf: 1168635 bytes, checksum: 3f177a510dfa22c0b368c4b7a34aa5b3 (MD5) Previous issue date: 2008-10-22 / This study had for main objective to performed a comparative analysis of the accounting measures of risk between the companies listed in Bovespa audited by Big Four and Non Big Four, and the secondary objective concentrated on the existence of accounting measures of risk that its indicate an uncertainty about the normal continuity of the businesses, and its influence to disclosure in the audit report an emphasis paragraph related such uncertainty. The interest in a study about the audit quality with focus in the capital market it has as motivation to evaluate the auditing opinion is accomplishing its role to provide credibility in financial statements. The hypotheses of this study are the following ones: (i) company audited by Big Four has lower risk when compared to the company audited by Non Big Four; and (ii) if the company audited by Big Four has higher risk probably the auditing opinion has an emphasis paragraph about the going concern. The evaluation of the quality of the auditing is a difficult task, once the only public result of the auditing work is the audit report. 236 companies listed in Bovespa in the period from 2002 to 2007 composed the study sample. The obtained results indicated that companies audited by Big Four have lower risk than companies audited by Non Big Four. However, due to the occurrence of three inconsistencies in the audit reports from Big Four, which did not report an emphasis paragraph about the going concern, the second hypothesis of this research was rejected / O estudo teve por objetivo principal proceder a uma análise comparativa das medidas contábeis de risco entre as companhias listadas na Bovespa clientes das Big Four e clientes das Non Big Four, e o objetivo secundário concentrou-se na existência de medidas contábeis de risco que indicam uma incerteza sobre a continuidade normal dos negócios, e sua influência na emissão de um parecer de auditoria com um parágrafo de ênfase sobre a referida incerteza. O interesse num estudo sobre a qualidade da auditoria com ênfase no mercado de capitais tem como motivação avaliar se o parecer de auditoria está cumprindo o seu papel de proporcionar credibilidade as demonstrações contábeis. As hipóteses deste estudo são as seguintes: (i) as companhias abertas clientes das Big Four possuem menor risco em relação aos clientes das Non Big Four ; e (ii) as companhias abertas clientes das Big Four que possuem medidas contábeis de alto risco terão um parágrafo de ênfase sobre a continuidade operacional. A avaliação da qualidade da auditoria é uma tarefa difícil, uma vez que o único resultado observável do trabalho de auditoria é o parecer. A amostra utilizada foi composta por 236 empresas de capital aberto listadas na Bovespa no período de 2002 a 2007. Os resultados obtidos indicaram que companhias abertas que são clientes das Big Four possuem um risco menor em relação às companhias abertas que são clientes das Non Big Four. No entanto, devido à ocorrência de três inconsistências nos pareceres de auditoria de companhias abertas de clientes das Big Four, pela omissão dos parágrafos de ênfase sobre a continuidade normal dos negócios, a segunda hipótese desta pesquisa foi rejeitada

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek. Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek. Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå. Klientstorlek har enbart en påverkan på företagens benägenhet att köpa konsulttjänster, det vill säga förekomsten av att även köpa konsulttjänster utöver revisionen ökar i takt med företagens storlek, om än inte signifikant. Sammanfattningsvis kan klargöras att ingen av de undersökta variablerna har någon signifikant inverkan på anmärkning kring fortsatt drift, varken enskilt eller tillsammans. Detta resultat gör att den rimligaste tolkningen blir att revisorerna förblir oberoende trots påverkan utifrån. Det mesta talar för att valet av revisionsbyrå, vilka tjänster som nyttjats eller vilket företag man representerar inte påverkar revisorns oberoende vilket visar på att revisorn tycks klara av sin uppgift som en tredje oberoende part. / Background: During the early 2000s the financial audit went through a series of changes. The cause of these changes were several, one of these reasons were the Enron scandal which arouse the question about the importance of auditor independence once again.  Purpose: The purpose of the study is to examine whether variables as Big 4, advisory services or client size has any influence on auditor independence. Method: From a deductive point of view a quantitative method has been used as we analyzed data collected from the database Affärsdata. The data were collected from annual reports and audit reports which were analyzed based on the following criteria: Swedish limited companies with a started bankruptcy process during April, May or December in the year 2010. The data of the study have been compared with previous research in the audit field which deals with the theories agency theory and audit as an affirmation. Results and conclusion: The results of the study shows that Big 4 firms tend to issue going concern opinions in a slightly higher extent than other audit firms. There is a significant association between Big 4 and advisory services. Companies who use audit services provided by a Big 4 firm also use their advisory services to a higher extent than those who use audit services from other audit firms. Client size does only show an association, even though it is not statistically significant, between those companies who use both audit and advisory services, in other words, the tendency of using both audit and advisory services increase with company size. None of the investigated variables had any significant affect on the tendency to issue a going concern opinion, neither individually nor together. The most reasonable explanation to these results comes down to the fact that the Swedish auditors are independent due to the variables we studied. Based on this we conclude that the choice of audit firm, weather companies use advisory services or not, or who you are, does not affect the auditor’s independence which indicates that auditors cope with the independence issues quite well.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder. / After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.

Den nya revisionsberättelsen framkom efter finanskrisen år 2008 till följd av ett behov att öka transparensen av revisorers bedömningar. Oberoende, kompetens och förtroende påverkar bedömningarna, vilket resulterar i en viss nivå av revisionskvalité. Tidigare var det svårt för intressenter att identifiera företagens riskområden. Därför tillkom särskilt betydelsefulla områden (SBO). Dessutom ställs det ett högre krav på rapportering av fortsatt drift vid väsentlig osäkerhet. Det finns ett förväntningsgap på grund av snedvriden bild, vilket medför att intressenter missuppfattar både revisorers bedömning och förmedling. Dessutom leder ett kommunikationsgap till svårigheter för intressenter att förstå innebörden av begrepp vid revisorers uttalande i revisionsberättelsen. Syftet med den här studien var att beskriva och skapa förståelse för revisorers bedömning enligt revisionsstandarder, samt på vilket sätt bedömning kan påverka förmedlingen av information i den nya revisionsberättelsen för börsnoterade företag. Studien utgick från forskningsfilosofin interpretivism med inriktning på hermeneutik. Tillvägagångssättet var induktiv ansats med kvalitativ forskning. Vid insamling av empiri intervjuades auktoriserade revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Resultatet av den här studien visade på att kvalitetssäkring säkerställer tillfredsställande revisionskvalité. Riskområden som kommunicerades till styrelsen kan möjligen bli SBO. De här kan vara bransch- och företagsspecifika. För att besluta om uttalande avseende fortsatt drift ska förmedlas, gör revisorer en helhetsbedömning av företagets fortlevnad 12 månader framåt. Dessutom visade studiens resultat på att revisionsberättelsen inte kan minska förväntningsgapet på grund av att revision är mer komplext. Därtill, användningen av svåra facktermer i revisionsberättelsens standardtext, som revisorer inte kan förändra, underlättar inte intressenters förståelse. / The new audit report was developed after the financial crisis of 2008 due to the need to increase transparency of auditors' assessments. Independence, competence and trust affect the assessments, which result in a certain level of audit quality. Formerly, it was complicated for stakeholders to identify entities' areas of risk. Therefore, key audit matters (KAM) were introduced. Moreover, there is a higher requirement addressing going concern when there is a significant uncertainty. There is an expectation gap due to a distorted image, which results in stakeholders misinterpreting both auditors' assessment and conveyance. Furthermore, a communication gap leads to difficulties for stakeholders to understand the meaning of terms in the auditors' opinions in the audit report. The aim of this study was to describe and understand the auditors' assessment according to auditing standards, and in what way assessments may affect conveying information in the new audit report for listed companies. The study was based on the research philosophy of interpretivism with an emphasis on hermeneutics. The method was an inductive approach with qualitative research. When gathering the empirical evidence, authorized auditors from four major audit firms were interviewed. The result of this study showed that quality assurance sufficiently secures the audit quality. Areas of risk, which were taken up with the board of directors, may well possibly be KAM. These can be industry- and entity-specific. In order to determine conveyance of opinion related to going concern, auditors make a general assessment of the entity's ability to continue as a going concern for 12 months. Moreover, the result of this study presented that the audit report cannot reduce the expectation gap due to the audit being more complex. In addition, the use of complicated technical terms in standard text of the audit report, which auditors cannot change, does not ease the stakeholders' comprehension.

LLM / Department of Mercantile Law / Business rescue provisions are meant to assist a financially distressed company. It seems that the success of business rescue rests on three factors, namely a competent business rescue practitioner and a practicable business rescue plan; the consent and cooperation of shareholders and creditors. However, academics and case law point out concerns as to the regulation of the aforementioned essential ingredients. The purpose of this study is to ascertain the level of the efficacy of the Companies Act provisions on business rescue as contained in Chapter 6. The researcher compares the current business rescue regime and the previous judicial management procedure to find out how the current regime can be improved. Since the business rescue regime was adopted from other jurisdictions the researcher also compares the practices in some of those jurisdictions with that of South Africa to establish the goals and expectations of business rescue in modern corporate operations. / NRF

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om revisionsbyråns storlek, uppdragslängden hos klienten, klientens storlek och revisorns kön påverkar revisorns benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och således har en påverkan på revisionskvaliteten. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in genom innehållsanalys av sekundärdata i form av årsredovisningar och revisionsberättelser. Urvalet består av 301 onoterade aktiebolag som inlett konkurs under 2020 och 2021. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom en logistisk regression där sambandet mellan utfärdade fortlevnadsvarningar och utvalda faktorer studerats. Resultat och slutsats: Resultatet från den statistiska analysen visar att varken uppdragslängden hos klienten, klientens storlek eller revisorns kön har ett statistiskt signifikant samband med revisionskvalitet. Däremot uppvisas ett statistiskt signifikant samband mellan revisionskvalitet och mellanstora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. De mellanstora revisionsbyråerna uppvisade högre revisionskvalitet än de mindre revisionsbyråerna. Inget statistiskt signifikant samband uppmättes mellan revisionskvalitet och stora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till ytterligare forskning inom revisionskvalitet i onoterade bolag i Sverige och världen. Fortsatt bidrar studien till kunskap om vilka faktorer som har/inte har en påverkan på revisionskvaliteten. Studien visar bland annat på att kvinnor och män utför revision av samma kvalitet samt att stora och mindre revisionsbyråer utför revision av samma kvalitet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att genomföra en jämförande studie där den levererade revisionskvaliteten innan respektive under och efter pandemin undersöks för att se om det skiljer sig åt mellan åren. Även att jämföra revisionskvaliteten mellan onoterade och noterade bolag är något som hade varit intressant. Vidare hade det till forskningen inom området varit givande om en studie genomförts som undersökte kvaliteten utifrån typ I-fel. / Aim: The purpose of this study is to examine whether audit firm size, audit tenure, client size and the audit gender affect the auditor’s ability to issue going concern warnings and through that has an impact on the audit quality. Method: The study was conducted with a quantitative research method where data has been collected through content analysis of secondary data from annual reports and audit reports. The sample consists of 301 unlisted companies that went bankrupt in 2020 and 2021. Data has been analysed in the statistical program SPSS through a logistic regression where the relationship between issued going concern warnings and selected factors has been studied. Results and conclusion: The result from the statistical analysis shows that neither the audit tenure, client company size or auditor gender have a statistically significant relationship with audit quality. In contrast, medium sized audit firms show a statistically significant relationship with audit quality in comparison with smaller audit firms where medium sized firms show higher audit quality than smaller audit firms. No statistically significant relationship was measured between audit quality and big sized audit firms in comparison with smaller audit firms. Contribution of the thesis: The study contributes to further research of audit quality in unlisted companies. The study also contributes to knowledge about which factors that have, or do not have an impact on audit quality. It shows that women and men perform audit of the same quality and that big and small audit firms perform audit of the same quality. Suggestion for future research: A proposal for further research is to implement a comparative study where the delivered audit quality before, during and after the pandemic is examined to see if it differs between the years. Comparing the audit quality between unlisted and listed companies is also something that would have been interesting. Furthermore, it would have been rewarding for the research in the field if a study had been carried out thar examined the quality based on type I errors.

Revisorer i Sverige har i tidigare studier funnits restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar till konkursbolag. Det saknas studier om huruvida konkursprediktionsmodeller gör bättre förutsägelser  än revisorer i Sverige med hänsyn till kostnader för missklassificeringar (EMC). Syftet med studien är att jämföra precisionen i revisorers fortlevnadsbedömningar med precisionen i konkursprediktionsmodeller baserade på finansiella nyckeltal, samt att undersöka relationen mellan fortlevnadsvarningar, finansiella nyckeltal och konkurser. Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med en komparativ forskningsdesign. Sekundärdata från svenska onoterade aktiebolags  årsredovisningar har använts.  Resultaten visar att revisorer i Sverige alltjämt är restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar, men att deras bedömningar i huvudsak har högre precision än konkursprediktionsmodeller för K2-redovisande bolag. När redovisningen blir mer sofistikerad (K3), kan dock konkursprediktionsmodeller ge en högre precision. Studien belyser fortlevnadsbedömningar och konkursprediktionsmodellers utfall utifrån ett kostnadsperspektiv, samt bidrar med kunskap kring fördelar och begränsningar med konkursprediktionsmodeller inom revision. / Auditors in Sweden has been found restrictive with issuing going concern opinions to subsequent bankrupt companies. There is a lack of studies examining if bankruptcy prediction models make better predictions than auditors in Sweden when estimated misclassification costs (EMC) are considered. The purpose with this study is to compare the precision in going concern opinions with the precision from accounting-based bankruptcy prediction models, and to examine the relation between going concern opinions, accounting measures and bankruptcies. The study is quantitative with a deductive approach and comparative design. Secondary data from Swedish private limited companies’ annual reports has been used.  Our results show that auditors in Sweden are still restrictive with issuing going concern opinions, but that their evaluations to a large degree are more precise than the bankruptcy prediction models when used on companies that are reporting by the K2 framework. However, when the accounting numbers are more sophisticated by using the K3 framework, bankruptcy prediction models may be more precise. The study highlights going concern opinions and the outcome from bankruptcy prediction models through a perspective of estimated misclassification costs (EMC). It also contributes with knowledge regarding advantages and disadvantages with using bankruptcy prediction models in auditing.

Revisorer har i uppdrag att granska huruvida företagsledningens antagande om fortsatt drift stämmer eller inte. Bedömningen leder till en anmärkning i revisionsberättelsen vid tvivel om fortsatt drift, alternativt en utebliven anmärkning om tvivel inte uppstår vid granskningen. Svenska revisorer har dock problem att upptäcka de risker som indikerar konkurs. Träffsäkerheten vid anmärkningar och uteblivna anmärkningar är generellt sett låg vilket lämnar ett stort utrymme för förekomsten av s.k. typ I- och typ II-fel. Felbedömningarna och den låga träffsäkerheten medför problem för intressenter, såsom investerare och kreditgivare. Intressenterna varnas då inte om företagets fortlevnadsproblem och får därmed ingen möjlighet att vidta åtgärder för att undkomma negativa ekonomiska konsekvenser. Tidigare empiriska studier visar att revisorers bedömningar influeras av känslor såsom komfort och diskomfort. Studier visar även att erfarenhet och kompetens, struktur och bedömning samt granskningstid inverkar på fortsatt driftbedömningar samt i vilken grad revisorer upplever komfort och diskomfort i bedömningen. Revisorer uppvisar ibland en oproportionerlig tillit till företagsledningarna vilket åskådliggör en partiskhet och oberoendeproblematik i fortsatt driftbedömningarna. Tidigare studier har dock mestadels tillämpat generaliserbara tillvägagångssätt. Hur revisorer själva beskriver fortsatt driftbedömningarna och dess problematik är, så vitt vi vet, oklart. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de tillvägagångssätt och de förklaringar som några svenska auktoriserade revisorer anger ligger till grund för svårigheter i fortsatt driftbedömningar. Studien genomfördes hösten 2020 med en abduktiv forskningsansats och sex semistrukturerade digitala videointervjuer. Vidare användes en tematisk analysmetod för att sammanställa de transkriberade intervjuerna. Trots att de till synes är erfarna och kompetenta anger de tillfrågade revisorerna att fortsatt driftbedömningarna är svåra och medför diskomfort. Revisorerna beskriver att deras syn på och användning av standarden ISA 570 varierar med anledning av bland annat tolkningssvårigheter. De önskar ändå inte mer riktlinjer i standarden med anledning av att utrymmet för den professionella bedömningen då minskar. Revisorerna beskriver att de upplever tidsbrist i granskningen och de anger dokumentationskrav som en tidstjuv. Fortsatt driftbedömningarna influeras även av individuella känslor enligt revisorerna och en upplevd diskomfort måste reduceras genom dialog med kollegor, företagsledningen och interna experter för att övergå i komfort. Revisorerna anser inte att typ I- och typ II-fel är felaktiga bedömningar såsom teorin beskriver och vi kan därmed konstatera att skillnader mellan teori och praktik föreligger. Revisorerna beskriver att typ II-fel beror på plötsliga händelser som i princip är omöjliga att förutspå eftersom bedömningen innefattar framtiden. Argumentet om att framtiden är inte går att förutspå håller däremot inte då investerare ofta åskådliggör att detta faktiskt är möjligt. Revisorernas beskrivningar av fortsatt driftbedömningen genomsyras genomgående av ett företagsfokus framför ett intressentfokus vilket indikerar en oberoendeproblematik. / Auditors are tasked with examining whether the management´s assumption of going concern is correct or not. The assessment leads to a remark in the auditor´s report in case of doubt about going concern, or alternatively a lack of remark if doubt does not arise during the audit. However, Swedish auditors have problems discovering the risk that indicate bankruptcy. The accuracy of remarks in the field of going concern is generally low, which leaves a lot of room for the occurrence of so-called type I and type II errors. The misjudgements and the low accuracy cause problems for stakeholders, such as investors and lenders. Stakeholders are then not warned about the company´s survival problems and thus were not given the opportunity to take measures to escape negative financial consequences. Previous empirical studies show that auditors´ assessments are influenced by emotions such as comfort and discomfort. Studies show that experience and competence, structure and judgement such as audit time influence going concern assessments and the extent to which auditors experience comfort and discomfort in the assessment. Auditors sometimes show a disproportionate trust in the management skills of companies, which illustrates a bias and an independence problem in going concern assessments. Previous studies, however, mostly apply generalizable approaches. How the auditors themselves describe the going concern assessments is, as far as we know, unclear. The purpose of this study is to describe and analyse the approaches and explanations given by some Swedish certified public auditors as a basis for difficulties in going concern assessments. The study was conducted in the autumn of 2020 with an abductive research approach and six semi-structured digital video interviews. Furthermore, a thematic analysis method was used to compile the transcribed interviews. Despite the fact that they seem to be experienced and competent, the auditors consulted state that going concern assessments are difficult and lead to discomfort. The auditors describe that their views on and use of the standard ISA 570 vary due to, among other things, difficulties of interpretation. However, they do not want more guidelines in the standard due to the fact that the scope for the professional judgement then decreases. The auditors describe that they experience a lack of time in the audit and they state documentation requirements as a time thief. Going concern assessments are also influenced by individual feelings according to the auditors and a perceived discomfort must be reduced through dialogue with colleagues, company management and internal experts in order to achieve comfort. The auditors do not consider that type I and type II errors are incorrect assessments as the theory describes and we can thus state that there are differences between theory and practice. The auditors describe that type II errors are due to sudden events that are impossible to predict because the assessment includes the future. The argument that the future is unpredictable can be questioned because investors often illustrate that this actually is possible. The auditors´ descriptions of the going concern assessment are permeated throughout by a company focus rather than a stakeholder focus, which indicates bias and independence issues.