Leverage buyout’s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add’s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions. Goodwill is valued by a subjective judgment about how much you think the comapny will be able to generate in future synergies by a purchase of the target company. Today, there is no limit on how much goodwill company may disclose, which makes goodwill affect business in a more cunstructive way. Problem: "How much of a company's total assets consist of goodwill, and how will the company be affected if you take away the goodwill as an asset"? Purpose: The study aims to provide insight and understanding of goodwill. From different perspectives goodwill will be studied and described, about how this intangible asset affects companies. Method: A comparative study has been carried out, where only written sources, secondary data have been used. A quantitative method has been chosen. The study aims to study and analyze the accounts from 15 different annual reports from 2007, and five of these more detailed. It’s the information from the annual reports that are the backbone of the study. Conclusions: Risk measure, goodwill/equity, we believe show when a company should, write down the goodwill or increase equity. All the company's solvency affected dramatically when goodwill is eliminated, the majority of buisnesses lands on a negative equity ratio, which among other things makes outside founding diffucult. If campanies want the shareholders well and make accurate downs, even if it affect the outcome, a higher return on equity is a more legitimate measure and preferred.

Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som strukturell tröghet. Genom en studie av hur revisorer förhåller sig till praxisändring från Redovsingsrådets rekommendationer RR1:00 till IASB:s rekommendationer IFRS 3 gällande goodwillposten har frågan "Förekommer det tröghet vid förändring av redovisningsstandards inom revision professionen?" besvarats med hjälp av olika perspektiv: ett dåtida (innan ändring av standards), ett nutida (efter ändring standards) och ett reflekterande perspektiv mellan de två förstnämnda. Svaret på frågan är att generellt verkar revisorer inte vara stela utan formbara vid förändringar.

In 2005 a new recommendation was implemented, IAS 36 "Impairment of intangible assets". The Swedish translation of the recommendation is RR 17. The previous treatment of impairment of goodwill was to amortize it over a certain amount of years. In order for a company to make impairment, they had to estimate the decrease in value of goodwill to be permanent. The new recommendation RR 17 on the other hand states that goodwill should be impaired as soon as an indication of impairment loss is revealed. This implies that the new recommendation shows the fair value of goodwill. Our problem description is; how does the impairment procedure of goodwill in companies applying RR 17 look like? In order to reach the purpose of this study, which is to understand the impairment procedure of goodwill, we used four sub questions; (1) How does goodwill arise? (2) How is goodwill divided between cash generating units? (3) How do stock listed business combinations in accordance with RR 17 estimate whether an impairment loss of goodwill exist or not, in cases where goodwill exist, how is it impaired? (4) How is goodwill revalued and how often? The study has mainly taken a hermeneutic approach because we strive to understand the impairment procedure of goodwill. We conducted a qualitative study, with semi- structured interviews. Four companies, which operate in somewhat different branches, were chosen in order to get a diversified illustration of different business areas and see if there were any differences between them. Our central concepts present general accounting principles as well as accounting principles handling impairment of goodwill, which helps the reader to receive a better understanding of the essential concepts concerning the impairment procedure of goodwill. In the analysis we connect our empirical findings with the central concepts in order to discover more dimensions of the impairment procedure of goodwill. The result from our interviews showed that the companies follow the recommendation RR 17. However we could identify some differences between the companies, which we believe are due to the fact that the companies operate in different business areas and are therefore faced with somewhat diverse risks. Further we could link the differences to be correlated to the mindsets and demands of the companies’ auditors. Finally we want to make the reader aware of the fact that the recommendation RR 17 has so far only been applied in an economic boom and therefore when we conducted this study the need to impair goodwill was very small.

No description available.

In this paper preparers’ and non-preparers’ positions regarding accounting for goodwill are examined through studying submitted comment letters on ED3 ‘Business Combinations’. Preparers have, because of economic consequences, incentives to lobby for the non-amortisation approach and non-preparers for the amortisation approach. As hypothesised, non-preparers are found to support amortisation of goodwill to a greater extent than do preparers. Moreover, the two groups’ supportive arguments, i.e. how they argue for or against the non-amortisation or amortisation approach, are studied. Again, as hypothesised, the results show that the two groups use the same type of ‘sophisticated’ framework based arguments instead of economic consequences arguments. Taken together the examination of the comment letters thus indicates that both preparers and non-preparers point at conceptual strengths and weaknesses, instead of pointing at the real cause of the lobbying activities, i.e. perceived economic consequences, when they try to affect the final outcome of the standard. These findings confirm earlier research which has suggested that self-interested lobbyists use accounting theories and concepts as useful justifications.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser. Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning. Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan. Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram. Studien tar även ansats från positive accounting research, vilket är en metod som avser att klargöra och förutse aktuell redovisningspraxis. Capital Assets Pricing Model (CAPM) har använts som verktyg för att uppskatta de teoretiska diskonteringsräntorna, som sedan har jämförts mot företagens redovisade diskonteringsräntor. Vidare har goodwillintensitet använts för att studera om det finns ett samband mellan räntor utanför ett intervall om +/- 150 räntepunkter och en ökad känslighet för en nedskrivning. Studiens resultat antyder att en stor majoritet av företagen listade på OMX Stockholm Large Cap år 2013, under åren 2005-2012 haft en diskonteringsränta som skiljer sig från en teoretisk diskonteringsränta. Studien visar vidare på att dessa skillnader har ett samband med en ökad känslighet för en goodwillnedskrivning och att en del av företagen visar tendenser till att agera opportunistiskt. Studien har således uppmärksammat de problem som subjektiviteten i redovisningsstandarderna tillåter vid nedskrivningsprövningarna. Vilket har medfört ett resultat som antyder att företagsledningar använder det spelutrymme som standarderna ger. Då denna studie endast berört OMX Stockholm Large Cap skulle det vara intressant att se hur resultatet från denna studie skiljer sig mot exempelvis Mid Cap och Small Cap. Det skulle vara intressant att se om företagens storlek har någon inverkan på vilken diskonteringsränta dessa väljer. Vidare är det intressant att undersöka om en beräkning av diskonteringsräntor med användande av WACC som modell, skulle föranleda ett annat resultat. Till sist skulle det vara intressant att fortsätta på denna studie. En fortsättning skulle kunna vara att studera andra antaganden företagen ska göra vid en nedskrivningsprövning, t e x tillväxttakten och kassaflödet.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov. Vår undersökning finner att företag som är i ett nedskrivningsbehov av goodwill men som inte gjort denna nedskrivning i stort inte skiljer sig, vad det gäller att lämna upplysningar om goodwill, från företag som inte är i ett nedskrivningsbehov, om än att vissa mindre skillnader konstateras.

Sedan 2005 har alla börsnoterade bolag inom EU varit tvungna att ställa upp årsredovisningar i enlighet med IFRS. Redovisningen av posten goodwill har ändrats från att avskrivas linjärt till att bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Sedan dess har ESMA rapporterat om bristande redovisning av posten goodwill bland europeiska utgivare. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur svensk redovisningspraxis gällande goodwill har utvecklats över tid. Vi studerade hur tjugofem large cap bolag inom fem olika branscher tillämpade IAS 36 under räkenskapsåren 2007 och 2012. All erhållen data analyserades utifrån Burns och Scapens (2000) institutionsmodell för hur organisationer formar regler, rutiner och handlingar. Vi kunde dra slutsatsen att de undersökta branscherna hade utvecklat olika redovisningspraxis för IAS 36 samt att redovisningen av uppskattade värden och antaganden i nedskrivningstestet av goodwill var bristfällig. Studien kunde även bidra med kunskap genom att demonstrera att Burns och Scapens (2000) institutionsmodell är tillämpbar för att undersöka hur redovisningspraxis utvecklas över tid.

Svenska börsnoterade företag anpassade år 2005 sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde att företagens goodwilltillgångar skulle nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen kan göras genom att diskontera framtida kassaflöden med en diskonteringsränta. Denna studie undersöker om företag opportunistiskt justerar diskonteringsräntan vid nedskrivningsprövning av goodwill. Om detta varierar ökar över tid, om företagens börsvärde påverkar och om de tillfällena då företag sänker sin diskonteringsränta jämfört med föregående år ökar det opportunistiska beteendet. Detta undersöks genom att jämföra företags redovisade diskonteringsräntor med teoretiskt uppskattade diskonteringsräntor estimerade genom Capital Asset Pricing Model (CAPM). Denna studie undersöker de företag noterade på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap börslistor mellan år 2006 till år 2009. Studiens resultat visar att opportunistiska justeringar av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill förekommer och fluktuerar över tid. Däremot går det inte att se några tydliga indikationer på att företagets börsvärde påverkar graden av opportunistiskt beteende eller om andelen företag som opportunistisk justerar sin diskonteringsränta ökar när företagen sänker sin diskonteringsränta jämfört med föregående år.

No description available.