Thesis (doctoral)--Universität Göttingen, 2006. / Includes bibliographical references.

Diss.--Bonn. / Bibliography: p. 114-[117]

Abstract The essay aims to investigate what was considered a good home during welfare Sweden, starting fromKarlstad's child care activities concerning foster homes and foster children 1930–1943. As well asexamining the discourses and practices the child welfare board uses in their inspections of foster homes.The study is qualitative with quantitative elements in the scope of the material and the appendices foundafter the list of sources and literature. Furthermore, the essay answers questions about how the good homewas defined by the child care board? Who applied to become foster parents and how were the homesdescribed in the applications? On what grounds were the decisions about foster care placements made?Furthermore, the source material has been analyzed with Helena Bergman's welfare state theory, as wellas Ann-Sofie Bergman's interpretation of practice and discourse as theory. The background to the studylies in the construction of public housing which was current during the 1930s. Furthermore, how normsand ideals governed the child care board's work regarding foster home placements in the years 1930 –1943. The analysis of the source material shows how the child care board issued various financial grantsto foster homes as well as child care allowances. In inspections that were carried out, the child care boardchecked the suitability of the home in terms of how the foster family lived, whether the home was cleanand tidy, and whether the foster child managed his schooling and any work duties. In the aspect ofsuitability, the child care board considered that old or sick foster parents were not suitable. Based on thesource material about registered foster homes, the demands on children that foster parents had can be seen,which could vary in age and gender. A discernible pattern is that all foster parents wanted foster childrenwho were mostly boys in their early teens, who could help work.In conclusion, some children were in demand and some children were not, foster parents above all wantedhealthy and easy-to-raise children. The Child Care Board worked to counteract overcrowding and promotehealth in foster homes. An ideal foster home was a foster home in the countryside, where the foster childrenhad access to fresh air and light. During the first half of the 20th century, the Child Welfare Boardincreasingly became a political arena, where social policy reforms were applied to a greater extent, in theform of social reforms such as grants and action for the child's right to care. However, it was delicateregarding what was actually in the best interest of the child and the best of society, the ideal of childhoodsaid that the child should have caring parents and the right to play, in several foster homes foster childrenhad to act as labor for the benefit of the foster parents. Those who were considered difficult to place infoster homes, because of their origin or behavior, were sent to orphanages. Keyword: foster home, foster child, welfare, good home.

<p>Idag råder en hälsotrend vilket har lett till att det efterfrågas mer hälsosamma livsmedel än tidigare och detta skapar nya möjligheter för livsmedelsföretagen. Ica är den första livsmedelskedjan som har pågående hälsotrenden. Detta arbete beskriver hur Ica har tagit fram Gott liv och hur Ica har gått tillväga för att skapa en medvetenhet kring dessa produkter. Dessutom redogör arbetet för om budskapet har nått fram till konsumenterna, om det stimulerar dem till köp samt hur de uppfattar Gott liv. Arbetet grundar sig på en intervju med Icas dietist Christina Karlsson samt en konsumentundersökning med 100 deltagande konsumenter. Vårt resultat visar att det finns en hög medvetenhet kring Gott liv samt höga köpintentioner bland konsumenterna. Det är dock många av de tillfrågade konsumenterna som inte har provat produkterna än och därmed behöver konsumenterna troligtvis stimuleras till köp.</p>

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar. För att ta reda på deras uppfattningar användes en kvalitativ metod där sex chefer intervjuades om sinauppfattningar. Studiens huvudresultat visar att cheferna uppfattar sig som hjälpare och ett bollplank för sina medarbetare. De förespråkar frihet under ansvar men är samtidigt måna om att behålla kontrollen över medarbetarna då de anser att de är de som i slutändan är ytterst ansvariga för organisationen. Sammanfattningsvis förs ett resonemang om att cheferna använder sig av både rationell och normativ styrning och att det återstår en lätt form av byråkratisering på arbetet, men att den rådande diskursen om ett postbyråkratiskt ledarskap med dess normativa synsätt är högst aktuellt hos de medverkande cheferna. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.</p>

Die Theologie des 20. Jahrhunderts hat die Gegenstände “Himmel, Hölle, Engel” kaum zum Thema gemacht, und wenn doch, dann meist mit der Absicht, sie als mythologisches Beiwerk zu kritisieren oder in anthropologische Kategorien zu übersetzen. Das Eigenrecht einer Rede vom Himmel wurde bestritten, da dies allenfalls als analytische Bestimmung des Gottesbegriffes zu sehen sei und alle weiter gehenden Bestimmungen freie Spekulation seien. Hierfür wurden auch pastorale Gründe geltend gemacht: Wenn die modernen Menschen schon Schwierigkeiten mit dem Glauben haben, solle man sie nicht mit Zweitrangigem überfrachten. Und wenn man ihnen im technischen Zeitalter transzendente Gegenstände zumutet, dann höchstens Gott. Es komme darauf an, die Beziehung des Menschen zu Gott zu entdecken und zu stärken. Die Paradigmen für diese Beziehung waren meist zweipolig: Urvertrauen (Mutter-Säugling), Dialog (Ich und Du) oder Begegnung (Personen).<br><br> In jüngerer Zeit wurden feinere Begriffsschärfungen vor allem im protestantischen Bereich vorgenommen. Der Systematiker Michael Welker hat auf die Differenz von Himmel und Gott hingewiesen. Vor dem Hintergrund der Prozessphilosophie, in der die Entfaltung des Kosmos mit dem Selbstvollzug Gottes deckungsgleich gedacht wird, hat er die Notwendigkeit dieser Unterscheidung betont: “Gott ist nicht der Himmel. Wir können nicht der Verwechslung von Gott und Welt durch die Verwechslung von Gott und einem Teil der Welt wehren. [...] Der Himmel ist Geschöpf und Teil der Welt. Dieser für uns relativ unbestimmte, unmanipulierbare Teil der Schöpfung kann räumlich und zeitlich bestimmt verstanden werden.” Hinter Welkers Ausführungen steht die im 20. Jahrhundert maßgebliche Thematisierung des Himmels, nämlich § 51 aus Karl Barths Kirchlicher Dogmatik. Barth bindet seine Reflexionen über den Himmel streng an die Offenbarung. Jede darüber hinaus gehende Spekulation über eine “selbständige Ontologie des Himmels” führe von Gott weg hinein in die Willkür möglicher Welten. Aus dem biblischen Zeugnis heraus gelte es, “geordnete Rechenschaft” abzulegen. Dennoch dürfe man nicht einer bequemen aufklärerischen Skepsis verfallen, die das Thema für theologisch irrelevant hält und darüber hinaus als unwissenschaftlich abtut; immerhin sei die Rede von Gott eng mit der Rede vom Himmel verknüpft.<br><br> Der vorliegende Beitrag will die Notwendigkeit einer eigenständigen Kategorie „Himmel“ herausstellen. Dies geschieht nicht aus einem nostalgischen Interesse, aussterbende Glaubensinhalte zu konservieren, sondern weil der Begriff einer niedrigen, nichtgöttlichen Transzendenz systematisch notwendig ist. Zudem benötigt man ihn in der praktischen Theologie für eine differenzierte Wahrnehmung außerkirchlicher Religiosität, welche mit der De-Etablierung der Kirchen weiter zunehmen wird. Wie soll man mit vager Spiritualität vom Übersinnlichen, Himmlischen heute umgehen? Darf man sie mit Verweis auf dogmatische Hochgott-Begriffe glattweg ablehnen, darf man sie umgekehrt im Namen einer Universalreligion einfach akzeptieren? Wie kann man fremde Religiosität als Religiosität bejahen und sich dennoch davon kritisch absetzen? Die klare Unterscheidung von erster Transzendenz (Himmel) und zweiter Transzendenz (Gott) soll hierzu beitragen. Dabei wird der Akzent auf ersterer liegen, denn es ist theologisch unproblematisch, dass Gott das absolute Gegenüber zur Welt darstellt; wo aber der Himmel dazwischen zu platzieren ist, bedarf einer eingehenden Begriffsbestimmung. Als erstes wird die Reinigung des Begriffs von nichtreligiösen Konnotationen vorgenommen.

Idag råder en hälsotrend vilket har lett till att det efterfrågas mer hälsosamma livsmedel än tidigare och detta skapar nya möjligheter för livsmedelsföretagen. Ica är den första livsmedelskedjan som har pågående hälsotrenden. Detta arbete beskriver hur Ica har tagit fram Gott liv och hur Ica har gått tillväga för att skapa en medvetenhet kring dessa produkter. Dessutom redogör arbetet för om budskapet har nått fram till konsumenterna, om det stimulerar dem till köp samt hur de uppfattar Gott liv. Arbetet grundar sig på en intervju med Icas dietist Christina Karlsson samt en konsumentundersökning med 100 deltagande konsumenter. Vårt resultat visar att det finns en hög medvetenhet kring Gott liv samt höga köpintentioner bland konsumenterna. Det är dock många av de tillfrågade konsumenterna som inte har provat produkterna än och därmed behöver konsumenterna troligtvis stimuleras till köp.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.

Thesis (Habil.)--Tübingen, Universiẗat, 2008. / Includes bibliographical references (p. 398-434) and index.