Diss.--Philosophische Fakultät--Saarbrücken--Universität des Saarlandes, 1993.

Vilken effekt har himlen i spelvärlden på oss som spelare? Kan den ändra sättet som vi upplever de fantastiska miljöer spelutvecklare skapat? Det här arbetet undersöker det. Grundat på färglära och forskning så stakas först bakgrunden till det här arbetet ut med problemformuleringen; vilken effekt har himlen i spelvärlden på oss som spelare? Genomförandet av det här arbetet skedde med hjälp av en skapad spelsimulering i Unreal Development Kit. Denna simulering tillåter undersökningen att emulera samma situation som en vanlig spelare skulle befinna sig i en spelmotor. Samtidigt som undersökningens respondenter spelade spelet så deltog de i den kvalitativa intervjun och svarade på de frågor som förberetts. Resultatet av undersökningen gav en intressant inblick i hur himlen kan påverka en spelmiljö men också hur den är begränsad. I slutsatskapitlet så presenteras slutligen de upptäckter som gjorts i samband med undersökningen.

Die Theologie des 20. Jahrhunderts hat die Gegenstände “Himmel, Hölle, Engel” kaum zum Thema gemacht, und wenn doch, dann meist mit der Absicht, sie als mythologisches Beiwerk zu kritisieren oder in anthropologische Kategorien zu übersetzen. Das Eigenrecht einer Rede vom Himmel wurde bestritten, da dies allenfalls als analytische Bestimmung des Gottesbegriffes zu sehen sei und alle weiter gehenden Bestimmungen freie Spekulation seien. Hierfür wurden auch pastorale Gründe geltend gemacht: Wenn die modernen Menschen schon Schwierigkeiten mit dem Glauben haben, solle man sie nicht mit Zweitrangigem überfrachten. Und wenn man ihnen im technischen Zeitalter transzendente Gegenstände zumutet, dann höchstens Gott. Es komme darauf an, die Beziehung des Menschen zu Gott zu entdecken und zu stärken. Die Paradigmen für diese Beziehung waren meist zweipolig: Urvertrauen (Mutter-Säugling), Dialog (Ich und Du) oder Begegnung (Personen).<br><br> In jüngerer Zeit wurden feinere Begriffsschärfungen vor allem im protestantischen Bereich vorgenommen. Der Systematiker Michael Welker hat auf die Differenz von Himmel und Gott hingewiesen. Vor dem Hintergrund der Prozessphilosophie, in der die Entfaltung des Kosmos mit dem Selbstvollzug Gottes deckungsgleich gedacht wird, hat er die Notwendigkeit dieser Unterscheidung betont: “Gott ist nicht der Himmel. Wir können nicht der Verwechslung von Gott und Welt durch die Verwechslung von Gott und einem Teil der Welt wehren. [...] Der Himmel ist Geschöpf und Teil der Welt. Dieser für uns relativ unbestimmte, unmanipulierbare Teil der Schöpfung kann räumlich und zeitlich bestimmt verstanden werden.” Hinter Welkers Ausführungen steht die im 20. Jahrhundert maßgebliche Thematisierung des Himmels, nämlich § 51 aus Karl Barths Kirchlicher Dogmatik. Barth bindet seine Reflexionen über den Himmel streng an die Offenbarung. Jede darüber hinaus gehende Spekulation über eine “selbständige Ontologie des Himmels” führe von Gott weg hinein in die Willkür möglicher Welten. Aus dem biblischen Zeugnis heraus gelte es, “geordnete Rechenschaft” abzulegen. Dennoch dürfe man nicht einer bequemen aufklärerischen Skepsis verfallen, die das Thema für theologisch irrelevant hält und darüber hinaus als unwissenschaftlich abtut; immerhin sei die Rede von Gott eng mit der Rede vom Himmel verknüpft.<br><br> Der vorliegende Beitrag will die Notwendigkeit einer eigenständigen Kategorie „Himmel“ herausstellen. Dies geschieht nicht aus einem nostalgischen Interesse, aussterbende Glaubensinhalte zu konservieren, sondern weil der Begriff einer niedrigen, nichtgöttlichen Transzendenz systematisch notwendig ist. Zudem benötigt man ihn in der praktischen Theologie für eine differenzierte Wahrnehmung außerkirchlicher Religiosität, welche mit der De-Etablierung der Kirchen weiter zunehmen wird. Wie soll man mit vager Spiritualität vom Übersinnlichen, Himmlischen heute umgehen? Darf man sie mit Verweis auf dogmatische Hochgott-Begriffe glattweg ablehnen, darf man sie umgekehrt im Namen einer Universalreligion einfach akzeptieren? Wie kann man fremde Religiosität als Religiosität bejahen und sich dennoch davon kritisch absetzen? Die klare Unterscheidung von erster Transzendenz (Himmel) und zweiter Transzendenz (Gott) soll hierzu beitragen. Dabei wird der Akzent auf ersterer liegen, denn es ist theologisch unproblematisch, dass Gott das absolute Gegenüber zur Welt darstellt; wo aber der Himmel dazwischen zu platzieren ist, bedarf einer eingehenden Begriffsbestimmung. Als erstes wird die Reinigung des Begriffs von nichtreligiösen Konnotationen vorgenommen.

No description available.

In 2015 Skolverket presented a study which said that new editions of textbooks are too alike the old editions, and therefore have difficulties to meet the educational requirements set by Lgy11. The aim of this study is therefore to analyze how the textbooks Under samma himmel and Religion: för gymnasiet 1 portrays Judaism, Christianity and Islam to see if they reach a specific goal of Lgy11. The method that is used in this study to analyze these textbooks is a content analysis. The result of the study showed that both textbooks did not reach the goals of Lgy11. Christianity got the most space in the textbook and was portrayed as a heterogeneous religion, which may have its explanation in the exceptional position the religion has in Lgy11. Judaism although was portrayed as a Swedish religion due to lack of information about Judaism abroad, and Islam was portrayed as a homogenous religion due to lack of extended information about its different groups and ways to interpreted the religion. Therefore, the textbooks do not meet the requirements of Lgy11 and needs to be supplemented to meet the educational goals.

Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor. Resultatet visar att människor från olika tider har haft olika föreställningar om vad som händer efter döden, men att det samtidigt finns föreställningar idag som kan härledas till Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). Den mest intressanta likheten som syns i resultatet är att många människor, både från förr och från idag, verkar ha haft och har en allmän tro på att själen lämnar kroppen efter döden. Den mest intressanta skillnaden som syns i resultatet är att människor förr trodde mycket på himmel och helvete vilket många människor inte tycks göra i lika stor utsträckning idag.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:</p><p>* Himmel- eller helvetestanken</p><p>* Reinkarnationstanken</p><p>* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke</p><p>* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer</p><p>* Ingen föreställning om livet efter detta.</p><p>Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”:</p><p>* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den</p><p>* Föreställningens konsekvenser i livet</p><p>* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen</p><p>* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar</p><p>* Meningen med livet</p><p>Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.</p>

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram: * Himmel- eller helvetestanken * Reinkarnationstanken * Ateistisk / naturvetenskaplig tanke * En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer * Ingen föreställning om livet efter detta. Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”: * Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den * Föreställningens konsekvenser i livet * Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen * Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar * Meningen med livet Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.

Die vorliegende Arbeit setzt sich mit der Bedeutung der Nationen aus Offb 21,24.26 auseinander. Wie ist es möglich, dort Nationen als Gegenüber des Gottesvolks zu finden? Die These erhärtet sich, dass das Alte Testament in Bezug auf die Beziehung des Gottesvolks zu den Nationen eine Vorschau auf die zukünftigen, himmlischen Zustände ist und dass die Zeit des Neuen Testaments eine Zeit des Übergangs darstellt, in der das Gottesvolk neu formiert wird. Der gegenseitigen Beziehung kommt eine enorme Bedeutung zu. Das Gottesvolk ist dazu eingesetzt, zusammen mit Gott über die Nationen zu herrschen. Die Nationen ihrerseits sollen durch diese göttliche Herrschaft zur Erkenntnis und zur Anbetung Gottes geführt werden. Es ist ein fester Bestandteil der Identität des Gottesvolks, dass es zwischen Gott und den Nationen steht und vermittelt. Somit begründet sich die Präsenz der himmlischen Nationen in ihrer Notwendigkeit als Gegenüber des Gottesvolks. / The following dissertation examines the meaning of the nations mentioned in Revelation 21:24.26. How is it possible that there will be nations as counterpart to God's people? In the course of the study, the thesis is confirmed that the relationship between God's people and the nations shown in the Old Testament is a preview to the future state in heaven and that the New Testament stands for a time of transition and new formation of God's people. An outstanding meaning is attributed to this mutual relationship. God's people is appointed to rule over the nations along with God. By divine rule the nations are to be led to recognition and adoration of God. It is an inherent part of the identity of God's people to stand and to intercede between God and the nations. Thus the presence of heavenly nations is justified by its necessity as counterpart of God's people. / Systematic Theology & Theological Ethics / M. Th. (Systematic Theology)