<p>I en militär domän arbetar underrättelseledarna med olika radaruppgifter. De är domänexperter, det vill säga de har en stor kunskap inom sitt yrkesområde. Inom området finns även andra personer som har andra roller och arbetsuppgifter. Idag arbetar alla vid samma generella gränssnitt oavsett roll. Avsikten med detta arbete är att undersöka huruvida ett rollbaserat gränssnitt är att föredra vid arbete i domänspecifika och tidskritiska miljöer. Ett rollbaserat gränssnitt är anpassat till den aktuella rollens arbetsuppgifter. Undersökningen består av två faser; domänanalys och utvärdering av en prototyp. I båda faserna står användarna i centrum.</p><p>Slutsatserna är att användarna har en positiv inställning till rollbaserade gränssnitt. Däremot anser användarna att situationsanpassade gränssnitt inte är användbara i domänen. Vad gäller personliga inställningar bör ytterligare undersökningar göras. Användarmedverkan har visat sig vara en lämplig metod vid utveckling av domänspecifika gränssnitt. Förutom att använda denna metod bör designern även ha domänkunskap. Några domänspecifika aspekter har inte kunnat identifierats eftersom användarna inom domänen skiljer sig åt på ett markant sätt.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka ett high-tech företag och hur dess kundrelationer ser ut samt vilken typ av lönsamhetsbedömningar företaget gör på dess kunder som är low-tech företag. Uppsatsen utgår från det teoretiska ramverk som Lind och Strömsten (2006) arbetat fram om kundrelationer och tillhörande lämpliga kundlönsamhetsanalyser. En utforskande fallstudie genomfördes där kundrelationernas tekniska och organisatoriska gränssnitt undersöktes. Detta gjorde det möjligt att fastställa vilka typer av kundrelationer som företaget har. Företaget tar i beaktande kundens värde som en referens när de analyserar kunden, något som påminner om kundvärderingsanalys. Resultatet tyder på att Lind och Strömstens (2006) ramverk inte gör sig lämpligt för ett relativt nystartat företag som är i en expansionsfas. Studien lämnar ett teoretiskt bidrag om hur hur high-tech-företag väljer att genomföra sin kundlönsamhets analys på low-tech-kunder.

<p>Mängden information som finns på webbplatser och intranät idag blir ständigt större och mer komplex. CMS är en form av avancerade IT-verktyg som kan underlätta informationsuppdatering för företag och organisationer. CMS-verktyg kräver träning för att användaren ska kunna använda dem på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. E-learning är idag ett bra alternativ för utbildning som hjälper många företag att spara resurser. En form av e-learning är webbaserade interaktiva tutorials som lämpar sig särskilt bra för avancerade ITverktyg.</p><p>Den här kvalitativa studien syftar till att identifiera faktorer som är betydelsefulla vid utformningen av en interaktiv tutorial och som påverkar användaren vid användning av ett avancerat IT-verktyg. I genomförandet byggdes relevanta aspekter kring design och</p><p>pedagogisk användbarhet in i en prototyp som fick agera undersökningsobjekt i tio</p><p>observerade, uppgiftsbaserade tester med efterföljande personliga intervjuer. Resultatet visade att traditionella designriktlinjer för tutorials kan följas till en viss gräns, men vid tutorials för</p><p>avancerade IT-verktyg finns även ytterligare aspekter att ta hänsyn till. Det visade sig även att flera faktorer som enligt teorin påverkar tutorials inte gäller vid utformning och användning av tutorials för avancerade IT-verktyg. Utformandet av interaktiva tutorials kräver olika faktorer för design och pedagogisk användbarhet men påverkas även av yttre faktorer så som</p><p>tid, omgivning och användarens tidigare erfarenheter. Undersökningen resulterade i</p><p>designfaktorer samt faktorer för pedagogisk användbarhet för hur interaktiva tutorials kan designas för att stödja användningen av avancerade IT-verktyg. Några av de faktorer som framkom i resultatet var att information i form av text i en interaktiv tutorial ska presenteras i olika format för användaren samt att text ska vara uppdelad i mindre segment som exempelvis i en numrerad lista.</p>

No description available.

<p>På uppdrag av innovationsföretaget EmpirBus AB skulle en produkt utvecklas. Projektet innefattade utvecklingsprocessen ända ifrån ide till slutprodukt. Syftet var att utveckla ett gränssnitt för kommunikation mellan CAN-bus och USB/PS2 eller RS232. Gränssnittet sammankopplas med ett CAN-bussbaserat elsystem för marina installationer. Produktens uppgift var att utföra bildskärmsväxlingar på informationsskärmar ombord på fartyg. Genom att sända ett kommando till en bildskärmsväxel innehållande information om till vilken bild som skall växlas fram. Projektet gick enligt plan och en färdig produkt blev slutresultatet, benämnd UPS-B Ver. 1.0.</p>

No description available.

På uppdrag av innovationsföretaget EmpirBus AB skulle en produkt utvecklas. Projektet innefattade utvecklingsprocessen ända ifrån ide till slutprodukt. Syftet var att utveckla ett gränssnitt för kommunikation mellan CAN-bus och USB/PS2 eller RS232. Gränssnittet sammankopplas med ett CAN-bussbaserat elsystem för marina installationer. Produktens uppgift var att utföra bildskärmsväxlingar på informationsskärmar ombord på fartyg. Genom att sända ett kommando till en bildskärmsväxel innehållande information om till vilken bild som skall växlas fram. Projektet gick enligt plan och en färdig produkt blev slutresultatet, benämnd UPS-B Ver. 1.0.

Mängden information som finns på webbplatser och intranät idag blir ständigt större och mer komplex. CMS är en form av avancerade IT-verktyg som kan underlätta informationsuppdatering för företag och organisationer. CMS-verktyg kräver träning för att användaren ska kunna använda dem på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. E-learning är idag ett bra alternativ för utbildning som hjälper många företag att spara resurser. En form av e-learning är webbaserade interaktiva tutorials som lämpar sig särskilt bra för avancerade ITverktyg. Den här kvalitativa studien syftar till att identifiera faktorer som är betydelsefulla vid utformningen av en interaktiv tutorial och som påverkar användaren vid användning av ett avancerat IT-verktyg. I genomförandet byggdes relevanta aspekter kring design och pedagogisk användbarhet in i en prototyp som fick agera undersökningsobjekt i tio observerade, uppgiftsbaserade tester med efterföljande personliga intervjuer. Resultatet visade att traditionella designriktlinjer för tutorials kan följas till en viss gräns, men vid tutorials för avancerade IT-verktyg finns även ytterligare aspekter att ta hänsyn till. Det visade sig även att flera faktorer som enligt teorin påverkar tutorials inte gäller vid utformning och användning av tutorials för avancerade IT-verktyg. Utformandet av interaktiva tutorials kräver olika faktorer för design och pedagogisk användbarhet men påverkas även av yttre faktorer så som tid, omgivning och användarens tidigare erfarenheter. Undersökningen resulterade i designfaktorer samt faktorer för pedagogisk användbarhet för hur interaktiva tutorials kan designas för att stödja användningen av avancerade IT-verktyg. Några av de faktorer som framkom i resultatet var att information i form av text i en interaktiv tutorial ska presenteras i olika format för användaren samt att text ska vara uppdelad i mindre segment som exempelvis i en numrerad lista.

<p>Utveckling av mobilapplikationer är ett område som har haft en stark tillväxt de senaste åren. Området är relativt nytt och outforskat och förväntas att öka i många år framöver då allt fler företag ser möjligheten att nå ut till sina kunder var de än befinner sig.</p><p>Syftet med studien är att utreda och identifiera hur utveckling kan ske av användbara gränssnitt till mobiltelefoner. Särskild fokus har legat på utveckling av gränssnitt som dessutom kommer att finnas representerade i flera olika produkter då detta ställer särskilda krav på dess gränssnitt.</p><p>Prototypen av mobilapplikationen som utvecklats har genomgått en iterativ designprocess som är baserad på litteraturundersökning och målgruppsanalys av potentiella användare genom intervjuer och en enkät. Ett designramverk har skapats och använts vid utveckling av en mobilapplikation samtidigt som persona, kravspecifikation och scenarier har skapats och utgjort grunden för en potentiell användare. Prototypen har utvärderats genom användartester varpå en interaktiv prototyp har skapats i Adobe Flash.</p><p>Applikationen som utvecklats med ramverket som stöd anses uppnå god användbarhet och vara effektiv att använda. Resultatet visar även på vikten av att en mobilapplikation har ett tydligt syfte, är enkel att använda och stödjer användarens mål på ett tillfredställande vis. Ingen definitiv slutsats kan dras om designramverkets validitet men resultatet utgör en god grund för fortsatt forskning och migrering och utveckling av gränssnitt för mobiltelefoner med ramverket som stöd.</p>

<p>Dagens mjukvaruprogram kan ha gränssnitt som innehåller mycket information och många olika funktioner som inte alltid är relevanta för användaren. I detta myller av information och funktioner förväntas användaren utföra uppgifter som leder fram till sitt uppsatta mål. Syftet med denna forskningsrapport var att ta fram funktioner som kan vägleda användare och som kan bidra till ett vägledande webbgränssnitt. Fokus lades på att ta fram funktioner som kan vägleda användare i ett administrativt system tillhörande en yrkesgrupp med en särskilt komplex arbetssituation. För att få en bättre uppfattning om deras arbetssätt och behov gjordes en fallstudie på den utvalda yrkesgruppen, med hjälp av en kvalitativ intervju och observation. Resultatet av fallstudien analyserades tillsammans med teorier och designprinciper för ett vägledande gränssnitt. Resultatet av analysen blev en prototyp med fyra huvudfunktioner som skulle kunna vägleda användaren i ett administrativt gränssnitt. Därefter drogs slutsatser kring de vägledande funktionernas generaliserbarhet för andra administrativa system och webbgränssnitt i allmänhet. Vi anser att det skulle kunna vara möjligt att överföra de framtagna funktionerna till andra administrativa system för andra yrkesgrupper samt webbgränssnitt, för att uppnå ett vägledande gränssnitt. Samtidigt är det upp till varje enskild gränssnittsutvecklare att avgöra vilka av våra funktioner som bidrar till ett vägledande gränssnitt för dem.</p>