Arbetet fokuserar runt framtidens informationshantering av underhållsmanualler för flygplan. Första delen av arbetet kommer bestå av skapandet av grundfunktioner för ett framtida gränssnitt. Det kommer ske i tre steg: grundfunktioner, tekniska aspekter och kognitiva aspekter. Först steget använder allmän kunskap inom flygbranschen för att ta fram de grundläggande funktionerna. Andra steget undersöker äldre försök till informationsprogram och deras gränssnitt. Deras för och nackdelar. Samtidigt tar det andra steget stöd av en erfaren ingenjör. Med hjälp av en ingenjör få fram en möjlig framtids bild och en förbättring för hur stommen för gränssnitt skall komma att se ut för att effektivisera underhållsarbetet. En av manualerna urskildes då ingenjören har arbetat mest med SRM. Ingenjören ger sitt stöd med information om varför pappersarbetet har stannat kvar i flygindustrin. Tredje steget bygger på forskning inom människor kognitiva förmågor att integrera med gränssnitt har använts för att förstärka stommen för framtagning av ett framtida gränssnitt. Efterforskning kommer endast beröra den civila flygindustrin och kommer ha ett fokus på underhållsarbetet. Det här är en efterforskning in i grundarbetet som krävs för att kunna skapa ett framtida gränssnitt för ett informationsprogram för flygplansindustrin, inte programmet då informationsprogrammen redan finns på marknaden. Hur vida dessa program skulle kunna direkt implementeras i flygbranschen ingår inte i det här arbetet. Resterande flygplansmanualer ska kunna integreras i programmet men kan behöva en djupare efterforskning innan implementation. Det beror på tidskrav som satts på arbetet. Det som har tagits fram under arbetet är ett förarbete för ett framtida gränssnitt som skulle fungerar för flygindustrin men uppfyller inte sin fulla potential. Det här beror på större del av allt pappersarbete som inte kan försvinna i nutid från flygbranschen. Det innebär att mer efterforskning behöver göras innan gränssnittet kan tas in i användning. Den viktigaste delen med arbetet är de möjligheter som finns med gränssnittet och dess sätt att modernisera informationshanteringen inom flygindustrin.

Att presentera information eller påverka användarens upplevelser via ljudsättning av gränssnitt är lågt prioriterat inom systemutveckling. Design av gränssnitt håller den visuella presentationen av information central därtill sammankopplar detta främst med områden som exempelvis användbarhet eller funktionell form. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ljud påverkar upplevelsen samt hur detta skulle kunna implementeras för att förbättra användares upplevelser av internetbaserade gränssnitt. Det vetenskapliga ramverket har sammanställts genom ett artikelunderlag vilket genererat en grundläggande kategorisering. Detta avsåg koppling till ”Estetik”, ”Sonification”, ”Att ljudsätta användardata” samt ”User experience och audio”. Arbetssättet byggde på en metodkombination där ett kvantitativt internetbaserat frågeformulär undersökte områden inom ramverkets kategorisering samt en kvalitativ ”Think-aloud” undersökning där två verksamma systemutvecklare testade en ljudsatt prototyp. Resultatet från den kvalitativa undersökningen visade hur ljudsättning initialt inte värdesatts vid interaktion med ett gränssnitt samtidigt som prototypens ljudsättning inte upplevdes störande eller negativ. Prototypen framkom som ”för” kreativt vinklat vilket återkopplar till ramverkets beskrivning gällande två estetiska huvudspår inom webbdesign. Den kvantitativa analysen framställer hur användbarhet och ordning värdesatts högre än kreativa upplevelser samt att information i gränssnitt inte sågs lämpligt att förmedla via ljud. Slutsatsen inom arbetet ligger vid att ljudsättning av gränssnitt genom ett balanserat formspråk och en bibehållen känsla av kontroll, kan och bör kopplas till användarens interaktion med gränssnittet. Detta kan trots ett viss motstånd användas för att påverka upplevelser, känslor och därtill uppfattad användbarhet inom ett system.

<p>Det finns många Människa – Maskin system där utvecklare gör avkall på en del funktionalitet för att inte riskera att systemets användare överbelamras med information. En användare kan till exempel få så mycket information presenterad via synsinnet att synsinnet inte hinner med, eller information som presenteras via flera sinnen och är motsägelsefull och därför medför att hjärnan gör felaktiga tolkningar av systemets tillstånd. Sinnesöverbelastning och kognitiv överbelastning medför att användaren riskerar att inte längre kunna utföra sina uppgifter tillräckligt snabbt, tillräkligt säkert eller överhuvudtaget.</p><p>Taktil presentation är presentation som använder känselsinnet. Genom att använda taktil presentation kan man avlasta övriga informationskanaler såsom synsinnet och hörselsinnet. Dessutom är det visat att även om en människa inte klarar av att ta in mer information via ett sinne kan det totala informationsintaget ökas genom att använda flera sinnen.</p><p>I det här examensarbetet har två demonstratorer utvecklats till Saab Aerosystems AB för att illustera hur man kan använda taktil information för att avlasta övriga sinnen och för att öka en användares situationsmedvetenhet och därmed öka prestationen.</p>

<p>Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användning</p><p>vid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningen</p><p>inleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktad</p><p>mot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ett</p><p>visuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuellt</p><p>perspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.</p><p>Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedöma</p><p>hur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra detta</p><p>gränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testas</p><p>verktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygen</p><p>utgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på att</p><p>verktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiska</p><p>användargränssnitt i utvecklingsmiljöer.</p>

<p>The county council of Värmland is taking part in a larger project which in general consists of surveying malign melanoma within different families. Counties in Sweden are following-up on patients suffering from malign melanoma, which is likely to have inheritable causes. When a suspected heritable malign melanoma is found an investigation is started. A pedigree is drawn, describing the propositus’ family.</p><p>Every individual in the pedigree is represented by a symbol. The appearance of this symbol is determined by: unhealthy/healthy, diseased/alive, man/woman. When the individuals have been identified and the according symbols drawn, the symbols are connected by lines representing kinship.</p><p>Today the pedigrees are drawn by hand using pen and paper. This is a time consuming task and the appearance differ depending on who is drawing the pedigree.</p><p>The result of our problem-analysis is a graphical software tool. On a drawing area the user may draw the symbols on predefined locations. The tool also allows for symbols to be connected with lines. Symbols are connected through selecting a start-symbol and an end-symbol.</p>

Denna studie har undersökt i hur stor utsträckning människor konsekvent upplever tonbaserade ljud ämnade för digitala gränssnitt som en specifik färg. Efter att ha genomfört en litteraturstudie kring ämnesområdet har en undersökningsprodukt framtagits som via en kvantitativ undersökning besvarat frågeställningen. Undersökningsdeltagarnas resultat har påvisat att tonbaserade ljud konsekvent upplevts som en specifik färg i över hälften av 24 givna fall. Tendenser som indikerar på att undersökningsdelagarna gemensamt upplever en viss typ av tonbaserat ljud som en specifik färg har även kunnat utvinnas.

<p>Denna rapport beskriver utformningen, implementationen och utvärderingen av en arkitektur för dynamisk hantering av grafiska gränssnitt. Den dynamiska hanteringen handlar om möjligheten att ladda in och ladda ur gränssnitt som är specificerade i dokument utan att starta om spelet.</p><p>Arkitekturen realiserades genom att implementera ett system i C++. Resultatet blev ett fullt fungerande system som klarar att hantera flera gränssnittsdokument dynamiskt. Dokumenten som hanteras av systemet är skrivna i XML format som fungerar väl för beskrivning av gränssnitt.</p><p>Arbetet kommer fram till att förutom möjligheten att beskriva gränssnitt i form att kontroller och deras egenskaper behövs ett system för att hanterade händelser i gränssnittet. T.ex. när en knapp trycks så ska något hända. Därför undersöks möjligheterna för specifikation av händelsehantering i dokumentformatet. Utvecklingen av denna hantering når dock inte långt, detta arbete skrapar bara på ytan av problematiken.</p>

In this thesis, I investigate how to enhance a librarycatalogue with a map interface. One method is tomatch catalogue records with a place name gazetteer.The aim of the study is to evaluate this methodon a Swedish collection of resources by creating anprototype, and, to evaluate that prototype from a userperspective.The prototype that was made enables map-based searchingin a collection of resources. It was createdwith catalogue records from Libris and a place namegazetteer from GeoNames. Many of the recordswere linked to one or more points on the map bymatching subject headings from the records and placenames from the gazetteer. I also discuss how to separatebetween different places sharing the same name.I evaluated the prototype with respect to usability. Threeaspects of the concept of usability (learnability,errors, and satisfaction), as they are described by Nielsen,were the basis for the design of the study. Theprototype was tested by five users that carried out threetasks using the prototype.The findings revealed that the interface was not easyto learn. The users encountered several problems, forexample, many had difficulties finding the place theyhad sought for on the map. Nevertheless, four of themwould like to use it again if it had been available. Basedon the findings, I give some recommendations forimproving the interface tested.

No description available.

Inom en snar framtid kommer allt fler villaägare välja att skaffa elbil. Därigenom kommer det lokala elnätet att utsättas för stora utmaningar i form av oregelbunden belastning och potentiell överlast. Studien undersöker om man med mjukvara kan underlätta och få till stånd en effektstyrning av energi i lokalnätet, såväl som i den egna villan. Med hjälp av befintliga rapporter,webbfrågor och intervjuer kartläggs olika berörda aktörers inställning till, och beredskap för, attfördela last. En testbädd för att ta fram förslag till styrning på olika nivåer med fokus på villor, lokalnät och elbilar med laddplats har tagits fram. Testappar med olika grad av information och olika möjlighet till påverkan har knutits därtill.  En slutsats av arbetet är att effektstyrning måste ske och i ökande omfattning. I steg 1 kan det räcka att flytta användningen några timmar från eftermiddag till natt. Framöver när en stor andel fordon blir eldrivna behöver elnätsbolagen mer aktivt få styra sina elnätskunders effektuttag i tiden.