No description available.

No description available.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld där människor reser mer än någonsin. Svenska flygresenärer släpper ut fem gånger mer koldioxid jämfört med andra världsmedborgare. Trots en bra kännedom om miljöproblem bland individer och ett ökat intresse för grönare produkter reflekteras det inte från konsumenternas livsstil. Syftet med denna undersökning är att ta reda på orsakerna till gapet mellan människors attityder och beteenden. För att undersöka ämnet genomfördes sex stycken små fokusgruppsintervjuer för att samla information om orsakerna till gapet på ett djupgående sätt. Studien påvisade att individer väljer att bortse från ett miljövänligt beteende på grund olika faktorer som bland annat pris, tid, lathet, brist på personligt ansvarstagande och rättfärdigande av resor. Tiden var en avgörande faktor för de flesta deltagarna som meddelade att de ville snabbt komma fram till sina destinationer. De rättfärdigade sina flygresor genom att de förövrigt i deras vardag tycke att de beter sig på ett miljövänligt sätt eller att Sverige som land redan gör mycket för miljön och att de på så sätt kan rättfärdiga sitt flygande. Det framgick även av fokusgrupperna att trots deltagarnas miljötänkt var det inget som prioriterades i vardagen. För att människor ska engagera sig i miljöfrämjande åtgärder är det viktigt att gröna produkter uppfyller samma egenskaper som vanliga produkter i form av exempelvis pris och kvalitet. Detta eftersom människor inte är villiga att ändra sin livsstil på grund av bekvämlighet och eftersom beteenden är svåra att forma om det inte finns rätt förutsättningar för det.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturstyrning yttrar sig i en mekanistisk organisation samt att ge en djupare förståelse kring hur det används och hur den eventuella kulturstyrningen uppfattas av anställda inom organisationen. Resultatet utgörs av data från kvalitativa intervjuer samt granskning av interna dokument som satts i förhållande till definitionen att kultur blir ett styrmedel först när det används för att kontrollera beteenden. För att utföra studien samt tolka resultatet användes en teorimodell vars huvudfokus låg vid värde-, symbol- och klanbaserad styrning. Resultatet av studien visade att trots viss bristande kommunikation från ledningen till de längst ner i organisationen så utgjorde organisationens värdegrund basen för regler och beteendemönster. Även om en del av respondenterna inte kände till värdegrunden och dess innehåll så förmedlades trots detta en tydlig bild av vad som förväntades av den anställde.

<p>Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.</p><p>Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).</p><p>Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur unga konsumenter födda mellan 1975-85, som flyttat hemifrån uppfattar symbolen ”Nyckelhålet”. Syftet är vidare att ta reda på om det föreligger skillnader mellan en lågprisbutiks respektive normalprisbutiks kunder samt mellan män och kvinnor. För att utröna syftet har jag tagit hjälp av totalt fem frågeställningar: 1. Känner konsumenterna igen symbolen? 2. Hur beskriver konsumenterna sin förståelse för symbolen? 3. Vilka egenskaper tillskriver konsumenterna symbolen? 4. Av vilken anledning väljer respektive väljer inte konsumenten varor märkta med Nyckelhålet? 5. Varifrån har konsumenterna fått kännedom om Nyckelhålet?</p><p>Metod</p><p>60 respondenter, 30 stycken från en normalprisbutik och 30 stycken från en lågprisbutik, har besvarat en enkät med totalt 21 frågor. 36 av respondenterna var kvinnor och 24 stycken var män. Enkäten utformades med både öppna och slutna frågor. Urvalsgruppen är född mellan 1975-85 och har alla flyttat hemifrån. Enkäten har delats ut i anslutning till varor märkta med Nyckelhålet och där har jag då funnit mina respondenter. Enligt en uppskattning av kundunderlaget nådde jag ut till 33% av kundunderlaget för min urvalsgrupp i lågprisbutiken, och 29% i normalprisbutiken.</p><p>Resultat</p><p>Alla respondenter utom en kände igen symbolen Nyckelhålet. Konsumenterna förstår Nyckelhålet som en symbol som förmedlar nyttiga/hälsosamma/sunda samt fettsnåla produkter. Konsumenterna beskriver symbolens egenskaper som fettsnål och nyttig/hälsosam. De valde också att köpa produkter med dessa egenskaper. Konsumenterna valde ibland bort dessa varor p.g.a. priset. Media förefaller vara den informationskanal där konsumenterna vanligen fått kännedom om symbolen. Det fanns inga klara skillnader i svaren mellan män och kvinnor eller mellan konsumenter från de olika butikerna.</p><p>Slutsats</p><p>Unga konsumenter födda 1975-85 som har flyttat hemifrån har förstått Nyckelhålets egenskaper väl. Så gott som alla respondenter känner igen symbolen. Majoriteten av respondenterna uppfattar symbolens innebörd som fettsnål, nyttig och hälsosam. Det är också orsaken till att de konsumerar varor märkta med Nyckelhålet. En stor andel av konsumenterna väljer bort nyckelhålsmärkta produkter på grund av priset. Media förefaller vara den kanal som konsumenterna till störst del fått kännedom om Nyckelhålet. Överlag så skiljer sig män och kvinnors kunskaper om Nyckelhålets egenskaper marginellt. Detsamma gäller för kunderna från lågprisbutiken respektive normalprisbutiken. Tidigare forskning har pekat på att en stor andel av respondenterna tror att Nyckelhålet är en form av miljömärkning, så även i denna undersökning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The purpose of this research was to find out how consumers born between 1975-85 who has left their parents home comprehend the “Keyhole mark” symbol. The purpose is also to find out if there is any difference between men and women as well as consumers from the low price store and the normal price store. To evaluate this I have chosen five questions as starting points; 1. Do consumers recognize the symbol? 2. How do consumers describe their understanding of the symbol? 3. What qualities do the consumers ascribe to the keyhole mark? 4. What reasons do the consumer have to choose or not choose products with the keyhole mark? 5. From where has the consumer got the knowledge of the keyhole mark?</p><p>Method</p><p>60 people, 30 customers at a normal price store and 30 customers at a low price store have answered a questionnaire containing 21 questions. 36 of the people responding were women, and 24 were men. The questionnaire contained both open and closed questions. The selected group is born between 1975-85 and all of them have moved out from their parents home. I have been standing next to products marked with the keyhole mark, and there I have found my respondents. According to an estimation of the possible consumers for the stores I have managed to reach 33% of my sample group at the low price store and 29% at the normal price store.</p><p>Results</p><p>All of the people responding except one recognized the symbol Keyhole mark. The consumers understand the Keyhole mark as a symbol that conveys healthy and low fat products. Consumers describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. They also choose to buy products with these qualities. Consumers do sometimes not choose these products due to the price. Media seems to be the information channel from where the consumers mainly have obtained knowledge of the symbol. There are no clear differences between the answers given by men and women, or between the consumers in the two different types of stores.</p><p>Conclusions</p><p>Consumers born between 1975-85, who has moved out from their parents home understand the keyhole marks properties well. As good as all respondents recognize the symbol. The majority of the respondents describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. That is also the reason why they choose to buy these products. A large percentage of the consumers consider these products expensive. Media appears to be the channel, where a great part of the consumers have obtained knowledge about the keyhole mark. Differences between men´s and women’s knowledge about the keyhole mark are marginal. The same scenario concerns the differences between consumers in the low price store and the normal price store. Earlier studies have shown that a great percentage of the consumers consider the keyhole mark to be kind of environmental mark. The same results was found in the present study .</p>

Sammanfattning Syfte Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur unga konsumenter födda mellan 1975-85, som flyttat hemifrån uppfattar symbolen ”Nyckelhålet”. Syftet är vidare att ta reda på om det föreligger skillnader mellan en lågprisbutiks respektive normalprisbutiks kunder samt mellan män och kvinnor. För att utröna syftet har jag tagit hjälp av totalt fem frågeställningar: 1. Känner konsumenterna igen symbolen? 2. Hur beskriver konsumenterna sin förståelse för symbolen? 3. Vilka egenskaper tillskriver konsumenterna symbolen? 4. Av vilken anledning väljer respektive väljer inte konsumenten varor märkta med Nyckelhålet? 5. Varifrån har konsumenterna fått kännedom om Nyckelhålet? Metod 60 respondenter, 30 stycken från en normalprisbutik och 30 stycken från en lågprisbutik, har besvarat en enkät med totalt 21 frågor. 36 av respondenterna var kvinnor och 24 stycken var män. Enkäten utformades med både öppna och slutna frågor. Urvalsgruppen är född mellan 1975-85 och har alla flyttat hemifrån. Enkäten har delats ut i anslutning till varor märkta med Nyckelhålet och där har jag då funnit mina respondenter. Enligt en uppskattning av kundunderlaget nådde jag ut till 33% av kundunderlaget för min urvalsgrupp i lågprisbutiken, och 29% i normalprisbutiken. Resultat Alla respondenter utom en kände igen symbolen Nyckelhålet. Konsumenterna förstår Nyckelhålet som en symbol som förmedlar nyttiga/hälsosamma/sunda samt fettsnåla produkter. Konsumenterna beskriver symbolens egenskaper som fettsnål och nyttig/hälsosam. De valde också att köpa produkter med dessa egenskaper. Konsumenterna valde ibland bort dessa varor p.g.a. priset. Media förefaller vara den informationskanal där konsumenterna vanligen fått kännedom om symbolen. Det fanns inga klara skillnader i svaren mellan män och kvinnor eller mellan konsumenter från de olika butikerna. Slutsats Unga konsumenter födda 1975-85 som har flyttat hemifrån har förstått Nyckelhålets egenskaper väl. Så gott som alla respondenter känner igen symbolen. Majoriteten av respondenterna uppfattar symbolens innebörd som fettsnål, nyttig och hälsosam. Det är också orsaken till att de konsumerar varor märkta med Nyckelhålet. En stor andel av konsumenterna väljer bort nyckelhålsmärkta produkter på grund av priset. Media förefaller vara den kanal som konsumenterna till störst del fått kännedom om Nyckelhålet. Överlag så skiljer sig män och kvinnors kunskaper om Nyckelhålets egenskaper marginellt. Detsamma gäller för kunderna från lågprisbutiken respektive normalprisbutiken. Tidigare forskning har pekat på att en stor andel av respondenterna tror att Nyckelhålet är en form av miljömärkning, så även i denna undersökning. / Abstract Aim The purpose of this research was to find out how consumers born between 1975-85 who has left their parents home comprehend the “Keyhole mark” symbol. The purpose is also to find out if there is any difference between men and women as well as consumers from the low price store and the normal price store. To evaluate this I have chosen five questions as starting points; 1. Do consumers recognize the symbol? 2. How do consumers describe their understanding of the symbol? 3. What qualities do the consumers ascribe to the keyhole mark? 4. What reasons do the consumer have to choose or not choose products with the keyhole mark? 5. From where has the consumer got the knowledge of the keyhole mark? Method 60 people, 30 customers at a normal price store and 30 customers at a low price store have answered a questionnaire containing 21 questions. 36 of the people responding were women, and 24 were men. The questionnaire contained both open and closed questions. The selected group is born between 1975-85 and all of them have moved out from their parents home. I have been standing next to products marked with the keyhole mark, and there I have found my respondents. According to an estimation of the possible consumers for the stores I have managed to reach 33% of my sample group at the low price store and 29% at the normal price store. Results All of the people responding except one recognized the symbol Keyhole mark. The consumers understand the Keyhole mark as a symbol that conveys healthy and low fat products. Consumers describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. They also choose to buy products with these qualities. Consumers do sometimes not choose these products due to the price. Media seems to be the information channel from where the consumers mainly have obtained knowledge of the symbol. There are no clear differences between the answers given by men and women, or between the consumers in the two different types of stores. Conclusions Consumers born between 1975-85, who has moved out from their parents home understand the keyhole marks properties well. As good as all respondents recognize the symbol. The majority of the respondents describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. That is also the reason why they choose to buy these products. A large percentage of the consumers consider these products expensive. Media appears to be the channel, where a great part of the consumers have obtained knowledge about the keyhole mark. Differences between men´s and women’s knowledge about the keyhole mark are marginal. The same scenario concerns the differences between consumers in the low price store and the normal price store. Earlier studies have shown that a great percentage of the consumers consider the keyhole mark to be kind of environmental mark. The same results was found in the present study .

Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas. Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt. Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas. Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej. Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas.</p><p>Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt.</p><p>Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas.</p><p>Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej.</p><p>Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.</p>

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010. Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010). Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag. Samtliga journalister kontrollerade den information de hämtade från sociala medier med andra icke-sociala mediekällor för att verifiera korrektheten innan de publicerade informationen. Våra slutsatser är att sociala medier på ett berikande sätt kompletterar traditionell journalistik då de används medvetet och källkritiskt.