No description available.

Denna studie har undersökt förtätningen av städer och dess påverkan på gröna områden. Tidigare forskning inom samma område har visat att förtätningen av städer runt om i världen har ökat drastiskt de senaste decennierna och att vissa städer har tredubblats i storlek. Den mest berörda världsdelen är sydöstra Asien där urbaniseringen har ökat med 2,8 % jämför med andra delar av världen. En av de största konsekvenserna som kan medfölja med förtätningen är minskning av gröna områden, vilket påverkar negativt ekosystemet, umgängeplatser, psykiskt och fysiskt välmående av invånarna. Förvandlingen av gröna områden till bebyggda områden har blivit en av de största orsakerna till försämrad livsmiljö världen över.  I denna studie undersöktes fyra svenska städer och för att se hur de hanterar förtätningen samt vilka strategier de använder sig av för att skydda gröna områden. Kommunerna som har undersökts är Falkenberg, Varberg, Halmstad och Helsingborg. Dessa är mellanstora kommuner i Sverige som har haft stor ökning av befolkningen de senaste åren.  Undersökningen har varit baserad på kvalitativa undersökningsmetoder, där intervjuer, dokumentanalys och litteraturstudie har använts för att komma fram till ett resultat. Denna studie resulterade i att förtätningen måste ske ur ett hållbarhetsperspektiv och att det är viktigt att förtätningen är välplanerad. Om gråa ytor tar över de gröna så kan livskvaliten bli försämrad för invånarna. Men det visade sig att de undersökta kommuner har detta under kontroll, där vardera kommun har skapa ett sorts program där skyddandet av gröna områden är en del av programmet

Sammanfattning Många unga vuxna ser sig själva som klimatmedvetna och gör aktiva val i sitt liv för att minska sina klimatavtryck. I och med den ökade klimatmedvetenheten har utbudet av gröna investeringar ökat, men trots detta så finns det klimatmedvetna unga vuxna som inte väljer att placera sina investeringar i dessa gröna valmöjligheter. Denna uppsats har undersökt vilka faktorer som bidrar till att klimatmedvetna unga vuxna inte investerar i klimatsmarta eller gröna investeringar. Studien ämnar bidra till att öka förståelsen för vad som ligger bakom detta, med utgångspunkt att de som vill göra gott för klimatet investerat i linje med dessa attityder. Köbeslutsprocessen och Attityd beteendegaps-modellen är det teoretiska ramverk som används i denna undersökning. Köbeslutsprocessen är en modell som beskriver de steg en konsument går igenom innan ett köpbeslut, och Attityd beteendegaps-modellen är en modell som behandlar det “gap” som uppstår mellan attityd och beteende när en person har åsikter eller attityder om en fråga men dennes beteende inte reflekterar denna attityd. Studien är av kvalitativ karaktär och genomförts deduktivt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på fyra primära faktorer som bidrartill att klimatmedvetna unga inte investerar i gröna investeringar. Den första faktorn är Bristande kunskap om gröna investeringar samt bristande kunskap om hur man ska gå tillväga för att se vilken klimatpåverkan olika investeringar har. Den andra faktorn är Bristfällig information om gröna investeringar, detta är kopplat till den första faktorn, och innebär att respondenterna inte får tillräcklig information att basera sina val på då de saknar kunskap om hur de kan undersöka sina investeringar. Den tredje faktorn är Bristande intresse för investeringar, där respondenterna inte tar sig tiden att se över klimatpåverkan av sina investeringar, trots att de undersöker klimatpåverkan i andra val de gör. Den fjärde och sista faktorn är Personlig uppoffring, respondenterna bestämmer vilka klimatsmarta val de ska göra baserat på hur stor personlig uppoffring de tror att det innebär, kopplat till bristen på kunskap så utgår de i regel ifrån att gröna investeringar är mindre lukrativa och väljer därför bort dem då den personliga uppoffringen upplevs för stor om avkastningen blivit mindre. Dessa faktorer resulterar i att Köpbeslutsprocessen inte blir rättvis då respondenterna inte söker tillräcklig information om gröna investeringar och jämförandet av olika investeringar inte baseras på rättvis information.

<p>Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal. För att samla in betydelsefull fakta har vi använt information från kommunens dokument, redovisningar och rapporter som berör miljömålen och de gröna nyckeltalen. Vi har genomfört personliga intervjuer med fyra personer från Uppsala kommun som är väl insatta i miljöarbetet. Då vi även önskat ett vidare perspektiv på kommunens miljöarbete har vi tagit del av en granskningsrapport skriven av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers på uppdrag från Uppsala kommun.</p>

En ökad infrastruktur är idag en av de största anledningarna till fragmentering av habitatvilket gör det svårare för vilt att röra sig över vägar utan risker. För att undersöka i vilkenutsträckning större vilt korsar vägar identifierades gröna stråk i Halmstad tätort därviltförekomst sedan undersöktes vintern 2015/2016. Tio lokaler valdes ut längs väg 600(Tylösandvägen), väg 610 (Kustvägen), riksväg 15, riksväg 25 och riksväg 26 där inventeringarutfördes i sju dagar fördelade under en tvåmånadersperiod. Viltförekomst av älg, rådjur,dovvilt, kronvilt, hare, vildsvin, grävling, rödräv, varg och lodjur undersöktes genomidentifiering av spårstämplar för att ta reda på om någon av lokalerna utgör en riskzon förviltolyckor och om det finns skillnader i viltförekomst nära och längre från vägen samt iskogsmark och öppen mark. Studiens resultat tillsammans med viltolycksstatistik visar attvissa av de undersökta stråken utgör riskzoner för större vilt; två närliggande lokaler ianslutning till riksväg 26 och en lokal i anslutning till riksväg 15. Det fanns ingen signifikantskillnad i viltförekomst på olika avstånd från vägen, vilket innebär att vilt följer de grönastråken och inte ser vägen som ett hinder. Det fanns heller ingen signifikant skillnad mellanviltförekomst i någon av marktyperna. / An increased infrastructure is one of today’s biggest reasons for the fragmentation ofhabitats, making it harder for wildlife to move without risks when crossing roads. To see inwhich extent larger mammals crosses roads greenways were identified in the urban parts ofHalmstad municipality, after which a study was made on the presence of wildlife duringwinter 2015/2016. Ten areas were chosen along road 600 (Tylösandsvägen), road 610(Kustvägen), trunk road 15, trunk road 25 and trunk road 26 where inventories were carriedout for a period of seven days distributed over a period of two months. Wildlife abundanceof moose, roe deer, fallow deer, red deer, hare, wild boar, badger, red fox, wolf and lynxwere investigated by identification of track stamps in order to find out if any of the tenplaces constitutes a danger zone for wildlife-vehicle accidents and if there are anydifferences in wildlife abundance close to and further from the road as well as in woodlandand open land. The result of the study along with wildlife accident statistics show that someof the investigated areas form danger zones for larger animals; two adjacent areas alongtrunk road 26 and one area along trunk road 15. There were no significant difference inwildlife abundance on different distances from the road which means that wildlife followsthe greenways and do not see the road as an obstacle, thus more likely to crossover. Therewere also no significant difference in wildlife abundance in woodland and open land,meaning wildlife-vehicle accidents are not more likely to occur in one type of land over theother.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal. För att samla in betydelsefull fakta har vi använt information från kommunens dokument, redovisningar och rapporter som berör miljömålen och de gröna nyckeltalen. Vi har genomfört personliga intervjuer med fyra personer från Uppsala kommun som är väl insatta i miljöarbetet. Då vi även önskat ett vidare perspektiv på kommunens miljöarbete har vi tagit del av en granskningsrapport skriven av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers på uppdrag från Uppsala kommun.

No description available.

I och med ökad takt av klimatförändringar, global fattigdom och stigande havsnivåer har intresset och vikten av att investera hållbart ökat markant den senaste tiden, både för de stora och små investerarna. Den snabba tillväxten av hållbara investeringar har lett till problem som falsk marknadsföring, greenwashing, olika typer av miljö- och ESG-hets samt uppenbarat en avsaknad av standardiserade regelverk för sådana typer av investeringar. Detta är ett problem som privata investerare, stora investerare och andra investeringsorganisationer och institut uppmärksammar världen över. Den tidigare forskning tyder på att, trots att det finns verktyg som främjar hållbara bolag och kriterier för att sålla bort ohållbara bolag, verktygen varierar i kvalitet och omfattning. Det är därför svårt att säkerställa att hållbara investeringarna är genomgående hållbara. Forskningen tyder även på att Impact Investing aktörerna är för outforskade och att det krävs forskning som kartlägger hur aktörerna arbetar idag med kriterier och processen, och om de stämmer överens med definitioner av begreppet som tydligt avskiljer dem från andra hållbara investeringar såsom ESG-fonder. Syftet med studien var att undersöka investeringsprocessen och hållbarhetskriterierna som Impact investerare samt ESG-fondförvaltare implementerar för deras investeringar. Detta undersöktes genom intervjuer med aktörer från både investeringsgrupperna på den svenska marknaden. Detta för att kunna klargöra hur Impact Investing utvecklar hållbara investeringar. Det vi kan konstatera är att de till stor del använder likande processer men på olika sätt och med olika reglering. Impact investerarna lämnar inget utrymme för negativ hållbarhetspåverkan och vidtar resursintensiva processer för att säkerställa mätbarheten och den positiva påverkan på hållbarhet för varje investeringarna. Studiens resultat visar på att Impact investerarnas processer och kriterier är klart mer omfattande, och ställer högre krav på mätbarhet samt påvisad hållbarhetspåverkan, än ESG-fondförvaltarnas processer och kriterier.  Däremot saknar Impact Investing i dagsläget mycket av den övergripande regleringen och möjliggörande system för att kunna styra om det stora kapitalet inom finansvärlden. Det finns ett behov av ytterligare reglering samt systemutveckling för Impact Investings fortsatta tillväxt och legitimitet som en investeringsmetod som kan redovisa mätbar positiv påverkan på hållbarhet. Resultaten visar på att det finns ett behov av båda investeringsformer, och att de uppfyller olika funktion, därmed är det även viktigt att tydligt urskilja investeringsformerna för att minska tidigare nämnda greenwashing, något som vi gjort i denna studie. Bland annat visar studiens resultat på att ESG-fonder är mer lättillgängliga för privatinvesterare än Impact Investing, åtminstone för majoriteten av de investerare denna studie undersökt. Men även att ESG-fonderna i denna studie fungerar mer som en traditionell fond som följer vissa hållbarhetskriterier, medan Impact investerarna i denna studie är mer nischad och riktar sig till en specifik typ av bolag som kan generera mätbar positiv påverkan på prioriterade samhällsproblem.  Slutligen kan vi konstatera att studiens resultat tyder på att de Impact investerare som undersökts arbetar med Impact Investing på ett sätt som tydligt utvecklar hållbara investeringar mot att likna finansiell redovisning. Investeringar utifrån Impact Investing börjar likna finansiell redovisning i att de blir alltmer mätbara, och avkastning vad gäller hållbarhet mäts även i större utsträckning. Denna utveckling sker genom processer som enskilda aktörer antar, men även regleringar och ramverk som olika organisationer ämnar införa som standard.

Den biologiska mångfalden är mycket viktig för upprätthållandet av jordens stabila ekosystem. Habitatförlust och habitatfragmentering är bidragande faktorer till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald som pågår just nu. Städer är exempel på platser där den naturliga miljön har modifierats kraftigt och där de kvarvarande habitaten är mycket fragmenterade, samtidigt som störningsgraden är hög. Många arter har svårt att överleva på sådana platser. De senaste åren har man på flera håll i världen börjat införa grön infrastruktur i städer, bland annat för att öka den biologiska mångfalden. I denna uppsats presenteras forskning om fyra typer av grön infrastruktur: ängar, gröna tak, gröna väggar och utjämningsmagasin, med syfte att utvärdera om de lösningarna verkligen har någon effekt på städers biologiska mångfald.  Att byta ut gräsmattor mot urbana ängar och att konstruera gröna tak verkar kunna öka den biologiska mångfalden i städer. Det finns mycket forskning på båda typerna, varav en stor del indikerar att de har en positiv effekt på bland annat artrikedomen av växter och abundansen av evertebrater. Faktorer som påverkar effektens storlek är exempelvis hur ofta ängarna klipps och om det avklippta gräset avlägsnas eller ligger kvar, samt höjden och storleken på de gröna taken. Det saknas tillräckligt med forskningsunderlag för att säga något konkret om effekten av gröna väggar. Eftersom de består av odlingsmedium och planterade växter är en logisk slutsats att de ökar artrikedomen och abundansen av växter, och kanske även insekter, i jämförelse med kala, konventionella väggar. Det finns också indikationer på att fåglar kan använda dem för skydd och födosökning. Utjämningsmagasin innehåller mer föroreningar än de flesta naturliga vattensamlingar. Trots detta verkar växter, evertebrater och vertebrater kunna använda dem som habitat. Flera studier framhäver deras betydelse för städers biologiska mångfald, men några forskare hävdar att de kan fungera som ekologiska fällor för vissa arter. Ett generellt problem med att dra slutsatser om den gröna infrastrukturens effekter är att den är relativt ny. Det går ännu inte att veta hur den gröna infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på lång sikt, även om det i nuläget verkar som att den har potential att främja gröna, levande städer.

The aim of this study has been to explain the breakthrough of the green party, Miljøpartiet de Grønne, in the 2013 parliament elections in Norway. This is carried out by an in-depth case study of the party. By using an agency-centered perspective, the assumption is that the party can influence their own ability to achieve entry into parliament. Therefore this study focuses on the party’s actions, specifically the strategies used by the party. I have studied the party’s strategies in three different areas: resources, policies and relations with other parties. This has been carried out by analyzing a large amount of different texts using both qualitative and quantitative methods. My findings show that the party was most successful with their resource and policy strategies. They succeeded in recruiting members and building up the organization of the party, increase the party’s media space and challenge the other parties in environmental policies.