No description available.

I Sverige och andra länder i världen är det vanligt att man bygger miljöklassade byggnader. Miljöklassade byggnader har idag stor efterfrågan och det finns olika miljöcertifieringssystem som kan användas vid både nybyggnationer och ROT-arbeten. Effektiviseringar i miljöarbete och energifrågor kring byggen är ämnen som miljöcertifieringarna behandlar, därför är det vanligt att dessa frågor och effektiviseringar i miljöarbete även tillämpas på befintliga byggnader för att nå en miljöklassificering. LEED är ett amerikanskt bedömningssystem som är ett av det mest kända miljöcertifieringssystemet i världen och systemet används även i Sverige. Det sätts press på projekteringsgruppen och personerna inom produktionen vid arbete med LEED. För att allt ska fungera enligt LEEDs krav blir det extra viktigt att alla inom bygget har kunskap om vad som krävs av varje enskild person som är involverad i bygget. Hur ska kunskapen kring arbete med LEED kunna förbättras och produktionen effektiviseras? I examensarbetet föreslås att detta ska ske med hjälp av en mall, kallad "Mallen". Mallen ska finnas till hands för alla inom produktionen som i sin tur ska ge ett resultat där kunskapen inom företaget ökar kring LEED men även effektivisera arbetet i samband med att kunskapen ökar. När både kunskapen och effektiviseringen ökat samt visat goda resultat bör en sänkning av inom kostnaden ske. / In Sweden and other countries in the world, it’s common that you build green certified buildings. There’s a great demand for Green buildings and there are different kinds of green building certification systems that can be used in both new construction and repair jobs. Efficiency and energy issues surrounding the building are topics that green building certifications treat, because it is common that these issues and improvements also is applied to existing buildings in order to reach an green building classification. LEED is an American classification system that is one of the most known systems in the world and it’s also used in Sweden. In order to use LEED while constructing a building it puts a pressure on the planning group and even for the people in construction. To make everything work according to the LEED requirements, it will be extra important that everyone within the building process should have knowledge of what is required from each person involved in the construction. How should the knowledge increase and construction efficiency improve? We propose it can be done by using a template which is also called "Mallen". This will be available for all involved in the production process and will result in an increased knowledge about LEED within the company. By that the efficiency of the work increases. When both knowledge and efficiency have increased and shown good results it should then also reduce the costs.

Nederbörden i Sverige och övriga världen går mot alltmer intensivare skyfall. Detta leder till att åtgärder behöver vidtas för att undvika oönskade incidenter som till exempel översvämningar. I denna rapport undersöks hur tre olika sorters sedumtak och två konventionella tak kan hantera regnvatten. Då målet är att fördröja de mängder regn som faller på taket från att nå marken. Jämförelser kring takens klimatpåverkan och dess livscykelkostnad har även genomförts för att ge en helhetsbild och kunna väga fördelar mot nackdelar. För att undersöka hur de olika taken hanterar dagvatten så har tillverkarnas information använts samt tidigare forskning.  För att undersöka hur kostnaden skiljer sig åt genomfördes en kostnadsanalys. En analys av de olika takens klimatpåverkan utfördes för att även bilda en uppfattning om denna faktor. Dessa analyser genomfördes med beräkningar för att få framkvantifierbara och jämförbara data.  Det som framställs i resultatet är det som framkommit efter informationsinsamling och beräkningar enligt metod. Siffor ger tydliga svar på de frågeställningar rapporten bygger på. Det som framgår av resultatet är att Detention Roof är det tak som är bäst på att hantera dagvatten. Veg Tech är det tak som bidrar till lägst klimatpåverkan. Papptak är det tak som är billigast.  I diskussion behandlas tillvägagångssättet för att få fram resultat och även resultatet i sig. Det diskuteras osäkerheter och faktorer som kan inverka och delge ett missvisade resultat. Det framgick exempelvis att enbart Veg Tech av sedumtaken hade en EPD att tillgå, vilket ledde till slutsatsen att Veg Tech fick vara ensam representant av sedumtaken i klimatpåverkansanalysen.  Slutsatsen kring arbetet är att om en takyta ska prioriteras för att fördröja dagvatten så rekommenderas Detention Roof. Ska taket vara ett grönt tak men billigt är Garmundo det bästa alternativet. Är priset den avgörande faktorn är papptak billigast. Slutligen så har Veg Techstak lägst klimatpåverkan jämfört med de konventionella. / Precipitation in Sweden and around the world is increasingly intense, leading to a greater need for effective water management to prevent flooding. In this report, three different types of sedum roofs and two conventional roof types were investigated to determine how they handle rainwater, either by reducing or delaying the amount of rain that falls on the roof. Additional comparisons were made to understand how different roofs impact various factors.  To assess how the different roofs manage stormwater, information from manufacturers and previous research was used. A cost analysis was conducted to compare the cost differences. Ananalys is of the roofs’ climate impact was also performed to understand this factor. These analyses were based on calculations to obtain quantifiable and comparable data. The results are based on information gathering and calculations according to the method. The data provides clear answers to the research questions. The findings indicate that “Detention Roof” is the best at managing stormwater, “Veg Tech” has the lowest climate impact, and ”Bitumen roof is the most cost-effective option.  The discussion covers the approach used to obtain results and discusses uncertainties and factors that may influence or lead to misleading results. For example, only “Veg Tech” among the sedum roofs had an Environmental Product Declaration (EPD), which influenced the conclusion that “Veg Tech” was the sole representative in the climate impact analysis.  Based on the study, if stormwater management is a priority, “Detention Roof” is recommended. If you want a green roof at an affordable price, “Garmundo” is the best choice. If cost is the decisive factor, Bitumen roof is the cheapest option.

Under den senaste tiden har intresset för hållbarhet lett till emittering och ökad efterfrågan på gröna obligationer. Sverige emitterade sin första gröna statsobligation den 9 september år 2020 i syfte att bidra till att uppnå Sveriges klimatmål. I denna uppsats undersöks avkastningen för den gröna statsobligationen och i synnerhet om det finns någon grön premie för den gröna statsobligationen jämfört med konventionella statsobligationer. Data från totalt 58 konventionella statsobligationer och statsskuldväxlar samt en grön statsobligation används mellan perioden 9 september år 2020 till 11 mars år 2024. Resultaten visar att det finns en positiv grön premie för Riksgäldens gröna statsobligation. Storleken för den gröna premien är estimerad, och uppskattas vara runt 2 till 2,5 baspunkter. Resultatens betydelse diskuteras utifrån utgivares, beslutsfattares och investerares intressen.

Gröna väggar är en effektiv metod för att tillämpa outnyttjad yta. En stor bidragande faktor till att gröna väggar ännu inte blivit populärt i Sverige är bristen på kunskap. Syftet med rapporten är att utföra en sammanställning av upplevelser från aktörer i projekt med byggnation av gröna väggar. Den sammanställda informationen ska bidra med en erfarenhetsåterföring till bygg- och fastighetsbranschen för att uppmuntra till kommande projekt med växtväggsinstallationer. Frågeställningarna som studien undersöker är: hur byggbranschens olika aktörer kan uppmuntras till byggnation av gröna fasader, anledningen till varför de byggs idag, vilka aspekter av processen som anses extra viktiga samt vilket system som lämpas bäst för Sverige.Metoden som används i rapporten är en kombination av en litteraturstudie med en fallstudie där involverade aktörer från undersökningsobjekten intervjuas utifrån deras erfarenheter från projekten. För att konstruera gröna väggar finns det förutsättningar på olika delar av väggens uppbyggnad, växtval och bevattningsinstallation. Bland annat behöver substratet ha en vattenhållande förmåga samtidigt som det är dränerande och behåller sin struktur.Intervjuresultaten visade att branschen till stor del har brist på kunskap inom ämnet och aktörerna i projekten menade att information om ämnet var svårfunnen. För att erfarenhetsåterföringen till fastighets- och byggsektorn ska förbättras krävs en större transparens inom området. Detta kan uppnås genom olika tillvägagångssätt: upprättandet av en branschorganisation, mer forskning om olika områden i ämnet och att växtväggsexperter förser branschen med informationsmedier såsom seminarier och kurser. De respondenter som var kunniga inom växtväggar menade att systemen som använts på projekten var möjliga att tillämpa oberoende av geografisk placering. Den faktor som var avgörande för de gröna väggarnas framgång var till stor del att växtvalet måste anpassas efter platsens geografiska förutsättningar samt sol- och vindexponering. Utifrån studien kan slutsatsen dras att både gröna fasader och levande väggar lämpas för ett svenskt klimat och att valet av väggsystem snarare beror på aktörernas budget, ambitionsnivå och kriterier som växtväggen önskas uppfylla. De vanligaste anledningarna till varför gröna väggar byggs enligt respondenterna är krav från kommuner och myndigheter, samt inre faktorer som tilltalande estetik, gynna biologisk mångfald och trivselfaktorer. Ansvarstaganden och underhållsarbeten var stora orosmoment som togs upp under intervjuerna. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att utforma en tydlig gränsdragning för olika aktörers ansvarsområden samt att upprätta en noggrann skötselplan som går att följa för kommande förvaltare. Bevattningen var ett problemområde för samtliga undersökningsobjekt. Projekten hade dock olika svårigheter med bevattningssystemen. Ett projekt hade underskattat den nödvändiga bevattningsmängden, ett annat hade missbedömt påverkan från substratet när det satte sig och ett hade problem med leddragningen från bevattningscentralen. Även fast bevattningsproblemen inte var helt detsamma finns ett gemensamt problemområde som leder till konstaterandet att bevattningen är ett kritiskt moment som kräver stor noggrannhet. En av de viktigaste lärdomarna aktörerna fått med sig från projekten är att växtväggsexperter bör involveras tidigt i projekteringen. I och med deras tidiga medverkan menar aktörer att förutsättningar för den gröna väggen lättare kan uppfyllas och problem kan undvikas i ett tidigare skede. / Vertical greenery systems (VGS) are an effective method of increasing the amount of green space in cities. Experience in this subject is however limited in Sweden, which results in fewer projects applying this method in buildings. The purpose of this study is to find out: what options there are to encourage the use of VGS in Sweden, which types of VGS works best in Sweden, the reasons why they are being constructed and which parts of the design process are the most critical. The investigation methods used in the thesis are a literature study and a case study. The case study entails interviews with participants in three projects which applied VGS to their buildings.The results show that the line of business has a subpar understanding of the systems and the different processes involved in constructing a VGS. Encouraging the market may be achieved by making the area of business more transparent. This can possibly be accomplished by VGS experts sharing their knowledge with other operators in the business through seminars and lectures. Respondents who had extensive knowledge regarding VGS were convinced that their systems could handle Swedens different climates. According to them the choice of plants is a critical factor for determining whether a VGS will be successful or not. Most VGS today are constructed based on either requirements from authorities or aesthetic appearance. The most critical parts of the design process are: involving the VGS experts in an early stage, establishing detailed maintenance plans and liability delimitations, making extensive efforts during the design process regarding the watering systems and choosing the plant selection based on the conditions of the placement.

In response to The Paris Agreement, all aspects of society are committing to transit to a low-carbon future. The real estate industry, which is responsible for a large portion of greenhouse gas emissions, plays a pivotal role in achieving this temperature goal. In the area of sustainable finance, green bonds are considered one of the most prominent financial innovations to channel funds into green projects. The green bonds market is also expanding with rapid growth. In this thesis, we investigate whether green bonds can be served as lower-cost financial instruments for real estate companies to raise capital for environmental or climate-friendly projects. We used propensity score matching to evaluate the green label effect on green bonds issued by real estate companies in the primary market at the international level. We find that green bonds issued by real estate companies have on average lower yields of around 10 basis points. The finding indicates that when issuing green bonds, real estate companies can benefit from a lower cost compared to issuing conventional bonds. We also perform analysis on subsamples divided by real estate company types. The empirical results show that the real estate investment trust can issue green bonds at a lower cost of about 11 basis points. Our findings suggest that green bonds can be used as a lower-cost financial instrument for companies in the real estate sector for decarbonizing actions. / För att leva upp till Parisavtalet förbinder sig alla sektorer i samhället att ställa om till en koldioxidsnål framtid. Fastighetsbranschen, som står för en stor del av växthusgaserna, spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen. När det gäller hållbar finansiering anses gröna obligationer vara en av de mest framträdande finansiella innovationerna för att kanalisera medel till hållbara projekt. Den gröna obligationsmarknaden expanderar också i snabb takt. I denna avhandling undersöker vi om gröna obligationer kan fungera som billigare finansiella instrument för fastighetsbolag när de behöver skaffa kapital till miljö- eller klimatvänliga projekt. Vi använder metoden Propensity Score Matching för att utvärdera om det finns en premie när fastighetsbolag på internationell nivå emittera gröna obligationer på primärmarknaden. Vi finner att gröna obligationer utgivna av fastighetsbolag i genomsnitt har lägre avkastning med cirka 10 räntepunkter. Resultatet indikerar att fastighetsbolag vid emission av gröna obligationer kan dra nytta av en lägre kostnad jämfört med att emittera traditionella obligationer. Vi utför också analyser på undergrupper fördelade utifrån fastighetsbolagstyper. De empiriska resultaten visar att fastighetsinvesteringsfonder kan emittera gröna obligationer till en lägre kostnad på cirka 11 räntepunkter. Våra resultat tyder på att gröna obligationer kan användas som ett billigare finansiellt instrument för företag inom fastighetssektorn för att minska koldioxidutsläppen.

The green bond market has grown rapidly in the past years but still only stands for 1 percent of the total bond market. More issuers need to issue green bonds for the green bond market to grow, and investors need to invest in new issuers. A weakness of the green bond market is that there is no universal definition of sustainability. This thesis investigates the green bond market from investors’ perspectives, focusing on the role of trust in the green bond market. The thesis is qualitative research containing eight interviews with people on pension funds, asset management firms, an insurance company, and a fixed-income institute. The interviews were supplemented with a short questionary. The main findings are that trust has a vital role in the green bond market. Trust between investors and issuers can be strengthened through increased transparency from the issuer. Issuers’ general sustainability work is essential for investors when investing in green bonds. The research identified that the green bond market growth would benefit if a third-party actor would vouch for the company’s sustainability work. A recommendation to facilitate market growth is to establish a voluntary standardized sustainability rating with clear financial incentives for the issuer. It would enhance issuers’ sustainability awareness and increase transparency for the investors as the rating would be on the issuers’ initiative. / Den gröna obligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren men står endast för 1 procent av den totala obligationsmarknaden. För att marknaden ska växa behöver fler emittenter utfärda gröna obligationer samtidigt som investerare behöver investera i nya emittenter. En svaghet för den gröna obligationsmarknaden är att det saknas en universell definition av hållbarhet. Detta arbete undersöker den gröna obligationsmarknaden från en investerares perspektiv med fokus på tillitens betydelse på marknaden. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på åtta intervjuer med personer inom pensionsbolag, kapitalförvaltning, försäkringsbolag och ett ränteinstitut. Intervjuerna kompletterades med en kort enkät. De viktigaste resultaten visar på att tillit har en betydande roll på den gröna obligationsmarknaden. Tillit mellan investerare och emittenter kan stärkas genom ökad transparens från emittentens sida. Resultat visar även på att emittentens generella hållbarhetsarbete är viktigt för investerare när de investerar i en grön obligation. Det identifieras att den gröna obligationsmarknaden skulle kunna dra fördel av om det existerar en tredjepartsaktör som kan bekräfta en emittents hållbarhetsarbete. Ett förslag som eventuellt skulle kunna leda till marknadstillväxt är att införa ett standardiserat hållbarhetsbetyg kopplat till tydliga finansiella incitament för både emittenten och investeraren. Detta skulle öka transparensen för investerare samt kunna förbättra emittentens medvetenhet gällande hållbarhet eftersom bedömningen skulle göras på emittentens initiativ.

För att nå Parisavtalet 2050 är det viktigt att öka miljömedvetenheten och minska klimatavtrycket. Fastighetsbranschen bidrar till en betydande del av Sveriges totala utsläpp, närmare 21 procent. Följande examensarbete fokuserar på de gröna finansieringsalternativen inom de svenska kommersiella fastighetsbolagen och undersöker vad som krävs för att erhålla grön finansiering samt hur dessa kriterier påverkar små och stora fastighetsbolag. Studien bygger på en kvalitativ metod där litteraturstudier, dokumentstudier och tio semistrukturerade intervjuer utgör materialet för att besvara frågeställningarna. Studien visar att kriterierna för gröna finansieringsalternativ kan tolkas på olika vis, men att EU-taxonomin haft en inverkan på vad som kan klassificeras som “grönt”. Vidare kommer studien fram till att olikheterna i fastighetsbolagens gröna ramverk beror på avsaknad av enhetliga definitioner och standarder, vilket ger bolagen flexibilitet men skapar även otydlighet på marknaden. Jämförelsevis med bankerna som tillämpar EU-taxonomin för att öka standardiseringen. Studien pekar på att fastighetsbolagen som uppfyller EU-taxonomin har en bättre tillgång till grön finansiering från bankerna. Däremot lyfts det fram att förutsättningarna för grön finansiering skiljer sig mellan små- och stora fastighetsbolag, där brist på kunskap och resurser är utmanande för de mindre bolagen. Trots detta förväntas grön finansiering bli normen i framtiden, och fastighetsägare som inte arbetar proaktivt för att uppfylla kriterierna kan potentiellt påverkas av möjligheterna till finansiering. För de mindre fastighetsbolagen krävs dessutom en balans mellan kostnad och nytta för att välja gröna finansieringsalternativ. Sett till framtiden förväntas EU-taxonomin få en större inflytande på kriterierna, och hållbarhetslänkad finansiering kan vara ett alternativ för att möjliggöra förflyttningen inom det befintliga fastighetsbeståndet. Framtida forskning kan undersöka hur direktivet om energiprestanda kan minska energianvändningen i befintliga fastigheter och synen hos oberoende granskare samt investerare när det gäller skillnader i gröna ramverk. Slutligen kan vidare studier undersöka möjligheterna och utmaningarna med hållbarhetslänkad finansiering. / To achieve the Paris Agreement by 2050, it is important to increase environmental awareness and reduce carbon footprint. The real estate industry accounts for a significant portion of Sweden's total emissions, around 21 percent. The following thesis focuses on the green financing alternatives within the Swedish commercial real estate sector and examines the requirements for obtaining green financing and how these criteria affect small and large real estate companies. The study is based on a qualitative method where literature studies, document studies and ten semi-structured interviews constitute the material to answer the questions. The study reveals that the criteria for green financing options can be interpreted in different ways, but that the EU-taxonomy has had a significant impact on what can be classified as "green" and contributes to clarity. Furthermore, the study concludes that the differences in the green frameworks among real estate companies are due to the lack of unified definitions and standards, which gives companies flexibility but also creates ambiguity in the market. On the other hand, banks use the EU-taxonomy to increase standardization. The study also highlights that real estate companies that meet the EU-taxonomy have better access to green financing from banks. However, it is noted that the conditions for green financing differ between small and large real estate companies, where a lack of knowledge and resources is challenging for the smaller companies. Despite this, green financing is expected to become the norm in the future, and property owners who do not proactively work to meet the criteria may potentially be affected in their financing opportunities. For smaller real estate companies, a balance between cost and benefit is required for them to choose the green financing alternatives. Looking ahead, the EU-taxonomy is expected to have an increasing impact on the criteria’s, and sustainability-linked financing may be an option to enable the transition within the existing property stock. Future research could focus on how the energy performance directive can reduce energy consumption in existing properties and the perspectives of external reviewers and investors regarding differences in the green frameworks. Lastly, future studies could explore the opportunities and challenges of sustainability-linked financing.

Green bonds are a growing and popular financial product that aims to channel capital towards environmentally friendly projects and promote sustainable development. Despite some efforts to increase credibility, the lack of standardization, for example in the reporting of environmental impacts, is still a problem in the green bond market. Life Cycle Assessment (LCA) as a tool to address these problems has been investigated by only a few studies, giving reason to further investigate its utilisation in the context of green bond-financed projects. This study investigated the use of LCA as a suitable tool to assess the eligibility and environmental impacts of projects financed through green bonds. The method included a document analysis of three common green bond standards to investigate the current use of LCA and life cycle thinking (LCT) based methods in the context of green bonds. Additionally, four green bond-financed projects were analysed to determine whether LCA is a suitable tool to assess their eligibility and report their environmental impacts with regard to providing relevant results in relation to criteria from the European Green Bond Standard (EUGBS). Furthermore, methodological challenges that can occur when conducting an LCA on the projects were investigated.   The results showed that LCA and LCT based methodologies are already in use by common green bond standards. However, they mainly occur in the criteria that determine whether a project is eligible or not to receive financing. Regarding the impact reporting no binding re-quirements exists for bond issuers to use LCA or LCT based methodologies. According to the results LCA is capable of reporting many relevant environmental impacts of the different pro-jects. However, different impacts were identified which are not covered by LCIA methods, which can limit the suitability of LCA as a method for impact reporting. This includes especially local impacts on the projects which are not covered by an LCA and would therefore be missed in the reporting. Various methodological challenges were identified when conducting an LCA on the projects, including allocation, system boundary, life cycle inventory, time span, data challenges, and challenges in the selection of functional units, which can impact LCA results and the comparison among projects. The results stress the necessity of future research on impact reporting and also for setting binding requirements for the impact reporting of green bonds. / Gröna obligationer är en växande och populär finansiell produkt som syftar till att kanalisera kapital till miljövänliga projekt och främja en hållbar utveckling. Trots vissa ansträngningar för att öka trovärdigheten är bristen på standardisering, till exempel när det gäller rapportering av miljöpåverkan, fortfarande ett problem på marknaden för gröna obligationer. Livscykelanalys (LCA) som ett verktyg för att hantera dessa problem har endast undersökts i ett fåtal studier, vilket ger anledning att ytterligare undersöka dess användning i samband med projekt finansi-erade med gröna obligationer. I denna studie undersöktes användningen av LCA som ett lämp-ligt verktyg för att bedöma stödberättigande och miljöpåverkan av projekt som finansieras ge-nom gröna obligationer. Metoden omfattade en dokumentanalys av tre vanliga standarder för gröna obligationer för att undersöka den nuvarande användningen av LCA och livscykeltän-kande (LCT) baserade metoder i samband med gröna obligationer. Dessutom analyserades fyra projekt som finansierats med gröna obligationer för att avgöra om LCA är ett lämpligt verktyg för att bedöma deras berättigande och rapportera deras miljöpåverkan med avseende på att tillhandahålla relevanta resultat i förhållande till kriterierna i European Green Bond Stan-dard (EUGBS). Vidare undersöktes metodologiska utmaningar som kan uppstå när man ge-nomför en LCA på projekten.   Resultaten visade att LCA- och LCT-baserade metoder redan används i gemensamma stan-darder för gröna obligationer. De förekommer dock främst i de kriterier som avgör om ett pro-jekt är berättigat eller inte att erhålla finansiering. När det gäller konsekvensrapportering finns det inga bindande krav på att obligationsemittenter ska använda LCA- eller LCT-baserade metoder. Enligt resultaten kan LCA rapportera många relevanta miljökonsekvenser av de olika projekten. Dock identifierades olika effekter som inte täcks av LCIA-metoder, vilket kan be-gränsa lämpligheten av LCA som metod för rapportering av effekter. Detta omfattar särskilt lokala effekter på projekten som inte omfattas av en LCA och som därför skulle missas i rap-porteringen. Olika metodologiska utmaningar identifierades när man genomförde en LCA för projekten, inklusive allokering, systemgränser, livscykelinventering, tidsspann, datautma-ningar och utmaningar i valet av funktionella enheter, vilket kan påverka LCA-resultaten och jämförelsen mellan projekt. Resultaten understryker behovet av framtida forskning om konse-kvensrapportering och även av att fastställa bindande krav för konsekvensrapportering av gröna obligationer.

Denna rapports syfte är att beskriva och analysera hur företag arbetar för att ta sitt miljömässiga ansvar när det kommer till val och bedömning av nya leverantörer samt uppföljning och utvärdering av befintliga leverantörer. Tanken är att rapporten ska bidra med en beskrivning av vilka kriterier som är vanligt förekommande vid leverantörsval och leverantörsutvärdering, samt vilka bedömnings- och utvärderingskriterier som kan inkluderas för att uppnå grönare leverantörsval.   För att uppfylla rapportens syfte har det genomförts en litteraturstudie samt en intervjustudie. Anledningen till att detta har genomförts grundar sig främst i att inköp och anskaffning har fått en allt viktigare roll när det kommer till företags miljöansvar. De leverantörer som företag väljer ut kan i många fall bidra starkt till försörjningskedjornas miljöpåverkan. Detta resulterar i att det för organisationer och företag blir allt viktigare att söka en balans mellan ekonomiska och miljömässiga aspekter då leverantörer ska väljas ut samt utvärderas. De vanligast förekommande kriterierna vid leverantörsval och leverantörsutvärdering utgörs av kvalitet, leveransförmåga samt pris/kostnad. Utöver dessa vanligt förekommande kriterier kan företag med fördel inkludera en mängd olika miljömässiga kriterier i syfte att uppnå grönare leverantörsval. Exempel på sådana, så kallade gröna kriterier, kan vara miljöcertifiering, utsläpp av koldioxidekvivalenter samt återvinningsgrad.   Med hjälp av den genomförda litteraturstudien samt empiriinsamlingen har likheter, skillnader och nyanser kunnat upptäckas mellan hur gröna leverantörsval teoretiskt beskrivs, samt hur de studerade företagen arbetar för att inkludera ett miljömässigt hänsynstagande vid just val och utvärdering av leverantörer. En övergripande slutsats som dragits utifrån detta arbete är att det finns en stor förbättringspotential i hur samtliga företag arbetar för att inkludera miljömässiga kriterier vid såväl leverantörsval som leverantörsutvärdering. / The purpose of this paper is to describe and analyze companies’ implementation of environmental responsibility regarding supplier selection as well as supplier evaluation. The objective of this paper is to provide a description of which criteria are most commonly used in supplier selection and evaluation, as well as which evaluation criteria companies could include to achieve green supplier selection. To fulfill the purpose of this paper we have done a literature study as well as an interview study. The motive of these studies is based on purchasing’s and procurement’s increasing responsibility regarding environmental impact. The supplier selection process has in many cases a huge impact on a supply chain’s environmental performance. This results in a necessity for companies and organizations to achieve a balance between economic and environmental aspects when it comes to supplier selection and evaluation. The most commonly used criteria in supplier selection and evaluation consists of quality, delivery performance and price/cost. In addition, there is also a lot of different environmental criteria that companies could take into consideration to achieve green supplier selection. For example, these green criteria may consist of environmental certification, carbon dioxide emissions and recycling. By analyzing the literature study as well as the empirical study similarities and differences have been discovered. The discovered similarities and differences is mainly based on how companies include environmental aspects in supplier selection and evaluation, compared to how green supplier selection theoretically is described. A general conclusion based on the analysis in this paper indicates that a great improvement is necessary regarding the implementation of environmental criteria in supplier selection and evaluation.