Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet. Det är en flerfallsstudie på fyra kommuner i Stockholmsregionen. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie av vilka ekosystemtjänster som går att nyttja i dagvattenarbetet, dokument från kommunerna samt en semistrukturerad intervju med en representant från respektive kommun. Resultatet visar att samtliga kommuner har problem med övergödning och föroreningar i sina recipienter. De använder sig av ekosystemtjänster men en del aspekter som exempelvis platsbrist, prioriteringskonflikter och juridiska aspekter blir hinder för nyttjandet av dessa tjänster. I vilken utsträckning dessa tjänster används visar inte resultatet av studien.

Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses. The study finds hints suggesting that the motorists associate good parenting with using cars and therefore risk another type of dissonance linked to parenthood if they should stop using cars. The majority of the motorists in the study have grown up in a rural environment suggesting that the car is a big part of a norm system linked to the motorists' cultural background, which in it self could be an explanation for why the individuals associate good parenting with the use of cars.

Jordens befolkning ökar successivt vilket ställer krav på att fler bostäder upprättas, följden av detta blir att naturliga grönytor i städer ersätts med hårda ytor och den gröna infrastrukturen behöver återinföras. Urbaniserade områden bidrar därför till miljöproblem och klimatförändringar med katastrofala följder som extrema väder, ökat vattenstånd samt översvämningar. De höga halterna växthusgaser, som resultat från människans handlingar genom utsläpp av koldioxid, gör att växtligheten inte hinner ta upp halterna och luftkvaliteten försämras. Miljöproblemen resulterar också i att arter och livsmiljöer minskar eller förloras, vilket rubbar det naturliga ekosystemet som är grundläggande för människans välbefinnande och överlevnad.   Arbetet omfattar en studie över hur gröna tak kan förebygga översvämningsriskerna och bidra till en mer hållbar dagvattenhantering i centrala Karlstad, samt vilka andra mervärden gröna tak kan bidra till ekonomiskt, ekologiskt och socialt.   En litteraturstudie gjordes för att identifiera nyttorna av gröna tak i Karlstad, där sedan beräkningar utfördes för dagvattenhanteringen, Tingvallastadens förmåga att buffra mot översvämningar, ekonomiska lönsamheten samt den potentiella förmågan för gröna tak att absorbera luftföroreningar. De identifierade nyttorna från det gröna taket var reduktion av buller, minskade underhållskostnader, förbättring av den fysiska och psykiska hälsan, sänker temperaturer och fungerar som ett isolerande skikt. Från beräkningarna framgick det att gröna tak kan bidra till en reducerad översvämningsrisk och upptagning av partiklar.   Slutsatsen av projektet och den redovisade litteraturen är att det gröna taket har goda möjligheter för Karlstad kommun ur ett socialt- samt miljömässigt perspektiv.  Nyttorna, i form av främjande av ekosystem och biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerreducering och främjande av välmående, har inte varit möjliga att värdera eller kvantifiera på samma sätt som ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gör att den ekonomiska lönsamheten egentligen kan anses större än vad som redovisats för Karlstad kommun.   Gröna tak har en potential att reducera översvämningsrisken för samtliga återkomsttider. Om hänsyn ska tas till kulturarvet i Karlstad kommun är det enbart möjligt att helt reducera risken för översvämningar orsakade av ett 10-årsregn. Av den anledningen är det svårt att motivera en investering av gröna tak ur översvämningssynpunkt om det inte kombineras med andra åtgärder som bidrar till en hållbar dagvattenhantering. / The world population is gradually increasing which requires that more habitations are built and natural green spaces are being replaced and needs to be restored. Urbanizations in cities contribute to environmental problems and climate changes with fatal changes like extreme weathers, higher water-standing and flooding. The high value of greenhouse gas, from the human’s impact by using carbon dioxide, results in such high values of gas that the vegetation can’t absorb and the air quality deteriorates. The environmental problems also result in loss of species and habitats which consumes the natural ecosystem that is the foundation of the human well-being and survival.     The study comprises in how green roofs can preclude the risks of flooding and contribute to a more sustainable usage of surface water in the central areas of Karlstad and which other surplus values green roofs can add to the economical-, ecological- and social development.   The study was aimed to investigate the benefits of green roofs in Karlstad, where the calculations was performed on the surface water use, Tingvallastadens ability to buffer against flooding, the profit investment and the potential capacity for greens roofs to absorb air pollution. The defined benefits of green roofs were reduction of noise, decreasing cost of maintenance, improved health both mentally and physically, lower temperatures and where the roofs also can be used as isolation. From the calculations it appeared that green roofs can conduce to a lowered flooding risk and also help to absorb insanitary particles in the air. The conclusion of the project and the presented literature is that green roofs can provide good possibilities to Karlstad in a social- and ecological matter. The benefits, that is promoting the ecosystem and biodiversity, the surface water use, noise reduction and improving the wellbeing, have not been able to evaluate like the economical investment, which result in that the economical profitable investment may have a bigger impact than the results indicates for Karlstad.   Green roofs have a potential to reduce the risks of flooding for all the recurrence intervals. If consideration to the cultural heritage is taken to Karlstad it’s only possible to reduce the flooding caused by a rainfall for 10 years.  On that ground it’s hard to motivate an investment in green roofs from a flooding perspective if it is not combined with other arrangements that contributes to a sustainable surface water use.

This report is made by students from the bachelor programme in construction engineering at Uppsala university and it covers different pass-through roofing methods on extensive green roofs. The report also examines which existing solutions need further development. Eighty percent of all leakage occurs where vertical and horizontal surfaces meet as in pass-through. Hence, well planned solutions are required that counteract the risk of leakage at critical section. In Sweden there are currently no standards, guidelines or certifications for extensive green roofs. The extensive green roof offers a delay of rainwater, but this attribute also causes problems such as an increased moisture load on the entire roof, but especially on pass-throughs. The report, consisting mainly of literature and interview studies, has investigated and assessed pass-through solutions. The report has resulted in improved solutions consisting of the fact that perforation should be raised above the surface of the superstructure to reduce the exposure to moisture. To reduce moisture load around pass-troughs, it is also recommended to construct a gravel layer and a boundary plate that prevents vegetation from spreading. The spreading of vegetation and the occurrence of undesired vegetation must also be counteracted by maintenance, which should be performed at least twice a year, spring and autumn. A well-known opinion in the field of construction is that extensive green roofs are not in need of root protection, but as the occurrence of unwanted vegetation may have undesirable effects on the roofing membrane of the green roof, the use of root protection is always advocated.

For many years, the experience and entertainment industry overall has had strong growth and become something that is important for the current tourism in big cities. Repeatable experiences mean that there is a second-hand value of the experience and that it is possible to implement again. This means that visiting attractions, such as Gröna Lund, are places that allow visitors to experience their roller coasters and other experiences several times, which leads to more frequent visits. The intention of this study is to investigate what motivates young adults to repeatedly visit the amusement park Gröna Lund repeatedly. Interviews have been conducted with seven respondents aged 20–25 who return to Gröna Lund several times a year. An interview with Gröna Lund’s project manager at the marketing department has also been conducted. The interviewers’ answers have been analyzed along with selected theories of loyalty development, push and pull factors and the communications process. The result shows that all respondents have a loyalty to Gröna Lund and are motivated to visit the park both through the promotion of Gröna Lund on social media, but also through the products that the park offers, mainly rides and concerts. It turns out that they are also motivated to return to Gröna Lund, with family and friends, as a tradition.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka takanvändningen i Uppsala tätort med dess möjligheter och hinder samt hur kommunen och andra aktörer arbetar med detta. Undersökningen har genomförts med en induktiv metod där insamlat material jämförts med tidigare forskning för att leda fram till diskussion och slutsatser, materialet är hämtat från rapporter, styrdokument och hemsidor men även från intervjuer med ett antal nyckelpersoner som är aktiva inom utveckling och planering för takanvändning, dessa har valts utifrån olika befattningar för att få ett bredare perspektiv. En nödvändig uppdelning i arbetet har gjorts för kategorierna solceller, urban vindkraft, gröna tak och takträdgårdar, takodling samt verksamheter, med sammanställning av material och tidigare exempel från respektive område. Generellt så visar resultaten och analysen på att Uppsala har kommit långt inom planering av solceller då detta även bedöms som ekonomiskt lönsamt medan urban vindkraft står stilla. Inom gröna tak, takodling och verksamheter är bilden mer splittrad, där har markägandet stor betydelse eftersom kommunens rådighet avgörs av vilka krav som går att ställa, vilket visar sig tydligt i var taken utvecklas eller inte. Denna problematik och fler aspekter tas upp i en diskussion som även ger förslag på framtida möjligheter.

This master thesis is a comparison between green roofs (vegetation placed on roof tops) and roof mounted photovoltaic (PV) systems, which is done with the method life cycle assessment (LCA). The aim is to compare the different installations from a sustainability perspective and to present how each installation contribute to a more sustainable community. For this purpose three different green roofs are investigated (one extensive, one semi-intensive and one intensive) and also three different PV systems (5,2 kW with a 43° slope, 8 kW with a 20° slope and 13 kW with zero slope). Beyond these six scenarios a seventh installation is designed and this is a PV green roof, which is an extensive green roof placed under an 8 kW PV system. The LCAs are done through an inventory of production data for each installation and by developing performance indicators for a number of parameters in the use phase of each roof, such as electricity production, storm water delay and carbon accumulation. In the result these numbers are presented and compared to each other, which shows that the production of PV systems have a greater climate impact than the production of green roofs. On the other hand the PV systems can have a greater climate impact compared with green roofs. With the PV green roofs the benefits of both installations are combined which is shown to be a preferred alternative. One of the main conclusions of the project is that each installation would have a greater positive impact on the environment if the materials were produced with renewable energy instead of fossil fuels. Another conclusion is that if considering installing a PV system the cost of adding a green roof underneath is small but the benefits increase, which again indicates that a combined roof is a preferable alternative.

Uppsatsen syftar till att utreda möjligheterna för en investerare att söka ersättning för fel eller brister i ett prospekt för gröna obligationer. Mot bakgrund av detta utreds såväl ansvarsrekvisiten som ansvarssubjekten. Därtill behandlas även betydelsen av råd, rekommendationer och ramverk från branschaktörer. Syftet är vidare att diskutera huruvida ett utökat prospektansvar eller en särreglering av gröna obligationer, helt eller delvis, är motiverad. En grön obligation är ett värdepapper som särskiljer sig från andra värdepapper genom att likviden är förbunden till att investeras i klimatpositiva ändamål. Marknaden för gröna obligationer utvecklas i hög grad genom råd, rekommendationer och ramverk utfärdade av branschorganisationer. Dessa utgör en självreglerande funktion som kompletterar övrig reglering väl, exempelvis beträffande hur likviden får förvaltas. En grön obligation regleras i övrigt genom sedvanliga obligationsrättsliga regler. För närvarande är ansvaret för fel och brister i prospekt endast uttryckligen reglerat för bolagsorganen i 29 kap. 1 § ABL. Detta mot bakgrund av en bestämmelse i prospektdirektivet som ger medlemsstaterna stor frihet att utforma prospektansvaret i enlighet med nationell civilrättslig lagstiftning. Inom svensk rätt måste därför en investerare som anser sig ha lidit skada, till följd av fel eller brister i ett prospekt, och vill utkräva ansvar från emittenten eller en medverkande aktör, välja mellan två tillvägagångssätt utan uttryckligt stöd i en författning. Dessa utgörs av att grunda en talan på en kontraktsrättslig alternativt utomobligatorisk grund, varav den förstnämnda har begränsat med stöd i gällande rätt. Rättsläget anses därför oklart avseende möjligheterna att rikta en talan mot emittenten av ett prospekt eller en medverkande aktör till dess upprättande. Avsaknaden av ett tydligt rättsläge riskerar vidare att skada förtroendet för och hämma effektiviteten på kapitalmarknaden. / This paper examines the possibilities for an investor in a prospectus of green bonds to seek compensation for false or misleading information. That includes the conditions for compensation as well as the liability of different subjects. Furthermore, the importance of advises, recommendations and frameworks from green bond market organizations are being examined. The purpose is also to discuss if an extended liability for a prospectus or a further regulation of green bonds is motivated. A green bond is a security that separates from other securities since the proceeds must be allocated to environmental friendly projects. The market for green bonds develops mainly through advises, recommendations and frameworks from green bond organizations. These are a self-regulating part of the market who complements the other regulation well. For instance, regarding how to manage the proceeds. A green bond is otherwise regulated through traditional bond regulation. The prospectus responsibility for false or misleading information is currently only explicitly regulated for persons exercising corporate functions, through the Companies Act (ABL), chapter 29 paragraph 1. This is due to a formulation in the Prospectus Directive which entails the EU member states a wide possibility to design the responsibility according to the national law system. Thus, the possibility for an investor, that has suffered a loss due to false or misleading information, to claim responsibility from the issuer or a participating subject is a choice between two courses of action without explicit support of the law. The two courses of action are through tort law or on a contractual basis, of which the latter has a limited support in the law. Consequently, the lack of an explicit and transparent state of regulation are risking to damage market efficiency and the public confidence in the capital markets.

Hållbarhet har blivit en viktig aspekt av företagande på senare år och till följd av det har antalet gröna obligationsemissioner ökat. Den första gröna företagsobligationen emitterades 2013, och med tanke på ämnets korta historia finns endast ett fåtal studier inom området. Den här studien undersöker huruvida annonsering om emittering av gröna obligationer leder till överavkastning på den europeiska aktiemarknaden. Detta görs genom en eventstudie där samtliga gröna förstagångsemissioner av marknadsnoterade bolag granskas, vilket ger 68 observationer under åren 2014–2020. Studien finner inget signifikant resultat när hela perioden undersöks. För att djupare studera forskningsområdet delas datan upp i två tidsperioder, vilket leder till signifikant överavkastning med 1,14% för de nyare emitteringarna