Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse hur Gröna Lund arbetar för en hållbar nöjespark utifrån den social hållbarhetsaspekten med fokus på konserter. Skribenterna vill även få besökarnas perspektiv om hur de upplever Gröna Lund på konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi och innehåller tolv semistrukturerade intervjuer som behandlar området konserter på Gröna Lund utifrån besökarnas perspektiv. Med hjälp av intervjuerna har skribenterna kunnat skapa en större förståelse för hur besökarna har upplevt konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Den teori denna uppsats kommer att behandla är hållbarhets utvecklingsarbetet Agenda 2030 utövat från FN. De perspektiv hållbarhets utvecklingen innehåller är ekologiska, ekonomiska och sociala begreppen. Denna studie kommer att ha fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. Studien indikerar på att Gröna Lund strävar efter en hållbar nöjespark med en prioritering på den ekonomiska och ekologiska aspekten. Det Gröna Lund gör utifrån den sociala aspekten är att arbeta med gästnöjdhet, säkerhet, trygghet, upplevelse och att deras medarbetare ska generera i en mångfald. Intervjudeltagarnas upplevelse på konserter på Gröna Lund indikerar på att de negativa faktorerna är fler än de positiva och därmed påverkar det deras upplevelse på nöjesparken. / The purpose of this study is to create an understanding of Gröna Lund working for a sustainable amusement park from the social sustainability perspective with a focus on concerts. We also want to get visitors' perspectives on how they experience Gröna Lund at concerts from the social sustainability perspective. This study has a qualitative research strategy and contains twelve semi-structured interviews that deal with the area of concerts at Gröna Lund from the visitors' perspective. With the help of the interviews, we have been able to create a greater understanding of how visitors have experienced concerts from the social sustainability perspective. The theory this study will address is the sustainability development work Agenda 2030 practiced by the UN. The aspects of sustainability development are ecological, economic and social concepts. This study will focus on the social aspect of sustainability. The study indicates that Gröna Lund strives for a sustainable amusement park with a priority on the economic and ecological aspect. What Gröna Lund does based on the social aspect is to work with guest satisfaction, safety, security, experience and that their employees should generate diversity. The interview participants' experience at concerts at Gröna Lund indicates that the negative factors are more than the positive ones and affect their experience at the amusement park.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka och gestalta utbyggnaden av Gröna Lund inom fastigheten Skeppsholmsviken 6 med hänsyn till funktion, upplevelse, kulturhistoriska värden, hållbarhet och allmänhetens intressen. Metod: Intervjuer genomfördes med personer som har varit inblandade i det pågående planarbetet och en enkätundersökning har delats på sociala medier för att ta reda på allmänhetens synpunkter och önskemål kring utbyggnaden. Utöver detta har detaljplaner, rapporter och ritningar från det pågående planarbetet utgjort del av faktainsamlingen inför arbetet. Resultat: Arbetet resulterade i fem byggnader placerade längs vattenlinjen mot Saltsjön och ett allmänt gångstråk i form av en brygga som ska kunna användas som passage förbi Skeppsholmsviken 6. Slutsats: Resultatet visar att en utbyggnad av Gröna Lund har stark kulturhistorisk förankring och att platsen i utbyggt utseende kommer kunna nyttjas bättre av både allmänheten och Gröna Lunds besökare. Utbyggnaden kommer även medföra positiva ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som minskad biltrafik, ökad trygghet, fler jobbmöjligheter och stärkt turistnäring. Det är möjligt att göra utbyggnaden ekologiskt hållbar genom att använda trä som byggnadsmaterial, grundlägga bryggan på pålar och höja bryggdäcket en bit över vattnet för att få ett större ljusinsläpp. / Aim: The aim of the thesis is to investigate and design the extension of Gröna Lund within the property of Skeppsholmsviken 6 in regards to the factors that affected the formation. Methods: Interviews were conducted with people involved in the current project. A survey was administered on social media to explore public opinion and requisition tied to the extension work. Furthermore, an audit of detailed plans, reports and drawings was carried through. Results: The constructions resulted in five buildings placed along the coastline facing Saltsjön and a public board walk in terms of a dock which should be accessible for passage through Skeppsholmsviken 6. Conclusions: The results show that the extension of Gröna Lund has a strong cultural and historical attachment and will benefit the public and visitors of Gröna Lund. Additionally, the extension will have positive ecological, social and economic consequences such as increased safety, tourism, job opportunities and reduced traffic. The extension can be made ecologically sustainable by using wood as a building material, build it on piles and raising the dock a bit over the water surface to get a larger light transmission.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

This paper discuses three different freakshow-attractions at the amusement park Gröna Lund in Stockholm during the 20th century; two tribes from the African continent, the exhibit of people with dwarfism and all female striptease. These attractions have been examined with international and intersectional perspective aswell as their effect on the possible heritage status of the amusement park Gröna Lund and their part in creating a so-called dissonant heritage. The thesis does not examine individual freaks or the amusement often refereed to as burlesque that also was an important part of the amusement park Gröna Lund. By studying the amusement park Gröna Lund’s company archive at the Centre for business history in Stockholm I found the main source material for this thesis. This material consisted of pictures, commercial flyers given out at exhibitions, advertising banners and articles from various Swedish newspapers. The material has then been exposed to both textual and image analysis. The result is that the human attractions at Gröna Lund can, and should, be seen as a part of an international freakshow market - although influenced by social and political trends and institutions. I also argue that the amusement park, and the human attractions are a part of a dissonant heritage, a more intersectional Swedish heritage. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

The subject of this study has been organizational change within two Scandinavian green parties – the Swedish Green Party and the Norwegian Green Party. Looking at the organizational changes within these two parties using Robert Michel’s famous concept the “iron law of oligarchy”, I have studied whether these two parties have become more oligarchic after having been elected to the national parliaments of Sweden and Norway respectively. What I have found is that although these two parties still retain much of the original organizational structure that they have had, in particular the Swedish Green Party, change has occurred and seems to be occurring, at least in the Norwegian Green Party, which would indicate that the two parties have become more oligarchic. What I have found is in other words that parties which are elected into their national parliament tend to become more oligarchic during the period following the election – the fact that a party is elected into parliament seems to play a key role in the development towards a more oligarchic party structure in the two cases which I have studied.

Den här uppsatsen handlar om att undersöka två renoveringsprojekt i Örebro kommun. Uppsatsens centrala ämne handlar om två statliga renoveringsprojekt i stadsdelarna Markbacken och Vivalla. Syftet är att undersöka om stadsdelarna har genomgått en gentrifiering eller en gentrifieringsprocess, samt vilken påverkan den sociala hållbarheten har gett stadsdelarna. En intervju, våra egna observationer och tidigare forskning har använts som metod för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. De teoretiska begreppen som analysen utgår ifrån är gentrifiering och social hållbarhet. Resultatet och analysen från intervjun, observationerna och tidigare forskning har visat att Markbacken har genomgått en gentrifiering. I Vivalla finns det spår av en gentrifieringsprocess i kvarteret Visgatan som genomgått en renovering. Vad som kännetecknar Markbackens gentrifiering kan bland annat ses i sociala aspekter och förändringarna som har skett i stadsdelen. Dessa förändringar har påvisats genom den fysiska och sociala miljön i området, exempelvis höjda hyror, brottsstatistiken har minskats samt ökat social blandning. Vad gäller Vivalla har liknande åtgärder som i Markbacken genomförts, vilket har resulterad i en gentrifieringsprocess. Även om gentrifiering ofta förknippas som något negativt har det visats vara positivt för stadsdelarna Markbacken och Vivalla.

I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer.   Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten.  Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska.  För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk.

Idag ökar kraven på att både företag och konsumenter tar ett större ansvar för miljön. Det härgäller i synnerhet för företag som producerar kläder. Miljötrenden har därför medfört att ävenklädgrossisten Wiges AB har valt att satsa på ekologiskt material. Deras stora satsning undervåren 2008 har varit en kollektion i det ekologiska materialet bambu. Senare under höstenkommer de dessutom även att utöka sortimentet med Organic Cotton. Än så länge uppleverdock Wiges att efterfrågan av deras ekologiska sortiment inte är särskilt stor. Vad det härberor på är dock inte helt klart. Det här ledde oss in på att undersöka vilka strategier somWiges kan välja för att öka efterfrågan på sitt ekologiska sortiment.Kvalitet, miljö och hälsa är de nya trenderna och de här tre faktorerna tycks idag varaviktigare än ett lågt pris. Efterfrågan på ekologiska varor har också stigit i Sverige under detsenaste året. Det finns dock inte någon bekräftad och enhetlig bild över hur den miljövänligakonsumenten ser ut. Vi blev därför intresserade av att även undersöka hur Wiges personal ochderas kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt vad färska studier visar angående”de gröna konsumenterna”?Med utgångspunkt från vår problemformulering mynnade syftet ut i följande tes; Syftet är atthjälpa Wiges att ta reda på vilka strategier som de kan välja för att öka efterfrågan på sittekologiska sortiment. För att kunna göra det behöver vi även undersöka hur Wiges personaloch kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt redogöra för vad färska studier har attsäga kring den här typen av konsumenter.Vårt empiriska material har samlats in genom intervjuer med Wiges personal och med kundersom har handlat ekologiska produkter utav Wiges, respektive inte har handlat ekologiskaprodukter utav Wiges. Vi har även valt att komplettera vår empiri med färska undersökningarinom ämnet.De slutsatser vi kunnat dra är att det råder brist på kännedom och kunskap om Wigesekologiska sortiment. Det tycks även vara så att konsumenten värderar materialets egenskaperi produkten bambu, framför miljön. Wiges bör därför i första hand kommunicera vad kundensjälv kan tjäna på att handla ekologiskt. Eftersom Wiges kunder och slutkonsumenter bestårav lågprisbutiker gör det att priset avgör deras efterfrågan. Flera empiriska källor tyder på attdet idag är den yngre generationen som är intresserade av att handla ekologiskt. En annanslutsats vi kunnat dra är att det kan finnas skilda målgrupper ibland de ekologiskakonsumenterna, och att det kan vara en fördel om Wiges anpassar kommunikationen beroendepå vilken målgrupp de vill nå. Det kan vara lönsamt för Wiges att vända sig till lite dyrarebutiker då den ekologiska konsumenten har relativt hög inkomst. Även Wiges säljare tror attdyrare butiker har större efterfrågan på ekologiska produkter. / Uppsatsnivå: D

A trend since the early 90’s has been that some public libraries offer a special shelf containing environmental information to the community, but it seems as though the subject has been overlooked by the literature and the science community. The purpose of this bachelor thesis is to study how three independent public libraries work with environmental information that is made available to the community. The following questions were addressed: 1) Which arguments can be found as to why the libraries offer this activity? 2) How does the environmental work at the public libraries look and what does it contain of? 3) Are there any similarities or differences in this work between the three libraries?To answer these questions interviews with librarians were carried out; observations were made to complement the interviews. Kathryn Miller’s theory “the libraries green role” (2010) was used to identify which roles the libraries played in the local community. Miller suggests that there are two possible roles that the library can play in order to contribute to the greening of the community: that of an environmental leader and/or environmental educator. The results showed that the libraries environmental work differed to some extent but was largely similar. The arguments behind the activity were found to be democracy and education. The libraries were in larger extent identified to act as an environmental educator than an environmental leader. / Program: Bibliotekarie

<p>Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit</p><p>alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med</p><p>införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering:</p><p>Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete?</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar</p><p>denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete.</p><p>Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att</p><p>kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa</p><p>metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie.</p><p>I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid</p><p>upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn,</p><p>däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.</p>