I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrättshus. Detta ökar kravet på tekniskt kunnande hos bostadsrättsföreningen för att kunna underhålla och förvalta de tekniska komponenterna i fastigheten. För att möta det ökade kravet krävs det en förändring av fastighetsförvaltningen som den ser ut idag. Uppsatsen undersöker två metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvar hos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus. För byggherrar vilka vill bibehålla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökat förvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer långsiktigt samt att det ger en lägre risk för deras köpare i och med att det ger en bättre relation med bostadsrättsföreningen. Bostadsrättsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerar inte alltid efter vad som är bäst för bostadsrättsföreningen utan styrs ibland utav egenintressen. Detta gör att det finns ett behov att skapa en högre auktoritet hos förvaltaren, en auktorisation av densamme skulle öka förtroende hos styrelsen och i slutändan ge en mer långsiktigt bättre förvaltning av huset. Det finns även ett behov av att göra förvaltningstjänsten heltäckande, detta gör att förvaltarens intressen bättre kommer stämma överens med bostadsrättsföreningens. För samhället i stort finns det ett behov att få förvaltningen av bostadsrättshus att fungera. Bostadsrätt är en av de största boendeformerna i Sverige och det finns många ekonomiska risker relaterade med boendeformen. Att då lagstifta om förvaltningen skulle minska riskerna för många medborgare i Sverige. Lagen bör vara utformad så att båda metoderna inkluderas, att byggherren har ett förvaltningsansvar och att en förvaltare av gröna bostadsrättshus måste vara en auktorisad förvaltare av gröna hus. / In Sweden today more and more green condominiums are built. This increases the demand of technical knowledge of the housing cooperative to be able run the maintenance and operations of technical components of the house. To meet the increased demand a change is needed in the property management as it is today. This thesis looks at the methods of improving the property management; a prolonged maintenance and operations responsibility for the contractor and an authorisation of property managers of green houses. For developers who want to maintain a reputable profile there are clear advantages to having prolonged management responsibilities, this gives them an incentive to build the house more long-term and that they represent a lower risk to their buyers, in that it gives a better relationship with the housing association. A board governs Housing Associations with members of the association. These people are not always acting in the best interest of the housing association but instead sometimes out of selfinterest. This means that there is a need to create a higher authority of the property manager, an authorization by him would increase the authority of the board and ultimately provide a more long-term and improved property management of the house. There is also a need to make the property management a wide-ranging management service, this will make the manager's interests better match the interests of condominium association. For society at large, there is a need to have the management of multi-family housing to work. Cooperative housing is one of the most common forms of housing in Sweden and there are many economic risks associated with the housing form. To regulate the management would reduce the risks of many citizens in Sweden. The law should be designed in a way that Abstract Title: Methods of property management of green buildings - a study from a contractual theory perspective Authors Erika Kenne Department Department of Real Estate and Construction Management Thesis number 207 Supervisor Hans Lind Keywords Property management, contractual theory, green buildings, authorisation 3 includes both methods, the constructor have a prolonged maintenance and operation responsibility and that the property manager needs to be authorized as a property manager of green houses.

MILJÖVÄNLIGT OCH HÅLLBARHET. ORD SOM OFTA MÖTS AV EN SUCK OCH BESVÄRADE RYNKOR I PANNAN. DET BLIR JU SÅ KRÅNGLIGT. OCH DYRT. OCH DESSUTOM BLIR ARKITEKTUREN KLUMPIG OCH FUL MED FÖR MILJÖN PÅKLISTRADE LÖSNINGAR. MEN BEHÖVER DET VERKLIGEN VARA SÅ? Det tror inte jag. Faktum är att jag är fullständigt övertygad om att hållbarheten inte bara är nödvändig och enda vägen att gå utan dessutom kan ge ny arkitektur och goda boendemiljöer. Kan hållbarhet helt enkelt vara en utgångspunkt för utformning och design av byggnader och dess lägenheter?    Det ska vara enkelt att leva hållbart. Många ekoprojekt stupar på för avancerad teknik eller för att de kräver för stor förändring hos de boende. Byggnaden i korsningen Sankt Göransgatan-Mariedalsvägen är utförd med många enkla, passiva system och boendet kräver inte mer av sina invånare än “vanliga” hus. Mycket av hållbarheten är inbyggt i byggnaden vilket gör att alla kan leva hållbart, miljönörd som ointresserad, vilket är en säker väg mot mitt mål, ett hållbarare liv.     Byggnaden klarar passivhusstandard men har fokus på fler områden än bara energi. Även material, vatten och växtlighet inkorporeras i strukturen. Byggnaden är inte optimerad för en funktion såsom odling utan plockar från olika skolor. Detta ger en variation och motståndskraftighet och går hand i hand med tankarna kring permakultur. / ENVIRONMENTALLY FRIENDLY AND SUSTAINABLE. WORDS THAT ARE MET WITH FROWNS. THAT WILL ONLY MAKE THINGS COMPLICATED. AND EXPENSIVE. AND FURTHERMORE, THE ARCHITECTURE WILL BE CLUMSY WITH ENVIRONMENTAL SOLUTIONS GLUED ON TO IT. BUT DOES IT REALLY HAVE TO BE LIKE THIS?I think not. In fact, I am absolutely convinced that sustainability is not only necessary and the only way to go, but that it also can provide us with new architecture and good livingenvironments. Can sustainability simply be a starting point for the definition and design of buildings and it’s apartments? It should be easy to live sustainably. Many eco-project fail because of advanced technology or because they require too much change in the residents behaviours. The building at the intersection of St. Göransvägen-Mariedalsvägen is designed with many simple, passive systems and the accommodation does not require more of its citizens than “regular” houses. Much of the sustainability is built into the building so that everyone can live sustainably, eco geek as well as the uninterested, which is a sure path towards my goal, a more sustainable life.The building lives up too passive house standard but focus on more areas than just energy. The materials, water and vegetation are incorporated into the structure. The building is not optimized for just one function, such as urban farming, but strives to be all-round. This provides variety and resistant and goes hand in hand with the ideas of perm culture.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön. Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi. Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska noggrant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få. I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering. Staten innehar en stor roll i denna utvecklingsprocess. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.

Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap.  Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. / Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.

No description available.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på­verkan på miljön.   Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energi­användning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.   Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska nog­grant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt.   Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få.   I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering.   Staten innehar en stor roll i denna utvecklings­process. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.

Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad. Målen sätts gemensamt av hyresgästen och värden, samt förutsätter ett fortgående samarbete parterna emellan. Sedan länge har gröna villkor skrivits in i hyresavtal men intresset har varit lågt. Idag arbetar Fastighetsägarna Sverige AB med att ta fram en standardmall för gröna hyresavtal med syfte att skapa en entydig definition av begreppet och ett lättanvändligt verktyg. Målet är att fler hyresgäster ska välja att teckna denna avtalstyp och att fler fastighetsägare vill erbjuda det, trots att det ännu inte visat sig lönsamt. Syftet med detta kandidatarbete är att ta reda på vilka typer av företag som är mer benägna att teckna gröna hyresavtal. Med utgångspunkt i ett antal hypoteser av Eichholtz, med kollegor, från 2009 undersöker arbetet branscherna: Miljöorganisationer, Teknikkonsultföretag, Statligt ägda företag, och Gruv- och Oljeindustriföretag. Vår hypotes är att företag som arbetar med miljörelaterad konsultverksamhet samt statligt ägda företag bör föregå med gott exempel och agera grönt, som förebilder för andra företag. Miljöorganisationer bör driva sin verksamhet i gröna lokaler eftersom detta passar bäst ihop med deras värdegrund. De företag som arbetar med miljöstörande verksamhet, såsom gruv- och oljeindustrin, väljer i större utsträckning att sitta i gröna lokaler för att försöka väga upp för de negativa miljörelaterade effekterna av deras verksamhet. Som referens presenteras även Fastighetskonsultföretag och Övriga företag i arbetet. Resultatet som presenteras i rapporten styrker hypoteserna om teknikkonsultföretag och statligt ägda företag, dock ej hypoteserna om miljöorganisationer och gruv- och oljeindustriföretag. Kandidatarbetet visar att intresset för gröna hyresavtal är varierande, dock väldigt starkt i vissa branscher. Det visar att det finns en marknad för denna kontraktsform men att fastighetsägare måste engagera sig och börja erbjuda sina hyresgäster denna typ av avtal om spridningen ska öka. Detta skulle underlättas av en standardisering av begreppet. Många företag arbetar hårt med miljöfrågor och driver miljöarbete i sina kontorslokaler vilket framkommit i resultatet. Dock är det få som medvetet väljer att sitta i miljömässigt hållbara fastigheter, det är inte den aspekt som prioriteras högst vid lokalisering av företagens kontorslokaler.

The economic and technologic development experienced by the society in the last decades has caused the demand of a new type of faster and more comfortable transport. This type of demand has been covered by the air transport, the road transport and the railway transport. This situation where the society demands an improvement in her quality of life is the best situation for the birth of the high speed trains. Different studies carried out in the transport field have demonstrated that for distances between four hundred and one thousand of kilometres, the high speed trains provide a lower travelling times than the rest of the transports. These types of high speed trains have increased the axle loads and the average speeds, thus generally a dynamic analysis is required by the ERRI in all the railway bridges when the train speed is higher than 200 Km/h. Besides, when the train speed is going to be higher than 200 Km/h, the vibrations induced in the bridge can reduce the service life of the vehicles and structure, and generally, this fact leads to become the dynamic effect in the principal factor to take into account in order to design the structure. Therefore, an important knowledge in railway bridges dynamic is required to not to oversize the structures with the consequent economic cost. The purpose of this thesis is to study the possibility of accurately predicting the dynamic response of an existing railway bridge, subjected to the high speed train Gröna Tåget, implementing a simplified 2D finite element model with the aid of the program Abaqus. The bridge chosen is the Lögdeälv Bridge, a two spans composite bridge, located along the Bothnia Line (the new Swedish high-speed line), between the localities of Nordmaling and Rundvik. The measured eigenfrequencies due to bending modes of vibration are used for updating the model and then, these frequencies and the accelerations measured are used to compare and validate the different 2D updated models. The parameters used to update the models are; the damping coefficient of the structure, the mass and the stiffness of the bridge, and the supports stiffness. Finally it is concluded that the best model is achieved when the rotational support stiffness is modified in the two extremes supporters of the bridge.

No description available.

Denna uppsats beskriver den forskning och det konstnärliga arbete Hannes Ferm gjorde inför Bloom, hans soloutställning på Konstfack. Bloom var ett musikaliskt performance som - med Mark Fishers iakttagelse om kapitalistisk och teknologisk acceleration i förhållande till kulturell stagnation i åtanke - skapades med ambitionen att visualisera ett estetiskt uttryck för en verklighet där denna förskjutning accelererat ytterligare. Hur skulle popmusik ta form i en sådan framtid? Verket byggde på tre karaktärer, tre olika svar på frågan, där varje karaktär representerade ett tema och ett musikaliskt uttryck.  Uppsatsen använder en av dessa karaktärer för att navigera ett antal forskningsfält - musik- och kulturhistoria, sociologi, klimatforskning och samtida popkultur, samt iakttagelser och erfarenheter från både det konstnärliga arbetet och från livet som verksam musiker. Genom att jämföra aspekter av vår samtids teknologiska, kapitalistiska och kulturella tillstånd med samma aspekter av 1970-talet, ämnar uppsatsen att ta reda på åt vilket håll dessa saker verkar flödar, och i vilken hastighet.