ABSTRACT  Level: Master's thesis in industrial economics, 30 ECTS  Institution: Academy for Innovation, Design and Technology, Mälardalen University Title:          Optimering av den strategiska inköpsprocessen Supervisor: Mikael Johnsson  Keywords: Mapping of process, Strategiskt inköp, Green Purchasing, Purchasing and Supply Chain, Purchasing and Lean, SWOT. Research question: RQ1: How can the strategic purchasing process and the related material flow be optimized?  The purpose: The purpose of this study is to optimize the strategic purchasing process. Method: The study's research approach is of an abductive nature where the research design is an in-depth case study together with a qualitative analysis. The theoretical data is covered by scientific literature, while the empirical data includes case studies that consist of observations and interviews in order to answer the research question. Conclusion: In order to answer the research question and purpose, strengths and development areas were identified in each sub-process with a focus on the purchasing activities and the purchasing process. By combining Lean theories, Green Purchasing and a specific purchasing strategy with collected empirical data, the improvement proposals could be presented which could consequently lead to an efficient purchasing process. In addition, a new purchasing process has been presented. / Nivå:           Magisteruppsats i industriell ekonomi, 30 ECTS  Institution: Akademi för innovation, design och teknik, Mälardalens universitet Titel:          Optimering av den strategiska inköpsprocessen Handledare: Mikael Johnsson Nyckelord: Kartläggning, Strategiskt inköp, Gröna inköp, Inköp och leveranskedja, Inköp och Lean, SWOT. Forskningsfrågan F1: Hur kan den strategiska inköpsprocessen och det relaterade materialflödet optimeras?  Syftet: Syftet med denna studie är att optimera den strategiska inköpsprocessen. Metoden: Studien genomförs med en abduktiv ansats, där forskningsdesignen fokuserar på en detaljerad fallstudie med en betoning på kvalitativ analys. Den teoretiska grunden hämtas från vetenskaplig litteratur, medan den empiriska datainsamlingen omfattar fallstudier som inkluderar observationer och intervjuer. Syftet är att optimera den strategiska inköpsprocessen på Elektroautomatik, genom att integrera teoretiska insikter med praktiska observationer och intervjuer. Slutsats: För att besvara forskningsfrågan och syftet identifierades styrkor och utvecklingsområden i varje delprocess med fokus på inköpsaktiviteterna och inköpsprocessen. Genom att kombinera Lean-teorier, Gröna Inköp och en specifik inköpsstrategi med insamlad empirisk data, kunde förbättringsförslagen presenteras som följaktligen kan leda till en effektiv inköpsprocess. Dessutom har en ny inköpsprocess presenteras.

Problemformulering och syfte: En kris ställer hårda krav på en organisation vilket gör kommunikation till ett centralt verktyg för att lindra eventuella varumärkesskador. Jetlineolyckan fick stor uppmärksamhet i media vilket gjorde att Gröna Lunds organisation var i en pressad situation vid, och strax efter olyckstillfället. Därför är det här en högst relevant händelse att analysera för att kunna dra slutsatser kring hur Gröna Lund hanterade krisen med hjälp av kommunikation. Händelsen har dessutom inte varit särskilt förekommande i tidigare studier vilket gör att det finns en forskningslucka. Studien syftar på att undersöka hur Gröna Lund hanterade sin kriskommunikationsstrategi på Instagram och i pressmeddelanden kopplat till olyckan, samt hur kommunikationen anpassades mellan kanalerna. Metod och material: Den här studien är utförd med en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyserats är Gröna Lunds officiella kommunikation bestående av sex inlägg från nöjesparkens Instagramkonto, samt tre pressmeddelanden från MyNewsdesk. För att få svar på studiens frågeställningar och syften skapades förhandsdefinierade frågor som grundar sig i tidigare forskning och teorier inom kriskommunikation. Dessa ställdes sedan mot materialet för att få ett resultat. Huvudresultat: Resultatet visar att Gröna Lund frekvent använde sig av en rad olika strategier och metoder i deras kriskommunikationshantering. Bland annat är ansvarsfullhet och medkänsla något som kännetecknar kriskommunikationen i allmänhet. När det kommer till kanalanpassning finns det små skillnader. Det går däremot inte att säga att Gröna Lund aktivt anpassade kommunikationen då användandet överlag av olika strategier är likvärdig mellan de båda kanalerna.

To die is the only thing that is guaranteed to happen in everyone’s life, which means that everyone will need to be buried in some way. In Sweden, there are only two available burial methods according to the law: coffin burial and cremation, both of which cause a negative environmental impact - even though there are burial methods that are more environmentally friendly. Resomation and Natural Organic Reduction do not cause the same environmental hazards as traditional methods do since they handle the environmentally harmful emissions under more controlled conditions. This work is being conducted to examine what the reception is of the new burial methods, as well as what factors influence the choice. The study was conducted using a descriptive questionnaire designed with the help of a literature review. The focus of the questionnaire was on the reception, level of knowledge and factors influencing choices between new and traditional burial methods among residents in Halland and was analyzed by using the Goal-framing theory. Respondents in the survey were found to be positively inclined and ready for the introduction of the new methods in Sweden. What primarily influences how they think and act regarding burial methods is Gain Goal, as price proves to be highly significant in the choice of burial methods; but also Hedonic Goal, as burial methods are a sensitive subject where one wishes for a dignified and proper closure. Normative Goal plays the least role according to respondents’ answers; they do not see the environment as an important aspect in the issue of burial methods. / Att dö är det enda som garanterat kommer att ske i varje människas liv vilket innebär att alla kommer att behöva begravas på något sätt. I Sverige finns det bara två tillgängliga begravningsmetoder enligt lag; kistbegravning och kremering, som dessutom medför en negativ miljöpåverkan – trots att det finns begravningsmetoder som är mer miljövänliga. Resomation och Natural Organic Reduction orsakar inte samma miljöfaror som de traditionella metoder gör då man under mer kontrollerade förhållanden hanterar de miljöfarliga utsläppen. Detta arbete utförs i syfte av att undersöka hur mottagandet av de nya begravningsmetoderna är samt vilka faktorer som påverkar valet. Studien har genomförts med en beskrivande enkätundersökning som har utformats med hjälp av en litteraturstudie. Enkätens fokus låg på mottagandet, kunskapsnivån samt faktorer som styr val kring nya och traditionella begravningsmetoder hos boende i Halland och analyserades utifrån Goal-framing theory. Respondenterna i enkäten visade sig vara positivt inställda och redo för att de nya metoderna introduceras i Sverige. Det som främst styr hur de tänker och agerar kring begravningsmetoder är Gain Goal då priset visar sig vara högst väsentligt vid val; men även Hedonic Goal då begravningsmetoder är ett känsligt ämne där man önskar att ett värdigt och bra avslut sker. Normative Goal spelar minst roll ur respondenternas svar, man ser inte miljö som en viktig aspekt i frågan om begravningsmetoder.

<p>In most business sectors environmental programs focus on direct, production-related environmental impacts. The design and development of products with reduced environmental impact is considered more difficult. The opposite applies in the environmental technology sector. The business model of environmental technology companies focuses on delivering solutions that contribute to improving the environmental performance of their customers. Products and services delivered by this sector have prominent environmental profiles. However, companies in this sector may not necessarily set and implement environmental goals for their own activities and manufacturing processes, and may not clearly distinguish between production and product related environmental aspects.</p><p>This thesis presents results of an online survey of environmental technology companies listed by the Swedish Environmental Technology Council (Swentec). The survey found that depending on the subsector, only between 21% and 45% of companies provide information about their environmental work on their website.</p><p>Environmental impacts of a company may be product and/or production related. The survey found that these dimensions are treated differently, and are not always clearly differentiated in environmental tools and guidelines, such as the ISO 14000 series, the Reporting Guidelines for UK Business, the GRI and The Swedish Annual Accounts (ÅRL). There are also differences in the ways that information about production and product related environmental impacts are considered within the environmental technology industry. Some companies clearly distinguish between product and activity related environmental issues, while others are unclear about the distinction between their products and their activities in environmental policies and management. While some companies in the sector limit the environmental information they disseminate to the environmental benefits of their products, others explicitly articulate that the predominantly product related environmental profiles in the sector drive them to additionally minimise environmental impacts of their own activities.</p><p>This thesis proposes environmental aspects of products and production as bases for corporate environmental profiles, corporate greening, and for defining ‘green’ and ‘green-green’ business, and concludes that companies within the environmental industry should be expected to be green-green business. This thesis concludes that companies within the environmental technology sector should increase their use of both production and product related environmental profile information in their presentations on their own websites and at platforms such as Swentec. Furthermore, the thesis shows that the use of the term ‘process’ within environmental technology sector to describe both the companies’ own operations and their products can create ambiguities in understanding. Companies that deliver ‘processes’ as products should avoid ambiguity by describing their own operations with terms such as ‘production processes’, ‘production’, ‘manufacturing process’, ‘operation’ or ‘activity’.</p> / <p>Ett företags miljöpåverkan kan vara kopplad till tillverkningsprocesser och till produkter. Miljöprogram inom de flesta industrisektorer är inriktade på direkta, produktionsrelaterade miljöaspekter. Däremot anses design och utveckling av produkter med minskad miljöpåverkan svårare. Inom miljötekniksektorn gäller det motsatta. Miljöteknikföretag erbjuder produkter och tjänster med framträdande miljöprofil och levererar lösningar som bidrar till förbättrad miljöprestanda hos deras kunder. Det betyder inte nödvändigtvis att dessa företag arbetar med miljömässiga mål för egna aktiviteter och tillverkningsprocesser, dvs. att dessa företag gör distinktion mellan tillverknings- och produktrelaterade miljöaspekter.</p><p> </p><p>Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka förståelse av och insikt i miljöengagemang och miljöprofil inom miljöteknikföretag. Studien innehåller en onlineundersökning av miljöarbetet inom företag som är listade av Sveriges miljöteknikråd, Swentec i dess nätverk för den svenska miljöteknik­ sektorn. Studien visar att, beroende på undersektor, mellan 21 % och 45 % av företagen i undersökta miljöteknikområden har lagt ut information om sitt miljöarbete på företagets hemsida. Information om produktions- och produktrelaterade miljöfrågor varierar. Det finns företag som tydligt skiljer mellan produktorienterade miljöfrågor och miljöfrågor som berör deras tillverkningsprocesser och aktiviteter. Andra företag gör ingen tydlig åtskillnad mellan dessa frågor i sina miljöpolicydokument och miljöprogram. Vissa företag i branschen begränsar sin miljöinformation till miljömässiga fördelar med deras produkter. Det finns dock företag som tydligt uttalar att sektorns produktrelaterade miljöprofil är en drivkraft för att minimera miljöpåverkan från sin egen verksamhet.</p><p>I studien framkommer också att produktions- och produktrelaterade miljöaspekter behandlas på olika sätt, och är inte alltid tydligt differentierade i olika miljöverktyg och riktlinjer, som i ISO 14000 serien, Rapporteringsriktlinjer för UK Business, Global Reporting Initiative (GRI) och i den svenska årsredovisningslagen (ÅRL).</p><p> </p><p>Produktions- och produktrelaterade miljöaspekter föreslås som dimensioner i ett företags miljöprofil och i beskrivning av företagets miljövänlighet. Det samma gäller som grund för definition av ’gröna’ och ’grön-gröna’ företag. En viktig ståndpunkt i denna avhandling är att företag inom miljötekniksektorn bör vara ’grön-gröna’ företag och att dessa företag bör öka användningen av informationen om produktions- och produktrelaterad miljöprofil, både på sina egna hemsidor och i sina presentationer inom nätverk som Swentec. Dessutom visar studien att användningen av begreppet "process" inom miljöteknikföretag för såväl den egna verksamheten som för sina produkter i vissa fall är otydlig. För att undvika denna oklarhet bör företag med ’processer’ som egna produkter, beskriva företagens egna verksamheter med begrepp som ’produktionsprocess’, ’produktion’, ’tillverkningsprocess’, ’aktiviteter’ eller liknande.</p>

This thesis describes corporate greening in general, and specifically the environmental technology (ET) sector as a green sector. The thesis has also particular focus on production and products related aspects and the influence of the environmental profile of the ET sector on the environmental engagement of companies in the sector. The study is based on a questionnaire-based survey, online surveys and on semi-structured open-ended interviews. The organizations within the ET sector were identified using existing platforms within this sector: Sustainability Sweden and Swentec. The results show that not all companies and industry associations in the ET sector clearly distinguish between product and production related environmental aspects. Furthermore, the product related environmental profile, which constitutes the legitimacy for the sector, can influence companies’ environmental strategy, not only positively but also negatively. The results from the survey on Global Supersector Leaders 2009/2010 in Dow Jones Sustainability Indexes (DJSI) show that all companies are aware of production and product related environmental issues. Based on results from this survey a model of corporate environmental profile consisting of product and production oriented activities as well as initiatives that go beyond the core business operations is proposed. These initiatives can be divided into two groups: environmental education and environmental projects and sponsorship. This thesis proposes products and production related impacts and environmental activities as bases for defining corporate environmental profiles, corporate greening, and for defining ‘green’ and ‘green-green’ business as well as environmental leaders. The distinction between product and production related environmental initiatives as well as the other dimensions of the proposed model in this thesis can support companies in their communication of environmental performance and environmental activities.  Furthermore, ‘competitive advantage’, ‘environmental responsibility’ and ‘environmental leadership’ should motivate companies within the ET sector to be ‘vocal’ green-green firms.

In most business sectors environmental programs focus on direct, production-related environmental impacts. The design and development of products with reduced environmental impact is considered more difficult. The opposite applies in the environmental technology sector. The business model of environmental technology companies focuses on delivering solutions that contribute to improving the environmental performance of their customers. Products and services delivered by this sector have prominent environmental profiles. However, companies in this sector may not necessarily set and implement environmental goals for their own activities and manufacturing processes, and may not clearly distinguish between production and product related environmental aspects. This thesis presents results of an online survey of environmental technology companies listed by the Swedish Environmental Technology Council (Swentec). The survey found that depending on the subsector, only between 21% and 45% of companies provide information about their environmental work on their website. Environmental impacts of a company may be product and/or production related. The survey found that these dimensions are treated differently, and are not always clearly differentiated in environmental tools and guidelines, such as the ISO 14000 series, the Reporting Guidelines for UK Business, the GRI and The Swedish Annual Accounts (ÅRL). There are also differences in the ways that information about production and product related environmental impacts are considered within the environmental technology industry. Some companies clearly distinguish between product and activity related environmental issues, while others are unclear about the distinction between their products and their activities in environmental policies and management. While some companies in the sector limit the environmental information they disseminate to the environmental benefits of their products, others explicitly articulate that the predominantly product related environmental profiles in the sector drive them to additionally minimise environmental impacts of their own activities. This thesis proposes environmental aspects of products and production as bases for corporate environmental profiles, corporate greening, and for defining ‘green’ and ‘green-green’ business, and concludes that companies within the environmental industry should be expected to be green-green business. This thesis concludes that companies within the environmental technology sector should increase their use of both production and product related environmental profile information in their presentations on their own websites and at platforms such as Swentec. Furthermore, the thesis shows that the use of the term ‘process’ within environmental technology sector to describe both the companies’ own operations and their products can create ambiguities in understanding. Companies that deliver ‘processes’ as products should avoid ambiguity by describing their own operations with terms such as ‘production processes’, ‘production’, ‘manufacturing process’, ‘operation’ or ‘activity’. / Ett företags miljöpåverkan kan vara kopplad till tillverkningsprocesser och till produkter. Miljöprogram inom de flesta industrisektorer är inriktade på direkta, produktionsrelaterade miljöaspekter. Däremot anses design och utveckling av produkter med minskad miljöpåverkan svårare. Inom miljötekniksektorn gäller det motsatta. Miljöteknikföretag erbjuder produkter och tjänster med framträdande miljöprofil och levererar lösningar som bidrar till förbättrad miljöprestanda hos deras kunder. Det betyder inte nödvändigtvis att dessa företag arbetar med miljömässiga mål för egna aktiviteter och tillverkningsprocesser, dvs. att dessa företag gör distinktion mellan tillverknings- och produktrelaterade miljöaspekter.   Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka förståelse av och insikt i miljöengagemang och miljöprofil inom miljöteknikföretag. Studien innehåller en onlineundersökning av miljöarbetet inom företag som är listade av Sveriges miljöteknikråd, Swentec i dess nätverk för den svenska miljöteknik­ sektorn. Studien visar att, beroende på undersektor, mellan 21 % och 45 % av företagen i undersökta miljöteknikområden har lagt ut information om sitt miljöarbete på företagets hemsida. Information om produktions- och produktrelaterade miljöfrågor varierar. Det finns företag som tydligt skiljer mellan produktorienterade miljöfrågor och miljöfrågor som berör deras tillverkningsprocesser och aktiviteter. Andra företag gör ingen tydlig åtskillnad mellan dessa frågor i sina miljöpolicydokument och miljöprogram. Vissa företag i branschen begränsar sin miljöinformation till miljömässiga fördelar med deras produkter. Det finns dock företag som tydligt uttalar att sektorns produktrelaterade miljöprofil är en drivkraft för att minimera miljöpåverkan från sin egen verksamhet. I studien framkommer också att produktions- och produktrelaterade miljöaspekter behandlas på olika sätt, och är inte alltid tydligt differentierade i olika miljöverktyg och riktlinjer, som i ISO 14000 serien, Rapporteringsriktlinjer för UK Business, Global Reporting Initiative (GRI) och i den svenska årsredovisningslagen (ÅRL).   Produktions- och produktrelaterade miljöaspekter föreslås som dimensioner i ett företags miljöprofil och i beskrivning av företagets miljövänlighet. Det samma gäller som grund för definition av ’gröna’ och ’grön-gröna’ företag. En viktig ståndpunkt i denna avhandling är att företag inom miljötekniksektorn bör vara ’grön-gröna’ företag och att dessa företag bör öka användningen av informationen om produktions- och produktrelaterad miljöprofil, både på sina egna hemsidor och i sina presentationer inom nätverk som Swentec. Dessutom visar studien att användningen av begreppet "process" inom miljöteknikföretag för såväl den egna verksamheten som för sina produkter i vissa fall är otydlig. För att undvika denna oklarhet bör företag med ’processer’ som egna produkter, beskriva företagens egna verksamheter med begrepp som ’produktionsprocess’, ’produktion’, ’tillverkningsprocess’, ’aktiviteter’ eller liknande.

In the face of climate change, political instability, ecological destruction, extinction of species and other global issues humanity is facing, various studies are showing that a radical societal transformation is needed to avoid an ecological collapse. This thesis explores the contemporary social-environmental phenomenon “nya gröna vågen” (new-back-to-the-landers) in Sweden as a response to an urgent need for societal transformation as well as a resistance to the conventional modern society. The aim of the study is to examine the material practices in which people within “nya gröna vågen” are involved, how their ideas relate to those practices, and what could be learned from the practitioners in terms of future pathways. To meet this aim, a variant of practice theory is used, which acknowledges non-human actors as well as ideas. Material practice is conceptualized as a network of associations of human and non-humans in specific time-spaces. The study uses semi-structured interviews with practitioners within “nya gröna vågen” and observations. The results show that practices within “nya gröna vågen” are connected to the physical surrounding where they are performed. The material practices of, for example, food provisioning, are understood as embodied understandings of the world made up by a network of human and non-human actors. Further, the material practices within “nya gröna vågen” are based on the idea of a co-creation of human and non-human actors shaping the world. The results also indicate how the actors’ material world-making practices responds to the current planetary situation. In response to what they perceive to be an ecological crisis, they have become involved in practices like regenerative agriculture, adapting to the evolving landscape and water projects. The results also present how the material practices bounded to a specific place as a platform for life are giving a sense of stability and belonging. A relational way of life where people are shaping new imaginations on how to navigate and make life in the future through practices in human/non-human networks.

Sedan början av 2000-talet har hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare i den svenska fastighetsbranschen och under den här perioden uppfördes de första miljöcertifierade byggnaderna. I september 2015 beslutade FN:s generalförsamling om Agenda 2030 som är ett program för hållbar utveckling. Sveriges regering har tagit beslut om att vara ledande i genomförandet av agendan, vilket innebär en successiv omställning till en modern och hållbar välfärdsstat. Fastighetsbranschen har en stor miljöpåverkan och det är därför viktigt att företag inom branschen arbetar med sitt miljömässiga ansvarstagande. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka värdeskapande faktorer som driver fastighetsägare till att investera i miljöcertifierade byggnader samt vilka hinder de upplever motverkar en sådan investering. Studiens teori utgörs av den befintliga litteraturen som återfinns om miljöcertifierade byggnader med utgångspunkt i grundläggande värdeteori. Empirin till den här studien har tagits fram genom en kvalitativ metod där vi gjort besöks- och telefonintervjuer med sju högt uppsatta personer inom svenska fastighetsbolag med fastigheter utspridda över ett större område i Sverige. Intervjuerna som genomförts var av semistrukturerad karaktär och därför har vi till stor del utgått från en intervjuguide. Av empirin har det framgått att respondenterna upplever vissa hinder som motverkar en investering i miljöcertifierade byggnader, men framförallt hur de många fördelarna överväger hindren och således driver dem till att genomföra en investering. I analysen kopplar vi samman studiens teorier med empirin för att beskriva både likheter och skillnader, det framkommer bland annat att empirin tenderar att vara mer positivt inställd till miljöcertifierade byggnader i jämförelse med den befintliga litteraturen. Vår slutsats är att miljöcertifierade byggnaders fördelar kommer överväga dagens hinder och att den långsiktiga ekonomiska lönsamheten kommer överväga de högre investeringsutgifterna, vilket driver fastighetsägare till att investera i sådana byggnader. / Since the beginning of the 21st century, sustainability have become increasingly important in the Swedish real estate industry and during this period the first environmentally certified buildings were built. In September 2015, the UN General Assembly decided on Agenda 2030, which is a program for sustainable development. The Swedish Government has decided to be the leader in the implementation of the agenda, which means a gradual conversion to a modern and sustainable welfare state. The real estate industry has a substantial environmental impact and it is therefore important that companies within this industry work with their environmental responsibility. The purpose of this essay is to describe which value-creating factors drive property owners to invest in environmentally certified buildings and what obstacles they experience counteract such an investment. The study's theory consists of the existing literature which is found on environmentally certified buildings based on fundamental value theory.   The empirical study for this study has been developed through a qualitative method in which we made visits and telephone interviews with seven high-ranking persons within Swedish real estate companies with properties spread over a larger area in Sweden. The interviews that have been conducted are of a semi-structured nature and it is therefore largely based on an interview guide. The empirical evidence shows that the respondents experience certain obstacles that counteract an investment in environmentally certified buildings, but above all how the many advantages outweigh the obstacles and thus drive them to carry out an investment. In the analysis, we link together the study's theories with empiricism to describe both similarities and differences. Our conclusion is that the benefits of environmentally certified buildings will outweigh the current obstacles and that the long-term economic profitability will outweigh the higher investment expenditure, which drives property owners to invest in that kind of buildings.

With an increasing urban population, urban areas around the world face great challenges in sustaining its inhabitants without losing its natural values. Fragmentation of the urban green areas is inevitable, causing the biodiversity to decline and the ecosystem services to weaken. In Stockholm, ten large green areas stretch from the inner parts of the city outwards to the more rural parts of the county -these are called the green wedges of Stockholm. The green wedges bring nature closer to the urban dwellers and strengthen the urban ecosystems, which provides the citizens with vital ecosystem services. The population of Stockholm is growing rapidly and is expected to increase with almost 50% by 2050, putting a massive pressure on the development of new dwellings. Suitable and vacant areas for exploitation are rare and so the green areas around and within the city are often encroached or destroyed. The green wedge area is decreasing due to exploitation and there is no real means of protection for a majority of the wedges. The comprehensive plans [översiktsplaner] and regional plans [regional planer] are not legally binding, hence the continuous infringing of the green wedge area. The aim of this study is to provide a comprehensive picture of the green wedges of Stockholm, its past, present and future challenges as well as possible solutions. By using methods such as GIS analysis, a decrease of green wedge area in the new regional development plan RUFS 2050 compared to the old regional development plan RUFS 2010 was found. The green wedges are diminishing and only a small part, 24 %, is protected. New ways of protecting the green wedge area could be relevant to enable a suitable inclusion within urban planning. A sustainable urban region with a healthy and sound population is dependent on green areas close to residential areas. When encroaching parts of the green wedges it will have an impact on the green infrastructure within the whole of Stockholm County, which, inevitably, will affect the urban ecosystems that provide essential ecosystem services to the city dwellers. There is a need for a clear political vision, proper legally binding guidelines as well as improved and extensive inter-municipal collaborations to make the future of the green wedges prosperous.

Under de senaste 15 åren har modeindustrin växt och blivit både snabbare och billigare och begreppet fast fashion har etablerats. Fast fashion är en affärsstrategi inom modeindustrin vars mål är att reducera ledtiderna från idé till butik. Strategin syftar till att tillfredsställa kundernas begär av de senaste trenderna på mycket kort tid. Fast fashion branschen kan sägas stå i motsägelse till en hållbar utveckling, då den representerar korta modecykler där kläder tenderar att bli ”slit och släng” varor. Idag går utvecklingen dock mot en ökad medvetenhet i gröna, miljörelaterade frågor vilket har lett till att fler produkter marknadsförs som gröna produkter. En ökad miljömedvetenhet hos konsumenten har skapat ett behov hos företag att kartlägga den gröna konsumenten. Ur ett företag - och marknadsföringsperspektiv är en förståelse för vad den gröna konsumenten eftersöker en förutsättning, då det är ineffektivt att utveckla gröna produkter om inte kunden attraheras av dem.Syftet med uppsatsen är att uppnå en ökad förståelse för modekonsumentens attityder och uppfattningar kring hållbart mode inom fast fashion branschen på den svenska marknaden. Uppsatsen har en kvalitativ utformning och datainsamling har skett genom två fokusgrupper. Den insamlade empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Den behandlar teorier kring konsumentbeteende med inriktning mot fast fashion konsumenten och den gröna konsumenten. Vidare behandlas segmentering med fokus på grön segmentering och slutligen marknadskommunikation med inriktning mot hållbar och grön kommunikation. Resultatet från de undersökta kunderna är tänkta att generera uppslag för fast fashion företag vid utformning och kommunikation av produkter och aktiviteter kopplade till hållbart mode.Vi kan utifrån resultatet från båda fokusgrupperna urskilja en något motsägelsefull hållning till miljömedvetenhet. Det är tveksamt huruvida de undersökta kunderna ser en problematik i klädkonsumtionen kopplat till miljöproblem. Vidare uppvisar de en skepsis gentemot fast fashion företagens hållbara mode då de ifrågasätter trovärdigheten och äktheten. Gällande hur hållbart mode kan kommuniceras kan sägas att intervjupersonerna eftersöker en tydlighet i hur budskapen kommuniceras. En slutsats i uppsatsen är att den höga omsättningen på produkter framkallar ett ”Köp nu”-beteende hos kunden vilket bekräftar fast fashion kunden som till stor del impulsstyrd i sina inköp. Det är inte behovet av att exempelvis köpa en ny jacka som i första hand styr kundens inköp utan snarare att hon köper för köpandets skull. Denna mentalitet hos de undersökta kunderna bekräftar att fast fashion-mode behandlas som ”Slit och släng”-produkter.Två nyckelord som har vuxit fram ur det empiriska materialet är tydligt och konsekvent. Dessa nyckelord måste vara ständigt närvarande för att fast fashion företag ska kunna kommunicera hållbarhet på ett sätt som appellerar till de undersökta kundernas attityder. Sammanfattningsvis kan sägas att om fast fashion företag lyckas kommunicera hållbarhet på ett attraktivt sätt kan vinsterna bli stora. Genom att positionera sig som ett fast fashion företag som erbjuder hållbart mode kan konkurrensfördelar skapas.Over the past 15 years, the fashion industry has grown in size and become both faster and cheaper and the concept of fast fashion has been established. Fast fashion is a business strategy in the fashion industry which is based on reducing lead times from concept to store. The strategy aims to satisfy customer requests of the latest trends in a very short time span. The fast fashion industry is in a way contradicting a sustainable development, as it represents short fashion cycles where clothes tend to be regarded as disposable products. Today however, we are moving towards a greater awareness concerning green, environmental issues which has resulted in more products that are being marketed as green products. This increased environmental awareness among consumers has created a need for companies to identify “the green consumer”. From a business - and marketing perspective, an understanding of what the green consumer is looking for is a pre-condition, since it is inefficient to develop green products unless they are what the customer desires.The purpose of this paper is to obtain a better understanding of the fashion consumer’s attitudes and perceptions on sustainable fashion concerning the fast fashion industry. The thesis has a qualitative design and the data has been collected through two focus groups. The collected empirical data has been analyzed with the theoretical framework in mind. The theoretical framework deals with theories of consumer behavior with emphasis on the fast fashion consumer as well as the green consumer. We also look at market segmentation with emphasis on green segmentation and finally marketing with a focus on sustainable and green communication. The results gathered from the surveyed customers will hopefully generate ideas for fast fashion companies on how to communicate products and activities related to sustainable fashion.Based on the results from the two focus groups we can discern a somewhat contradictory attitude towards environmental awareness in general. Whether the surveyed customers realize that clothing consumption is linked to some environmental problems is rather doubtful. Furthermore, they exhibit skepticism towards the sustainable fashion offered by fast fashion companies as they question the credibility and authenticity. They also express the need of a clearer and more accessible marketing communication concerning sustainable fashion. One conclusion of this paper is that the high turnover of products creates a &quot;Buy Now&quot;-behavior which confirms the fast fashion customer as largely an impulse buyer. It is not the need for say, a new jacket that primarily govern the customer&apos;s purchase, but rather that she is buying for buying&apos;s sake. This mentality confirms that fast fashion clothing often is treated as disposable products.Two keywords which have emerged from the empirical material are clear and consistent. These keywords should permeate fast fashion companies in their effort to communicate sustainability in a way which appeals to the surveyed customers attitudes. In summary, if fast fashion companies are able to succeed in communicating sustainability in an attractive way, the gains can become significant. By positioning itself as a fast fashion company offering sustainable fashion a competitive advantage is created. / Program: Textilekonomutbildningen