Gröna tak är en gynnsam lösning till urbaniseringens negativa effekter, som exempelvis minskad biologisk mångfald, sämre luft och problem med dagvattenhantering. Sedumtak, ängstak och biotoptak är några av de olika typer av gröna tak som finns. Sedumtaket har många fördelar och passar bra till Sveriges nordliga klimat. Syftet med denna studie är att studera hur bibliotekets sedumtak på Högskolan i Gävle har fungerat under en tidsperiod på 18 år, samt anledningen till valet av det gröna taket. Frågeställningarna ska besvaras med hjälp av en litteraturstudie kombinerat med intervjuer.  Litteraturstudien framhåller att det finns flertalet fördelar med gröna tak såsom god dagvattenhantering, ökning av fåglar och insekter, bättre luftkvalitet, minskad energianvändning i byggnader, minskar den urbana värmeöeffekten och att det är estetiskt tilltalande. Fördelarna blir mest märkbara i urbana miljöer med brist på grönytor och i sydligare klimat. Underhållsbehovet av gröna tak beror på flera faktorer. I Sverige är extensiva taksystem vanligast, vilket är den tunnaste tjockleken av gröna tak. Denna typ kräver minst underhåll och kostnader. Underhållet sker med gödsling, bevattning och ogräsrensning vid behov.  Det resultat som gick att komma fram till från intervjuerna var att bibliotekets gröna tak främst valdes på grund av att det var estetiskt tilltalande och passade bra in i omgivningen. En tävling anordnades av Akademiska Hus för att ta fram det bästa förslaget på det nya biblioteket där tre olika arkitektkontor deltog. Det vinnande förslaget blev biblioteket med det gröna taket ritat av Tirsén och Aili Arkitekter (idag Stark Arkitekter) som fångade intresset för många. Från att det gröna taket byggdes till idag, har knappt något underhåll behövts och det underhåll som har utförts har varit enligt planerna. I början, under takets garantitid, framkom det däremot att det slarvats med underhållet på grund av brist på kunskap. Förutom några mindre avvikelser i underhållet och att det gröna taket har krävt noggrannare projektering samt ett mer komplicerat grundarbete, har taket fungerat precis som planerat.  Den slutsats som går att dra utifrån arbetet är att ett grönt tak kan vara ett bra alternativ om rätt förutsättningar för taket finns. Fördelarna med ett grönt tak är många, däremot inte lika påtagliga i ett nordligare klimat eller i en icke urban miljö. Litteraturstudien visar att rätt typ av grönt tak kräver minimalt med underhåll. Intervjuerna bekräftar även att detta stämmer på bibliotekets gröna tak. Det gröna taket har fungerat enligt planerna utan några komplikationer och kommer att fortsätta göra, om taket sköts på liknande sätt som det har gjort från att det byggdes. / Green roofs are a favorable solution to the negative effects of urbanization, such as reduced biodiversity, poorer air and problems with stormwater management. Sedum roofs, meadow roofs and biotope roofs are some of the different types of green roofs available. The sedum roof has many benefits and is well suited to Sweden’s northern climate. The purpose of this study is to study how the library’s sedum roof at the University of Gävle has functioned over a period of 18 years, as well as the reason for choosing the green roof. The questions must be answered using a literature study combined with interviews. The literature study highlights that there are several benefits of green roofs such as good stormwater management, increase in birds and insects, better air quality, reduced energy use in buildings, reduced heat island effects and that it is aesthetically pleasing. The benefits are most noticeable in urban environments with a lack of green spaces and in more southerly climates. The maintenance requirement of green roofs depends on several factors. In Sweden, extensive roof systems are most common, which is the thinnest thickness of green roofs. This type requires the least maintenance and costs. Maintenance takes place with fertilization, irrigation and weeding if necessary. The result that can be drawn from the interviews is that the green roof of the library was mainly chosen because it was aesthetically pleasing and fitted in well with the surroundings. A competition was organized by Akademiska Hus with the reason to produce the best proposal for the new library, which three different architectural offices participated in. The winning proposal was the library with the green roof designed by Tirsén and Aili Arkitekter (today Stark Arkitekter) which caught the interest of many. From the construction of the green roof to today, hardly any maintenance has been required and the maintenance that has been required has been according to the plan. In the beginning, during the roof's warranty period, it emerged that maintenance was neglected due to a lack of knowledge. Apart from some minor deviations in maintenance and the fact that the green roof has required more careful planning and more complicated foundation work, the roof has worked exactly as planned. The conclusion that can be drawn from the work is that a green roof can be a good alternative if the conditions are right. A green roof's benefits are many, but not as obvious in a more northern climate or in a non-urban environment. The literature study shows that the right type of green roof requires minimal maintenance and the interviews also confirm that this is true according to the green roof of the library. The green roof has performed as planned without any complications and will continue to do so if the roof is maintained in a similar manner as it has been since it was built.

Den gröna obligationen som finansiellt instrument har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan och tillväxt, varför gemensamma riktlinjer för emittenterna tagits fram, “The Green Bond Principles”. Tidigare studier visar att ett viktigt problem kvarstår. De riktlinjer som tagits fram är som de benämns, enbart riktlinjer. Företagen kan välja att följa dem eller inte eller tolka dem på sitt eget sätt. Frivilligheten i riktlinjerna kan även skapa så kallad “Greenwashing”. Företeelsen är inte bara ett problem för klimatet utan även för finansieringsformen. Denna studie har genom kvalitativ fallstudie av sex svenska emittenter sökt skapa förståelse för hur dessa företag presenterat sin klimatomställning och även analyserat hur företagen behandlat och efterlevt de riktlinjer som finns. Resultatet visar att riktlinjerna följs i stort men ett fallstudieföretag har påvisat brister i efterlevnaden. Riktlinjerna behöver därför utvecklas ytterligare för att säkra ett fortsatt förtroende och en legitimitet för finansieringsformen, vilket kan öka omställningstakten och trygga både sunda emitterande och investerande parter. / The green bond as a financial instrument has in recent years had a sharp increase in demand and growth, which is why common guidelines for issuers have been developed, "The Green Bond Principles". Previous studies show that an important problem remains. The guidelines that have been developed are, as they are called, only guidelines. Companies can choose to follow them or not or interpret them in their own way. The optionality in the guidelines can also create so-called "Greenwashing". The phenomenon is not only a problem for the climate but also for the form of financing. Through a qualitative case study of six Swedish issuers, this study has sought to create an understanding of how these companies have presented their climate change and also analyze how the companies have treated and complied with the existing guidelines. The results show that the guidelines are largely followed, but a case study company has shown shortcomings in compliance. The guidelines therefore need to be further developed to ensure continued confidence and legitimacy in the form of financing, which can increase the pace of change and secure both sound issuing and investing parties.

Klädindustrin är en av världens mest förorenade industrier och har en stor negativ miljöpåverkan. Medvetenheten och intresset av miljöfrågor ökar samtidigt som det finns en ovilja hos konsumenter att köpa hållbara produkter, vilket kallas ”det gröna gapet”. En ökad förståelse för det gröna gapet tillåter företag att arbeta på ett mer specifikt sätt mot sina tillväxtmål utifrån behovet av en mer hållbar konsumtion inom och mellan nationer. Däremot finns det en bristfällig kunskap kring hållbarhet avseende kulturens inflytande i miljömedvetna attityder och värderingar samt verkningsgraden i marknadsföringsstrategier som bidrar till att minska det gröna gapet. Syftet med studien är att öka förståelsen för det gröna gapet avseende hållbar klädkonsumtion i studiens forskningsländer Sverige, Ungern och Marocko, samt undersöka skillnader och/eller likheter för huruvida konsumenter i dessa nationskulturer konsumerar hållbart avseende kläder. Studien är kvalitativ och bygger på en tvärkulturell flerfallsstudie, där primärdata grundades i 15 semistrukturerade intervjuer. Studien har visat följande slutsatser: Det saknas en konsensus kring definitionen av hållbar klädkonsumtion inom och mellan forskningsländerna, vilket leder till det gröna gapet. Forskningsländernas beteenden går i linje med Hofstedes undersökningsresultat, medan deras värderingar både bekräftar och motsäger teorin. Skillnaderna mellan forskningsländernas konsumtionsbeteende beror på ländernas förhållningssätt till Hofstedes kulturdimensioner, där den största skillnaden är att svenskar konsumerar kläder hållbart utifrån medvetna val, ungerska konsumenter konsumerar utifrån second hand och marockaner konsumerar kläder via klädbyten. Likheten mellan forskningsländernas konsumtionsbeteende är att konsumera kläder utifrån deras kvalitet och tidlöshet. Avseende hållbar klädkonsumtion värderas egoistiska värderingar samt funktionella och estetiska värden högst bland samtliga länder vare sig kläderna är hållbart producerade eller inte. Studien tillför ett teoretiskt bidrag till den företagsekonomiska forskningen samt ett praktiskt bidrag till marknadschefer i deras beslutsfattande kopplat till att utveckla företagets verksamhet och nå ut till klädkonsumenter för att minimera det gröna gapet. / The clothing industry is one of the world's most polluted industries and has a huge negative impact on the environment. Awareness and interest in environmental issues are increasing while consumers are unwilling to buy sustainable clothes. This reluctance is referred to as “the green gap”. The purpose of the study is to expand the understanding of the green gap regarding sustainable clothing consumption in Sweden, Hungary and Morocco from a consumer perspective, and to investigate differences and/or similarities for whether consumers in these national cultures consume sustainably regarding clothing. This qualitative study is based on a cross-cultural multiple-case study with an abductive approach. The study's primary data is based on 15 semi-structured interviews. The study showed that there is no consensus on the definition of sustainable clothing consumption within and between the research countries, which leads to the green gap. The differences between the consumption behavior of each research country are due to how the countries stand in relation to Hofstede's cultural dimensions; Swedes consume clothes sustainably based on conscious choices, Hungarians mainly consume clothes via second hand and Moroccans consume clothes via clothing swap. Regarding sustainable clothing consumption, egotistical, functional and aesthetic values are valued highest among all countries, whether the clothes are sustainably produced or not. The greatest similarity between the research countries is that consumption is based on the quality and timelessness of the clothes. The study adds a theoretical contribution to business economics research as well as a practical contribution to marketing managers in their decision-making linked to developing their business and reaching out to clothing consumers to minimize the green gap.

Syftet med rapporten är att undersöka och analysera motiv och ekonomiska incitament bakom fastighetssektorns deltagande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige. Rapporten diskuterar huruvida en grön premie eller ett Green bond premium, även kallat Greenium, existerar samt hur stort detta är. Greenium är skillnaden mellan räntan på en grön obligation och en traditionell obligation. Vidare analyseras anledningar till att ett Greenium skulle uppstå. En diskussion förs huruvida det är mer ekonomiskt lönsamt att köpa gröna obligationer i jämförelse med traditionella obligationer. År 2007 utfärdade Världsbanken den första gröna obligationen i världen i samarbete med SEB. Sedan gröna obligationens uppkomst har marknaden vuxit till ett globalt värde på över 300 miljarder dollar. Vasakronan utfärdade världens första gröna företagsobligation 2013, efter det fick marknaden i Sverige sitt största uppsving och sedan dess har marknaden vuxit kraftigt. Gröna obligationer har samma ekonomiska egenskaper som traditionella obligationer men skillnaden är att intäkterna från gröna obligationer måste finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. Gröna obligationer medför en del risker för aktiva aktörer. Dessa risker är bland annat anseenderisk, greenwashing och asymmetrisk information. Med tanke på den enorma påverkan företag idag har på miljön är det lämpligt att dessa tar ansvar för sina utsläpp och andra negativa externa effekter. Genom konceptet Corporate Social Responsibility har företag tagit mer ansvar för hur de påverkar samhället ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt samt socialt perspektiv. Genom CSR har gröna obligationer blivit populärt och i synnerhet på fastighetsmarknaden där ambitionen kring hållbarhet vuxit kraftigt de senare åren. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ett greenium finns men att det är svåruppskattat. Enligt intervjuade personer inom fastighetsbranschen kan greenium antas vara -4 till -5 baspunkter och enligt vetenskapliga artiklar antas det vara cirka -2 baspunkter. En baspunkt motsvarar en hundradels procent. Att greenium uppstår beror på investerares stora efterfrågan och emittenters låga utbud på gröna obligationer i dagsläget. Fastighetsbranschen är ledande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige och detta antas bero på branschens tidiga modifiering av gröna obligationer samt sektorns välutvecklade certifieringssystem av hållbara byggnader. I framtiden kan den gröna obligationsmarknaden antas växa och utvecklas inom såväl andra branscher som andra länder. / This report aim to examine and analyze motives and financial incentives behind the real estate sector's participation on the green bond market in Sweden. The report discusses whether a Green bond premium, also called Greenium, exists and how large it is. Furthermore, the reasons why a Greenium can occur are analyzed. A discussion about whether it is more economically viable to trade in green bonds compared to ordinary corporate bonds is implemented. In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world in cooperation with SEB. Since then the market has grown to a global value over $ 300 billion. Vasakronan issued the world’s first green corporate bond in 2013 and since then the green bond market in Sweden has grown strongly. Green bonds have the same economic traits as traditional bonds, but the difference is that revenues from green bonds must finance environment or climatefriendly projects. Green bonds entail some risks for active issuers and investors. These risks include reputation risk, greenwashing and asymmetric information. Given the enormous impact companies have on the environment, it is appropriate for companies to take responsibility for their emissions and other negative external effects. Through the concept Corporate Social Responsibility companies have taken more responsibility for how they affect society from both an economic, environmental and social perspective. Through CSR green bonds have become popular and especially on the real estate market, where the ambition of sustainability has grown strongly in recent years. In conclusion, it can be stated that a greenium exists but that it is difficult to estimate. According to interviewed issuers in the real estate sector, greenium can be assumed to be -4 to -5 basis points and, according to scientific articles, it is assumed to be about -2 basis points. The fact that greenium arises depends on investors’ large demand and issuers' low supply of green bonds at present time. The real estate industry is the leading sector in the green bond market in Sweden and this is assumed to be due to the industry's early modification of green bonds and the sector's well-developed certification system of sustainable buildings. In the future, the green bond market can be assumed to grow and develop in both other industries and other countrie

After the environmental debate was put firmly into economics literature, an emerging sustainable finance sector attempts to discipline corporate social and environmental behaviour, in which the financial markets and the real estate sector have been stated to play particularly important roles. Research within Swedish real estate financing has identified a growing interest of sustainable financing, mentioning green bonds in particular. Green bonds are based on traditional corporate bonds with the difference that green bonds possess an element of influence. The issuer is obliged to report back to the investor how net proceeds from the issuance have been used to finance green projects, which creates a requirement for transparency. The fact that green bonds is a fairly new financing and investment alternative whilst simultaneously growing incredibly fast has highlighted the significance of reliance for green bonds as a financial product. The aim of this study has been to explore in what ways green bonds in the Swedish real estate market are being initiated and structured and subsequently governed to establish investor reliance.  This research is conducted with a qualitative methodology on the basis of an exploratory nature, and the collection of qualitative data has mainly been performed through semi-structured interviews with all categories of stakeholders currently involved in the use of green bonds in the Swedish real estate market. The empirical results and subsequent analysis have concluded that it is obvious that there are numerous positive incentives related to issuing green bonds. All positive incentives consequently give rise to concerns regarding the true purpose of the issuances and whether or not these are aligned with the original purpose of the product. The more positive incentives, the more the risk of greenwashing increases. The risk of greenwashing could pose a significant threat to the general perception of and reliance in the green bond market. Obviously, all positive incentives do not necessarily entail greenwashing; there has to be positive incentives for the market of green bonds to occur, especially as it is a widely appreciated product with a generally good purpose. However, the issuers must be transparent, and the investors must be aware of the potential risk factors in order to establish investor reliance in green bonds as a financial product. / Sedan miljödebatten introducerades inom den ekonomiska litteraturen har en framväxande sektor för hållbar finansiering arbetat för att disciplinera företags sociala och miljömässiga ansvarstagande, där den finansiella marknaden och fastighetssektorn uppgetts ha särskilt viktiga roller. Forskning inom svensk fastighetsfinansiering har identifierat ett växande intresse för hållbar finansiering och i synnerhet gröna obligationer. Gröna obligationer är baserade på traditionella företagsobligationer, med skillnaden att kapitalet enbart syftar att användas till finansiering eller återfinansiering av hållbara projekt. Emittenten är bunden till att återrapportera hur kapitalet använts, vilket skapar ett krav på transparens. Det faktum att gröna obligationer fortfarande är ett ganska nytt finansierings- och investeringsalternativ, samtidigt som det vuxit oerhört snabbt, har framhävt betydelsen av förtroende för gröna obligationer som finansiell produkt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden initieras och struktureras och därefter hanteras för att etablera investerarnas förtroende.  Denna forskning har genomförts med en kvalitativ metod av utforskande karaktär och insamlingen av kvalitativa data har i huvudsak utförts genom semistrukturerade intervjuer med alla intressentkategorier som för närvarande är aktiva i användningen av gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden. Det empiriska resultatet och den efterföljande analysen har påvisat att det är uppenbart att det finns många positiva incitament i samband med emissioner av gröna obligationer. Alla positiva incitament ger följaktligen upphov till oro kring det verkliga syftet med emissionerna och huruvida dessa är anpassade till produktens ursprungliga syfte eller inte. Ju mer positiva incitament, desto mer ökar risken för greenwashing. Risken för greenwashing kan utgöra ett betydande hot mot den allmänna uppfattningen av, och förtroendet för, den gröna obligationsmarknaden. Självklart innebär inte alla positiva incitament nödvändigtvis greenwashing; det måste finnas positiva incitament för att marknaden för gröna obligationer ska finnas, särskilt eftersom det är en mycket uppskattad produkt med ett generellt bra syfte. Emittenterna måste emellertid vara transparenta och investerarna måste vara medvetna om de potentiella riskfaktorerna för att etablera investerarnas förtroende för gröna obligationer som en finansiell produkt.

Bakgrund: Mångmiljardbelopp spenderas varje år i onödan på offentliga upphandlingar, delvis på grund av bristande ekonomistyrning. Offentliga upphandlingar beräknas även stå för 28 procent av den totala klimatpåverkan för Sveriges konsumtion. Trots det finns det flera lagar som styr upphandlingar, exempelvis lagen om offentlig upphandling men den kan dock upplevas som tvetydig gällande miljöhänsyn. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre kommuner implementerar miljöhänsyn i deras upphandlingar samt att ta reda på vilka faktorer som påverkar mindre kommuners möjligheter att utföra strategiska upphandlingar. Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning för studien. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med upphandlingschefer eller ordföranden i kommunstyrelsen i 5 olika kommuner där datan som inhämtats har använts som grund i vår empiri.  Slutsats: Avslutningsvis konkluderar vi att alla intervjuade kommuner tar miljöhänsyn i beaktning vid upphandlingar men de har olika förutsättningar för att lyckas. Samverkan mellan kommuner är något som frekvent anges främja hållbarhet i upphandlingar medan kompetensutveckling och uppföljningar behöver utvecklas ytterligare. / Background: Billions of SEK are spent unnecessarily each year on public procurement, partly due to inadequate financial management. Public procurement is also estimated to account for 28 percent of Sweden's total carbon footprint from consumption. Despite this, there are several laws governing procurement, such as the Public Procurement Act, but it can be perceived as ambiguous regarding environmental considerations. Purpose: The purpose of the study is to investigate how smaller municipalities incorporate environmental considerations in their procurement processes and to identify the factors influencing smaller municipalities' ability to conduct strategic procurement. Method: We conducted a qualitative study for this research. We conducted semi-structured interviews with procurement managers or chairpersons of the municipal boards in five different municipalities, and the data collected from these interviews formed the basis of our empirical analysis. Conclusion: In conclusion, we find that all interviewed municipalities take environmental considerations into account in their procurement processes, but they have varying conditions for success. Collaboration between municipalities is frequently mentioned as a factor that promotes sustainability in procurement, while further development is needed in terms of competence development and monitoring.

Denna studie undersöker området för gröna fastigheter och hållbarhet, vilket idag ligger i tiden för de flesta fastighetsbolag. Nya krav och regler ihop med en större medvetenhet hos aktörer och intressenter gör att fastighetsbolag idag jobbar mer och mer med gröna investeringar. Inte minst då i gröna fastigheter, vilket är något som ökat markant de senaste åren. Syftet med denna studie är att undersöka vad ett nystartat bolag prioriterar vid förvärv av gröna fastigheter, det vill säga en miljöcertifierad fastighet. Vilka faktorer är det man som aktör värderar och hur prioriterar man dessa gentemot varandra? För att besvara studiens syfte kommer tre olika forskningsfrågor att behandlas i studien. En forskningsfråga kommer att behandlas via en litteraturundersökning och titta på vilka faktorer det är som lyfts fram som viktiga i litteraturen när det gäller förvärv av gröna fastigheter. Sedan kommer en forskningsfråga bestå av beräkningar där huvudsakliga syftet är att bekräfta det litteraturen säger om premier för gröna fastigheter. Den sista forskningsfrågan kommer att undersöka eventuella faktorer ett nystartat fastighetsbolag prioriterar vid förvärv av gröna fastigheter till sin portfölj, samt hur dessa värderas mot varandra. Denna fråga kommer att besvaras via en fallstudie bestående av ett nystartat fastighetsbolag och kommer utgöra en betydande del av studien. Resultaten i studien pekar på att det finns en premie för gröna fastigheter likt det som den internationella litteraturen indikerar. Vidare så resulterade studien i att påvisa att det som främst prioriteras hos ett nystartat bolag vid förvärv av gröna fastigheter är de olika ekonomiska incitamenten ihop med att man som företag skapar sig en konkurrensfördel på marknaden. Denna studie bidrar till den nuvarande litteraturen om gröna fastigheter genom att vara den första studien i Sverige som tar sikte på hur ett nystartat bolag värderar olika faktorer och hur det kan gynna liknande företag att välja gröna fastigheter som sin nisch. / This study examines the research area of green real estate and sustainability, which today is something that is topical for almost every real estate company. New requirements and rules together with a greater awareness amongst actors and stakeholders means that real estate companies today work more with different forms of green investments. Not to say the least by investing in green properties, which is something that has increased significantly in recent years. The purpose of this study is to investigate what a newly started real estate company prioritizes when acquiring green properties, in other words an environmentally certified property. What factors do an actor such as a real estate company value and how do the actor prioritize these amongst each other? To answer the purpose of this study, three different research questions will be addressed in the study. One of the research questions will be answered by a literature review where the aim is to look at which factors are highlighted as important in the literature when it comes to the acquisition of green properties. Another research question will consist of calculations where the main aim is to confirm what the literature says about premiums for green properties. The last research question will examine what factors a newly started real estate company prioritizes when acquiring green properties for its portfolio, and how these are valued against each other. This question will be answered by a case study consisting of a newly started real estate company and will be a significant proportion of the study. The results of the study indicate that there is a premium for green properties similar to what the international literature indicates. Furthermore, the study results indicate that the main priority for a newly started company when acquiring green properties are the various economic incentives followed by the opportunity to create a competitive advantage on the market. This study contributes to the current literature on green properties by being the first study in Sweden that aims at how a newly started company values different factors when investing in green real estate and how similar companies can benefit from choosing green properties as its niche.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största problem och det krävs mycket arbete inom olika områden för att nå de uppsatta klimatmålen. Byggbranschen är ett område som är av stor vikt att arbeta med för att nå målen då en stor del av den globala energianvändningen har med byggnader att göra. Samtidigt sätter de stora flyktingströmmarna under senare tid Sverige på prov och det krävs ny innovation för att lösa frågor om bostadsbrist och integration. I nuläget är det oftast en uppfattning hos byggbolagen att det innebär en högre kostnad att bygga hållbart och att denna kostnad inte alltid återbetalar sig, åtminstone inte på kort sikt. Incitament för att bygga hållbart behöver identifieras och lyftas fram för att öka intresset hos byggföretagen att sträva efter detta. Det är inte säkert att det är byggföretaget som får ta del av investeringen när projektet är slutfört, utan det blir en annan aktör, exempelvis de boende som flyttar in i huset och får lägre energikostnader. Syftet med arbetet är att analysera vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Uppsatsen består av en teoretisk referensram, litteraturöversikt, empiri i form av en intervjustudie samt analys och slutsatser. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med miljö- och hållbarhetschefer och andra personer med liknande roller hos fastighetsbolag, bostadsbolag, bostadsutvecklare och byggföretag i Sverige. Sju personer har intervjuats baserat på frågeställningarna kring vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Resultatet visar att miljöcertifiering upplevs vara ett krav för att kunna vara verksam på marknaden. Certifiering kring social hållbarhet saknas och är något som efterfrågas då flera respondenter upplever social hållbarhet som framtiden medan ekologisk hållbarhet mer eller mindre är ett krav. Kunskapsbrist upplevs vara det största hindret mot att bygga och förvalta hållbart. Ändrade avskrivningsregler är också en viktig faktor för att öka incitamenten för att bygga hållbart. Möjligheterna att utvecklas inom området är många och handlar bland annat om användandet av ny teknik. / Global warming is one of the greater problems of our time and it requires effort in various fields to achieve the set climate targets. The construction industry is of great importance to improve to achieve the objectives, since a large part of the global energy consumption has to do with buildings. For the meantime, recent large refugee movements in Sweden puts the country to test and new innovation to solve the issues of housing shortage and integration is required. Construction companies relate high cost to sustainable construction and that this cost does not pay off, especially in the short term. Incentives for building sustainable must be identified and highlighted to increase interest in sustainable building. It is uncertain if the construction company will profit from investment since it is the residents who will attain lower energy costs. The aim is to analyze the incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The thesis consists of a theoretical framework, literature overview, empirical evidence in the form of an interview study, analysis and conclusions. Semi-structured interviews were conducted with environmental and sustainability managers and other persons with similar roles in real estate companies, housing companies, housing developers and construction companies in Sweden. Seven persons were interviewed based on questions about which incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The result shows that environmental certification is perceived to be a requirement in order to stay on the market. Certification of social sustainability is lacking and is something that is desirable as several respondents perceive social sustainability as the future while ecological sustainability is a requirement.

Klimatfrågan är en av vår tids största globala utmaningar och en fråga som även studie- ochyrkesvägledningens profession behöver adressera. Gröna karriärval är en ny företeelse där det saknasmycket kunskap. Vi vet att det finns personer som gör karriärval med utgångspunkt i klimatfråganmen det finns begränsad kunskap om hur ett sådant karriärval motiveras. Studien undersökermiljömässigt hållbara karriärval inom grön teknik genom en kvalitativ intervjustudie av fem anställdapå ett e-mobilitetsföretag i Östafrika. Resultatet analyseras utifrån Mark Savickas Career ConstructionTheory som förklarar karriärval som en del av ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i relationtill tidigare forskning om identitet och hållbara val, grön karriär och grön vägledning. Ett övergripandesvar på frågan om varför respondenterna valt att arbeta med miljömässig hållbarhet är att de ärkarriärmedvetna medskapare av sina karriärer. Mer specifikt har de gjort sitt karriärval för att deraspersonliga värderingar reflekteras i företaget, för att de har ett intresse för grön teknik, för att de villpåverka klimatförändringarna utifrån kunskap och erfarenheter samt att en karriär inom grön teknikuppfattas som en bra karriär. / The climate issue is one of the biggest global challenges of our time and a question that study- and career counsellors also need to address. Green career choice is a new phenomenon where there is a great lack of knowledge. We know that there are people who does career choices based on the climate issue but the knowledge is limited on how such a career choice is motivated. The thesis investigates environmentally sustainable career choices in green tech through a qualitative interview study of five employees at an e-mobility company in East Africa. The result is analyzed based on Mark Savickas Career Construction Theory which explains career choice as part of identity construction. The result is discussed in relation to previous research on identity and sustainable choice, green career, and green guidance. An overarching answer to the question of why the respondents chose to work with environmental sustainability is that they are career concerned co-creators of their careers. More specifically the career choice is derived from personal values being reflected in the company, an interest in green tech, a will to make an impact on climate change based on knowledge and experience and the perception that a career in green tech is a good career.

Att nå miljömålen och följa klimatmålen i Parisavtalet är avgörande för att vår generation ska kunna överlämna jorden till nästa generation med gott samvete. Vi ser idag tydliga exempel på att världen står inför allt större miljöutmaningar, såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Klimatförändringarna leder till extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och påverkar jordens ekosystem negativt. Förlust av biologisk mångfald hotar livsmedelsförsörjningen och ekosystemens stabilitet, medan föroreningar skadar både miljö och mänsklig hälsa. Gröna obligationer har blivit ett allt viktigare finansiellt instrument för att stödja hållbar utveckling och miljövänliga projekt. Detta intresse för gröna obligationer har ökat i takt med att behovet att finansiera miljövänliga initiativ har blivit alltmer akut. Gröna obligationer fungerar som ett sätt för företag, kommuner och stater att finansiera projekt som har en positiv inverkan på miljön, till exempel investeringar i förnybar energi, hållbar vattenhantering och energieffektiva byggnader. Dessa obligationer bidrar till att kanalisera kapital mot projekt som inte bara ger ekonomisk avkastning utan också bidrar till att minska den ekologiska fotavtrycket och främja en hållbar framtid. Denna studie undersöker hur gröna obligationer används som ett verktyg för att främja hållbar finansiering inom den svenska marknaden. Genom att analysera integrationsprocesser, kriterier för projektval, mätning och rapportering av miljöpåverkan samt de drivkrafter och utmaningar som aktörer möter, ger studien en omfattande bild av den praktiska tillämpningen av gröna obligationer. Resultaten visar att gröna obligationer blir alltmer centrala i företagens hållbarhetsstrategier, där kapital allokeras till miljövänliga initiativ inom ramen för bredare strategiska, operativa och finansiella mål. Studien betonar vikten av transparens och strikta kriterier vid projektval och rapportering, och framhåller behovet av kontinuerliga förbättringar i standarder och praxis för att stärka trovärdigheten och effektiviteten hos gröna obligationer i att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. / Achieving environmental goals and adhering to the Paris Agreement is crucial for our generation to pass on the Earth to the next generation with a clear conscience. Today, we face significant environmental challenges such as climate change, biodiversity loss, and pollution. Climate change leads to extreme weather conditions, rising sea levels, and negatively impacts ecosystems. Biodiversity loss threatens food security and ecosystem stability, while pollution harms both the environment and human health. Green bonds have become an increasingly important financial instrument to support sustainable development and environmentally friendly projects. The interest in green bonds has grown as the need to finance eco-friendly initiatives becomes more urgent. Green bonds enable companies, municipalities, and states to fund projects that positively impact the environment, such as investments in renewable energy, sustainable water management, and energy-efficient buildings. These bonds help channel capital towards projects that not only provide economic returns but also contribute to reducing the ecological footprint and promoting a sustainable future. This study examines how green bonds are used as a tool to promote sustainable financing within the Swedish market. By analyzing integration processes, criteria for project selection, measurement and reporting of environmental impact, as well as the driving forces and challenges faced by stakeholders, the research provides a comprehensive picture of the practical application of green bonds. The findings show that green bonds are becoming increasingly central to corporate sustainability strategies, where capital is allocated to environmentally friendly initiatives within broader strategic, operational, and financial goals. The study emphasizes the importance of transparency and strict criteria in project selection and reporting, highlighting the need for continuous improvements in standards and practices to enhance the credibility and effectiveness of green bonds in achieving long-term sustainability objectives.