Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur företag kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Studien undersöker hur företag kan öka försäljningen av ekologiska livsmedel med hjälp av marknadsföringsstrategier för att påverka konsumenternas köpbeteende.  Metod: Studien grundar sig i en induktiv, kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt synsätt. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och tolkats med hjälp av en Framework-matris. Resultat och slutsats: Studien visar att priset är den viktigaste orsaken till att konsumenter inte väljer att konsumera ekologiskt idag och att ökad kunskap behövs för att konsumenterna ska förstå varfördet är värt att betala mer för ekologiska livsmedel. Genom att använda den utökade gröna marknadsföringsmixen kan företag bidra till en mer välutbildad och hållbar konsument. Dessutom konkluderas det att ansvaret för en hållbar konsumtion inte enbart ligger på konsumenterna.  Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en förståelse för vilka faktorer och drivkrafter som kan användas i företagens marknadsföringsstrategier för att bidra till en mer hållbar konsumtion.  Förslag till fortsatt forskning: Studier kring skillnaden mellan hur konsumenter och producenter uppfattar marknadsföringen av ekologiska produkter, användningen av influencers i marknadsföringen och samverkan mellan aktörer på livsmedelsmarknaden kan bidra till forskningen om hur företag kan öka den hållbara konsumtionen. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how companies can contribute to sustainable consumption. The study aims to investigate how companies can increase sales of organic foods with marketing strategies to influence consumers' buying behavior. Method: The study is based on an inductive, qualitative method with a hermeneutic approach. Eleven semi-structured interviews were conducted and interpreted using a Framework matrix. Results and Conclusion: The study shows that price is the single most important reason why consumers do not consume organic, and that consumers are not sufficiently educated to understand why organic is worth paying for. By using the expanded green marketing mix, companies can contribute to create a more well-educated and sustainable consumer. It is also emphasized that the responsibility for sustainable consumption does not only lie with the consumers. Contribution of the thesis: The study has contributed to an understanding of the factors and driving forces that can be used in companies' marketing strategy in order to contribute to more sustainable consumption. Suggestions for further research: A comparison of how consumers and producers perceive marketing of organic products, the use of influencer marketing and studies on the collaboration between producers, traders and politicians can benefit future research on how to increase sustainable consumption.

Buildings account for about thirty percent of the total emissions of greenhouse gases annually in the world. Forty percent of the world´s energy is consumed by buildings. Buildings are a large part of the world´s environmental problems and it´s hard to ignore this fact. The last decade, awareness of the negative environmental impact we humans have on our planet has increased, and many different environmental commitments flourish in the world today. One way for the construction and real estate sector to reduce its environmental footprint is through green buildings. The purpose of this thesis is to examine the economic and legal possibilities and limitations in order to increase the stock of green buildings. The thesis will be based on four questions: What are the incentives for green buildings, Does the law differ for green buildings compared to conventional buildings? Are other markets using green incentives?, What does property management companies think of green buildings? The study is based on literature studies and interviews with industry professionals. The results of the study show that green buildings mean many economic opportunities, such as lower operating and maintenance costs, higher property value, better indoor environment a stronger brand. One economic limitation is that many people mistakenly believe that green buildings means a higher investment cost, but it doesn’t have to be. The lack of knowledge regarding green buildings could mean that some choose not to build them, which is an indirect economic limitation. The Swedish car market and the real estate market in the US use tax reliefs and various forms of green bonuses to push environmental commitments, which is proved to work as environmental cars and green buildings increased in use and in stock. In Sweden there is no specific legislation for green buildings. Swedish buildings comply under the same laws, whether they are green or not. The laws to apply are the planning and building act, the environmental code and the law of energy declaration. In addition to these laws, there are also government regulations from Boverket in boverkets building regulations that has to be followed. These laws, rules and regulations demands certain building performances and are relatively tough. A green building has tougher demand on a building’s technical features than a conventional building has. In 2015 a new legislation was formed that prohibited municipalities to set higher demands on a buildings technical features, than what is in the law. The law is to be followed by the municipality when they operate as an administrative authority and when they enter into land allocation agreements. This means that municipalities themselves in these two cases can’t require a building with higher demands. But in those cases when the developer requires stricter requirements in partnership with municipalities, there is still a possibility to get a green building, as the law doesn’t mention this exception. By offering economic incentives, such as the US housing market and the Swedish car market does to push environmental commitments, it can be used on the Swedish housing market to increase the want to build green buildings. To increase the opportunities for municipalities to build green the law needs to change. Both these methods are expensive and time consuming. Since it within a few years probably will be a requirement for building companies and other companies to build, manage and offer green buildings in order to be able to compete on the market, the conclusion of the thesis is that it is more efficient to let the development of society take its time. The development will mean that the demand for green buildings will increase and in the future will make green building market position even stronger. / Byggnader står för ungefär trettio procent av de totala utsläppen av växthusgaser årligen i världen. Fyrtio procent av all världens energi förbrukas av byggnader. Det senaste decenniet har medvetenheten kring den negativa miljöpåverkan vi människor har på vår jord ökat och många olika miljöengagemang florerar i världen. Ett sätt för bygg- och fastighetssektorn att minska dess miljöavtryck är genom gröna byggnader. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka ekonomiska och juridiska möjligheter och begränsningar som finns för att öka beståndet av gröna byggnader. Arbetet kommer utgå från fyra frågeställningar: Vilka är incitamenten för gröna byggnader?, Skiljer sig lagen åt för gröna byggnader jämfört med konventionella byggnader?, Använder andra marknader sig utav gröna incitament?, Hur ställer sig fastighetsförvaltningsbolag sig till gröna byggnader? Undersökningen baseras på litteraturstudier och intervjuer med branschfolk. Resultatet av undersökningen visar på att gröna byggnader innebär många ekonomiska möjligheter, som lägre drift- och underhållskostnader, högre fastighetsvärde, bättre inomhusmiljö och ett starkare varumärke. En ekonomisk begränsning som finns är att många felaktigt tror att gröna byggnader innebär högre investeringskostnader, vilket det inte behöver göra. Okunskapen kring gröna byggnader kan göra att många väljer att inte bygga dessa vilket innebär en indirekt ekonomisk begränsning. Bilmarknaden i Sverige och fastighetsmarknaden i USA använder sig utav skattelättnader och olika former av gröna bonusar för att driva på miljöengagemang, vilket visat sig fungera då miljöbilar och gröna byggnader ökat i användning respektive bestånd. I svensk lag finns det ingen särlagstiftning för gröna byggnader. Svenska byggnader lyder alla under samma lag, oavsett grön eller inte. De lagar som gäller är plan- och bygglagstiftningen, miljöbalken och lagen om energideklaration. Utöver dessa lagar finns det även myndighetsföreskrifter från Boverket i boverkets byggregler som ska följas. Dessa lagar, regler och föreskrifter ställer alla krav på byggnaders prestanda och är relativt hårda. För att få till en grön byggnad kräver det att kraven på byggnadens tekniska egenskaper skärps, men inget i lagen begränsar en byggherre att sätta högre krav. 2015 blev det dock förbjudet för kommuner att ställa högre krav på en byggnads tekniska egenskaper än vad som står i lag. Lagen ska tillämpas då kommuner agerar myndighet och vid markanvisningar. Detta medför att kommuner i dessa fall inte själva kan kräva en byggnad som möter hårdare krav. Men i de fall byggherren själv kräver hårdare krav vid samarbeten med kommuner finns fortfarande en möjlighet att få till en grön byggnad, eftersom att lagen inte nämner detta undantag. Genom att erbjuda ekonomiska incitament så som fastighetsmarknaden i USA och bilmarknaden i Sverige gör för att driva på miljöengagemang kan man få fler att vilja bygga grönt även på fastighetsmarknaden i Sverige. För att öka möjligheterna för kommuner att bygga grönt måste man ändra lagen. Båda dessa metoder är kostsamma och tar lång tid. Eftersom det inom några få år förmodligen kommer vara ett måste för byggaktörer och andra företag att bygga, förvalta eller erbjuda gröna byggnader för att kunna konkurrera på marknaden är slutsatsen med arbetet att det är effektivare att följa med i den samhällsutveckling som idag sker. Utvecklingen kommer innebära att efterfrågan på gröna byggnader ökar och i framtiden kommer göra gröna byggnaders position på marknaden vara ännu starkare.

De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor. Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna. Resultaten visar att tjänsteresor står för 73 procent av koldioxidutsläppen från resor och arbetsresor för 27 procent. Nästintill samtliga internationella tjänsteresor görs med flyg. Cirka 50 procent av alla nationella tjänsteresor görs med bil, 25 procent med flyg och 25 procent med tåg. Vid lokala tjänsteresor utgör bilresor ungefär 65 procent och kollektivtrafiksresor utgör cirka 30 procent. På ÅF i Solna görs ungefär 40 procent av arbetsresorna med bil, 40 procent med kollektivtrafik och 20 procent med gång, cykel och övriga färdsätt, sett över hela året. Studien visar att de anställda är intresserade av frågor som rör hållbart resande och efterfrågar satsningar på området. I studien konstateras att ÅF i Solna kan underlätta för hållbara arbets- och tjänsteresor genom att informera om hållbara resor och de möjligheter som redan finns på kontoret. Vidare kan ÅF utveckla och förbättra de befintliga förutsättningarna, genom att till exempel genomföra mindre fysiska åtgärder för att se över tillkortakommanden som kan utgöra hinder för förändrade resvanor. Dessutom kan ÅF i Solna utreda möjligheten att införa incitament som underlättar för hållbara resvanor och att arbeta med en grön resplan. / Most people travel to work, school or run errands on a daily basis, but the way that we travel constitute an environmental impact that is not consistent with a long term sustainable development. In Sweden the transport sector accounts for about a quarter of the country’s energy use and about 30 percent of its total carbon emissions. A large share of the emissions is generated by passenger transport and researchers argue that reduced energy usage by smarter and more sustainable travel is important to reduce the transport sector’s environmental impact. Since work related travel accounts for half of all Swedish passenger transport, companies play a significant role, as they can affect both journeys to work and business travel. The purpose of the degree project is to investigate how a company and a workplace, ÅF in Solna, can create conditions for sustainable commuting and business travel. The aim is further to develop action proposals based on ÅF’s goal to reduce its carbon footprint. On the basis of conducted literature studies, which explain the background of companies’ efforts towards sustainable travel, describe Swedish work methods and discuss good examples of undertaken measures by Swedish organisations, a study of site conditions and a travel survey is carried out at ÅF in Solna. The results show that business travel accounts for 73 percent of the carbon emissions from travel and commuting for 27 percent. Nearly all international business travel is made by flight. Approximately 50 percent of national business travel is made by car, 25 percent by flight and 25 percent by train. Cars account for about 65 percent of local business travel and public transport for about 30 percent. At ÅF in Solna approximately 40 percent of commuting is made by car, 40 percent by public transport and 20 percent by walk, bike and other modes of travel, for a full year. The study shows that employees are interested in issues related to sustainable travel and ask for commitments in the field. The study concludes that ÅF in Solna can facilitate sustainable commuting and business travel by providing information on sustainable travel and the opportunities that already exists at the office. Further, ÅF can develop and improve existing conditions, for example by carrying out minor physical measures to revise shortcomings that may prevent changing travel habits. Additionally, ÅF in Solna can investigate the possibility of introducing incentives that facilitate sustainable travel habits and working with a travel plan.

A connection or relation with nature has shown to be crucial to create an interest to protect these environments later in life. The aim of this study was to investigate if parents’ choice of whether to expose their child to nature and green spaces could be seen as an indicator for higher intentions of giving the child the necessary conditions to live sustainably. The method used in the study was online questionnaires distributed to parents with children up to six years of age. The results of the study showed a difference between the level of intentions and the parents’ age. Two hours or more in nature with the child during the last seven days, was also showed as a variable indicating higher intentions for a sustainable lifestyle. People who saw it as important to be seen as an environmentally conscious individual by others, had higher intentions. Parents who indicated that a connection with nature for their child was important also demonstrated higher intentions. Due to low response rate, the results presented in the study must be interpreted with caution and cannot be used to generalize for others who met the inclusion criteria in the defined geographical area. / En relation till natur- och gröna miljöer har visat sig vara avgörande för att skapa en vilja om att värna och bevara dessa miljöer. Studien syftade till att undersöka om föräldrars val att exponera sitt barn för naturen kunde fungera som en indikator på att de även har högre intentioner om att ge sitt barn förutsättningar för en miljömässigt hållbar livsstil. Studien genomfördes genom online-enkäter som distribuerades till föräldrar med barn upp till sex års ålder. Resultat av studien visade att det fanns en skillnad i intentionsnivån om hållbarhet mellan åldersgrupper. Två timmar eller mer i natur- och gröna miljöer tillsammans med sitt barn under de senaste sju dagarna gav en indikation på en högre intention om en hållbar livsstil. Personer som ansåg det viktigt att ses som en miljö- och klimatmedveten person av andra hade höga intentioner om att visa barnet en hållbar livsstil. Det fanns en trend att föräldrar som ansåg att det var viktigt att barnet hade en relation till naturen hade högre intentioner. Den låga svarsfrekvensen gjorde att resultat av studien måste tolkas med försiktighet och kan inte generaliseras för andra i det valda geografiska området som uppfyllde kriterierna för deltagande.

Bakgrund: Marknadsföring har varit en del av samhället sedan den industriella revolutionen (Barregren, 2014). Genom åren har den förändrats och anpassat sig efter samhällets förväntningar, vilket har gjort att på senare tid har företagens marknadskommunikation övergått till att fokusera på klimatavtrycket och det sociala ansvaret som företagen har samtidigt som konsumtionen ökar i samhället. Svenska konsumenter köper och slänger mer kläder än vad som kan antas går att förbruka. En anledning till detta kan vara fast fashion där priserna är låga nog att konsumenterna kan lockas att handla mer eftersom priserna är låga. Detta även trots konsumenterna ofta anser eller vill ha en miljövänlig attityd köper de kläder som inte matchar konsumenternas värderingar om hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvinnliga konsumenter i åldrarna 20-30 och deras uppfattning av hur hållbar marknadskommunikation påverkar dem när de skall köpa kläder. Teoretisk referensram: Den teori som ligger till grund för arbetet är attityder, Corporate social responsibility och den gröna marknadsmixen. Dessa tre delar symboliserar både konsumenter, företag och produkten. Metod: För att samla in data har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där 14 kvinnliga respondenter deltog. Slutsatser: Resultatet i studien visade att konsumenten påverkas av hållbar marknadskommunikation genom att de legitimerar konsumentens köp av mindre hållbara kläder av företag som marknadsför sig som hållbara. I studien hade alla respondenter i undersökningen en positiv uppfattning av mer hållbara kläder däremot var det inget som de handlade själva. Sambandet mellan företagets Corporate social responsibility och köp intentionen spelade ej stor roll. Att plaggen skulle vara hållbara ses mer som en trevlig överraskning än något som konsumenten prioriterar. / Bakground: Marketing has been a part of the society since the industrial revolution (Barregren, 2014). Through the years the marketing has adapted after the expectations of the society, and in later years the marketing communication has focused on company's social responsibility and the impact the consumption has on the climate. At the same time the consumption has increased. Swedish consumers buy and dispose of more clothes than one can assume they can consume. One reason for this can be the prices in fast fashion, because of the low prices the consumers can buy whatever they want and do not need to worry about their economy. Even though the consumer often sees themselves as environmentally friendly doesn't mean they chose the most sustainable choice of clothing. Purpose: The purpose of the study is to examine female consumers in the ages between 20-30 years old and their assumption on how green marketing affects them in the shopping experience of clothes. Theory: The theory is based on consumers attitude, corporate social responsibility and the green marketing mix. These three parts symbolise the customer, the company and the green marketing mix. These three parts symbolise the customer, the company and the product. Method: We used a qualitative method and semistructured interviews were held with 14 female consumers. Conclusion: The result of the study showed that consumers were affected by green marketing communications by legitimizing the consumers consumption of un sustainable clothes by the same company. Even though all the women in the study had a positive attitude towards sustainable clothes where there none that intentionally bought clothes that were marketed sustainable.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.

Koldioxidutsläppen är idag ett av de största miljöproblemen som vi står inför. CO2-kalkylatorer används för att informera individer och företag som deras påverkan. Men även om användandet av CO2-kalkylatorer ökar så har dess användare fortfarande svårt att veta vad de behöver göra för att minska sina koldioxidutsläpp. Denna studie syftar till att undersöka hur CO2-kalkylatorer motiverar företag och dess anställda. Den syftar också till att se hur informationen från CO2-kalkylatorerna hjälper dem att bli mer koldioxidlitterära, alltså hur de förstår informationen och hur de implementerar denna kunskap. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie utförts med personer som använder sig av en CO2-kalkylator på sitt arbete. Studiens resultat påvisar att CO2-kalkylatorer idag är för komplexa för många användare och ofta skapar förvirring snarare än klarhet. / Carbon emissions is one of biggest environmental problems that we face today. CO2-calculators are used to inform individuals and companies about their impact on the environment. But even though they have become more commonly used, they still have problems in their functionality because the users still don’t know what they need to do to reduce their carbon emissions. The aim of this study is to investigate how CO2-calculators in companies motivate the company and its workers, and how the information helps them become more carbon literate. To explore how the workers use and understand their CO2-calculators at work, a qualitative interview study has been performed. The result of the study show that CO2-calculators today are complex and often confuse the users instead of supporting them.

This century is expected to be characterized by heavy urbanization patterns, according to the UN forecast, with over 2.5 billion more people living in urban areas by year 2050 (FN 2018). With more people living in cities worldwide, the demand for better urban development and more effective ways to handle economic, social and environmental issues are being sought after. In this study, a qualitative content analysis has been made to investigate how UN Global goal 7, 11, 12 and 15 are being expressed in some of Copenhagen, Oslo and Stockholm sustainability strategies. The purpose of this study has been to understand how these Nordic actors are planning their own cities, in relation to contemporary environmental challenges, based on the content and meaning of the global goals. The results show that the content of the chosen goals was present in their strategies. There were more similarities in expressions, than differences, between the cities, where technology, growth and environment was highlighted to enable a better life for more people. At numerous occasions the cities positioned themselves as optimistic towards greener cities and put forward an array of different initiatives and measures e.g. related to renewable energy, resource efficiency and green spaces. The prerequisites of the cities in accomplishing their goals depends on a set of different factors. Good implementation and perceptiveness to the surrounding socio-political situation are some essential elements to regard if they are to succeed with their plans. / Det här århundradet förväntas enligt FN:s prognoser att präglas av kraftig urbanisering i stora delar av världen, med 2.5 miljarder fler människor i urbana områden till år 2050 (FN 2018). När allt fler människor bosätter sig i städer ställer det högre krav på att utveckla fungerande och effektiva sätt att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som kan tänkas uppstå av en sådan förändring. I den här studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att undersöka hur FN:s hållbarhetsmål 7, 11, 12 och 15 uttrycks i några av Köpenhamns, Oslos och Stockholms hållbarhetsstrategier. Syftet har varit att undersöka hur de här nordiska aktörerna planerar sina städer, med hänseende till dagens miljöutmaningar och avgränsningen har varit de utvalda hållbarhetsmålens innehåll och mening. Resultatet visar att innehållet i dessa mål gick att spåra i städernas strategier. Städernas uttryck präglades av fler likheter än skillnader, där teknologi, tillväxt och miljö var faktorer som kan kombineras och leda till ett bättre liv för fler människor i städerna. De positionerade sig vid flera tillfällen som optimistiska till att leda utvecklingen mot grönare städer och framförde en rad olika gröna initiativ, exempelvis inom förnyelsebar energi, resurseffektivare system och grönområden. Förutsättningarna för att städerna ska uppnå sina mål beror på en rad faktorer. Klart är dock att de är beroende av god implementering, samt att de behöver vara lyhörda mot omgivande socio-politiska beslut och händelser om deras strategier ska lyckas.