In today's society, we are facing challenges such as rising sea levels and increased average temperatures, which have heightened awareness and social responsibility regarding climate and sustainability issues. The EU taxonomy is a response to these challenges and aims to limit emissions and promote sustainable investments. It regulates companies' environmental work and investments to reduce climate impact, which has direct implications for various sectors and financial transactions. Within the real estate industry, which is a significant contributor to carbon emissions, companies are expected to undergo changes to comply with EU regulations. The purpose of this study is to investigate how the implementation of the EU taxonomy affects the value of commercial properties in Sweden. We formulate the research question: "How does the EU taxonomy's regulatory framework affect the value of commercial properties?" To answer this question, we employ a qualitative and empirical analysis method. The empirical material consists of six semi-structured interviews with transaction managers and transaction directors within the real estate industry. Subsequently, the interviews are analyzed together with previous research and the theoretical framework, enriched by value and price theory. The results indicate an increase in value for commercial office properties that meet the EU taxonomy's requirements and are located in the country's metropolitan regions, while office properties that do not meet these requirements are expected to decrease in value. On the other hand, the values of commercial residential properties are not affected by this trend. Within the logistics property sector, there is observed growth in new constructions that meet the taxonomy's criteria, which is believed to anticipate a future increase in value, especially for large new logistics properties leased to financially significant companies.

Den genomförda studien syftar till att undersöka auktoriserade fastighetsvärderares hänsyn till miljöcertifieringar vid en värderingsprocess. Anledningen till ämnesvalet beror på den alltmer påfrestande hållbarhetskraven som växer i samhället, framförallt på grund av det ökade trycket från banksektorn att få en grön omställning. Men även att många hyresgästers preferenser att bedriva sina verksamheter i gröna lokaler accelererar. Materialet, som ligger som grund för arbetet, består av intervjuer som genomförts tillsammans med sju auktoriserade värderare. Samtliga fastighetsvärderare besitter en hög kunskapsnivå och har varit aktiva inom fastighetsvärdering under en lång period. Det gör att arbetets validitet och svaret på vår frågeställning upplevs väldigt klarläggande. Resultatet av studien indikerar att det finns en stor medvetenhet kring ämnet hållbarhet och en allsidig enighet om att miljöcertifieringar och andra hållbarhetsfaktorer påverkar flera grundläggande parametrar i värderingsprocessen. Utmaningen ligger istället i att kunna kvantifiera och jämföra hur olika miljöcertifieringar och hållbarhetsinitiativ påverkar det direkta marknadsvärdet. Med andra ord saknas det ett enhetligt ramverk som kan underlätta en rättvis implementering av miljöcertifieringar i värderingsprocessen. / This study aims to investigate how authorized property valuers consider environmental certifications in the valuation process. The reason for choosing this subject is due to the increasing sustainability demands in society, particularly due to the growing pressure from the banking sector to achieve a green transition. Additionally, many tenants' preferences to conduct their operations in green buildings are accelerating. The material forming the basis of this work consists of interviews conducted with seven authorized valuers. All property valuers possess a high level of expertise and have been active in property valuation for a long period. This contributes to the validity of the work and provides a clear answer to our research question. The results of the study indicate a high awareness of sustainability and a general consensus that certifications and other sustainability factors influence several fundamental parameters in the valuation process. The challenge, however, lies in being able to quantify and compare how different certifications and sustainability initiatives impact the direct market value. In other words, there is a lack of a unified framework that can facilitate a fair implementation of environmental certifications in the valuation process.

Growing environmental problems have led to increasing pressure on companies to improve their environmental performance. This means that also supply chains must become greener, which has contributed to new challenges when it comes to green collaboration and trust. Research has suggested marketing as a tool to tackle these challenges, but how to use marketing to address these concerns has yet to be explored further. The focus of this thesis is thereby to explore and clarify the possibilities to use green industrial marketing as a tool to meet these new supply chain challenges. In line with that, the overarching aim of the thesis is to explore and advance the understanding of green industrial marketing, with the underlying aim of merging the fields of green marketing and green supply chains. There is also the goal of contributing to companies’ knowledge about the field and thus possibly inspire improvements in green industrial marketing and green supply chain practices. These aims are met by answering two research questions. The first research question regards the practice of green industrial marketing, and how this practice has developed over time. The second research question revolves around what strategies, placing an emphasis on trust, can be identified in companies working in green industrial marketing and how these strategies can improve green supply chain collaboration. The literature review focuses mainly on green industrial marketing, with green marketing, the emergence of green business, industrial marketing, green supply chain management, green marketing strategies, and trust as associated theoretical fields related to green industrial marketing. The study is interpretive and qualitative with a focus on one industry, the Swedish textile service industry, during a 26-year time period. Three sub-studies have been combined to explore the phenomenon of green industrial marketing: a qualitative content analysis, a semi-structured interview study, and a minor case study. The results of this study can improve the understanding of green industrial marketing, both as a practice and theoretical area by describing the strategies, including strategies intended to build trust, that are practiced in markets. A typology of eight identified green industrial trust strategies have been developed. The study also contributes to discussion on the differences between industrial marketing and consumer marketing by clarifying the boundaries of green industrial marketing in relation to green consumer marketing. Among other things, the results of this study show that there is a greater relational focus in green industrial marketing compared to what exists in green consumer marketing. This study also contributes to a merger between the fields of green industrial marketing and green supply chain management by showing how green industrial marketing can contribute to improved collaboration within green supply chains in four ways. The first way is to convey different types of environmental information and green market positions, the second is to improve the integration and coordination of green supply chains, the third is to facilitate supplier evaluations, and the fourth is to build trust. / Växande miljöproblem har lett till ökad press på företag att förbättra sitt miljöarbete. Det innebär att även leverantörskedjor måste bli mer miljövänligt. Forskning har föreslagit marknadsföring som ett verktyg att tackla dessa utmaningar med, men har ännu inte fördjupat sig i hur man använder marknadsföringen för att ta itu med problemen. Fokus för denna avhandling är därför att utforska och klargöra möjligheterna att använda så kallad grön industriell marknadsföring som ett verktyg för att möta dessa nya utmaningar i leverantörskedjan. Det övergripande syftet med avhandlingen att utforska och främja förståelsen av grön industriell marknadsföring. Ett underliggande syfte att sammanföra forskning om grön marknadsföring och gröna leveranskedjor. Det finns också ett mål att bidra till företags kunskap om området och på så sätt inspirera till förbättringar av deras verksamheter. Dessa syften uppnås genom att svara på två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan handlar om praktiken av grön industriell marknadsföring och hur den har utvecklats över tid. Den andra forskningsfrågan kretsar kring vilka strategier, med tonvikt på tillit, som kan identifieras i företag som arbetar med grön industriell marknadsföring och hur dessa strategier kan förbättra grönt samarbete i leverantörskedjan. Resultaten från den här studien kan förbättra förståelsen av grön industriell marknadsföring, både som praktik och teoretiskt område, genom att beskriva de strategier, inklusive strategier avsedda att bygga tillit, som praktiseras på marknader. En typologi med åtta identifierade gröna industriella tillitsstrategier har utvecklats baserad på tidigare litteratur och företagens praktik. Studien bidrar också till diskussion om skillnaderna mellan industriell marknadsföring och konsumentmarknadsföring. Resultaten visar bland annat att det finns ett större relationellt fokus inom grön industriell marknadsföring jämfört med vad som finns inom grön konsumentmarknadsföring.

Green national accounts are a complement to the more traditional GDP measure which includes natural capital and the depreciation and regeneration of natural capital. The United Nations have developed an international standard model, the System of Environmental-Economic Accounting, for valuing natural resources within the green national accounts. The method is based on forecasts of future streams of expected incomes from the resource. This study aims to find out whether the valuation method used to forecast future incomes from iron ore and timber according to the international standard is consistent with the actual outcomes. In Sweden, previous studies have been made to develop green national accounts from the 1800s onward. By using the United Nations’ current and previous valuation methods and performing calculations on historical resource rents it is possible to evaluate how well the methods can estimate true future values. This study shows that both valuation methods systematically misestimate the future income streams from both resources. / Gröna nationalräkenskaper är ett komplement till det mer traditionella BNP-måttet som även tar hänsyn till bland annat naturkapitalet och dess förslitning. FN har utvecklat en internationell standardmodell för gröna nationalräkenskaper, System of Environmental-Economic Accounting (SEEA), där en rekommenderad värderingsmetod för naturkapital finns angiven. Värderingsmetoden är baserad på framtida, förväntade, inkomstflöden från naturresursen. Den här studiens syfte är att ta reda på om värderingsmetoden för att förutse framtida intäkter för järnmalm och skog enligt den internationella standarden stämmer överens med de faktiska utfallen. I Sverige har tidigare studier gjorts för att utveckla gröna nationalräkenskaper från 1800-talet och framåt. Genom att använda FN:s nuvarande och tidigare rekommenderade värderingsmetoder för naturresurser och göra beräkningar på historiska vinster från naturresursen kan man se hur väl värderingsmetoderna fungerar i praktiken. Den här studien visar att bägge värderingsmetoderna systematiskt felskattar de framtida intäktsflödena från bägge resurser.

Bruket att täcka in tak och väggar med växtlighet är något som ökar mer och mer. Klimatförändringar tvingar oss att förändra vårt förhållningssätt till naturen och tänka mer klimatsmart. Vidare skapar de hårdgjorda ytor som dominerar i städer problem med avrinning av regnvatten samt lokalt varmare miljöer som inte förekommer naturligt. Gröna tak och växtväggar skulle kunna vara en del av lösningen på dessa problem. Det här arbetet svarar på vilka typer av olika gröna tak och växtväggar som finns tillgängliga idag i Sverige samt vilken typ av grönt tak som går att använda vid olika sorters takläggning. Det undersöktes även hur gröna tak och växtväggar påverkar omgivningen och klimatet, lokalt och i viss mån globalt. Arbetet tar också upp hur vi människor påverkas av att ha gröna tak och växtväggar i den urbana miljön.

CSR är ett hållbarhetsbegrepp som har blivit allt vanligare i näringslivet, då det blir viktigare och viktigare för företags intressenter. Detta leder till att det byggs upp en förväntan gentemot bolags hållbarhetsrapportering. Dock finns det inga korrekta definitioner av begreppet mer än att det är starkt kopplat till hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare forskning har ifrågasatt företags syften med att upprätta hållbarhetsredovisningar och i samhällsdebatten förs en diskussion kring huruvida företag upprättar hållbarhetsredovisningar enbart i syfte att erhålla extern legitimitet. Som utveckling av detta har förslag lagts fram om att införa standardiseringsmått, det vill säga gröna nyckeltal. Denna studie kommer att granska innehållet av hållbarhetsredovisningar med utgångspunkt i olika legitimitetsstrategier samt undersöka möjligheten att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen. Detta kommer göras genom att jämföra granskningen av hållbarhetsredovisningen och den finansiella redovisningen. Studien har utfört en kvalitativ diskursanalys och en förädlingsvärdeanalys för två företag, vilket gör det möjligt för oss att mäta hållbarhetsdimensioner från två olika perspektiv. Diskursanalysen utförs i två steg där det första steget svarar på hur företag legitimerar sig. I det andra steget kategoriseras och tolkas textutdragen från första steget i syfte att svara på hur hållbarhetsdimensionerna är distribuerade. Studiens kvalitativa forskning har ett induktivt tillvägagångssätt som har sin grund i tidigare forskning. Med hjälp av studiens utvalda teorier har frågeställningarna kunnat besvaras och resultatet analyseras. Slutsatsen till första frågeställningen framgår det att de valda bolagen främst legitimerar sina verksamheter via hållbarhetsredovisningen genom återkommande argument i olika formuleringar vilket karaktäriserar social legitimation. Sedan legitimerar företagen i studien sig genom att använda institutionell retorik, vilket är ett karaktärsdrag för responsible legitimation. Slutligen skapar företagen legitimitet till sin verksamhet genom att titulera sig själva som mer erfarna och ledande inom miljöfrågor och socialt ansvar än sina konkurrenter, vilket kännetecknar other de-legitimation. Slutsatsen kring studiens andra frågeställning är att det delvis finns möjlighet att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen och jämföra med hållbarhetsredovisningen. Dock mäter de olika dimensionerna olika i relation till relevans och användbarhet. Studiens slutsats är att den ekonomiska och teknologiska hållbarheten är mer relevant och användbar vid mätning än den sociala och miljömässiga hållbarheten. Den miljömässiga hållbarheten är idag svagt definierad och dessutom frivillig för företag att ta med i sin finansiella redovisning, vilket återspeglas i denna studie där endast ett av två företag tar upp posten. / CSR is a concept of sustainability that has become increasingly common in business, as it becomes more and more important for corporate stakeholders. This leads to an expectation towards companies' sustainability reporting. However, there are no correct definitions of the concept more than that it is strongly linked to the sustainability dimensions, environmental, social and economic sustainability. Previous research has questioned companies' aims of establishing sustainability reports, and in the public debate, a discussion is made about whether companies establish sustainability reports solely for the purpose of obtaining external legitimacy. As a development of this, proposals have been put forward to introduce standardization measures, i.e. green key figures. This study will examine the content of sustainability reports based on various legitimacy strategies and examine the possibility of measuring sustainability based on the financial reporting. This will be done by comparing the review of the sustainability report with the financial report. We have performed a qualitative discourse analysis and a value-added analysis for two companies, which makes it possible for us to measure sustainability dimensions from two different perspectives. The discourse analysis is carried out in two steps, where the first step responds to how companies legitimize themselves. In the second step, the text extracts from the first step are categorized and interpreted in order to answer how the sustainability dimensions are distributed. The study's qualitative research has an inductive approach that is based on previous research. With the help of the study's selected theories, the questions have been answered and the result analyzed. According to the conclusion, it is clear that the selected companies primarily legitimize their activities through the sustainability report through recurring arguments in various formulations, which characterize social legitimation. Then the companies in the study legitimize themselves by using institutional rhetoric, which is a characteristic feature of responsible legitimation. Finally, companies create legitimacy for their business by naming themselves as more experienced and leading in environmental and social responsibility than their competitors, which characterizes other de-legitimation. The conclusion about the study's second question is that it is partly possible to measure sustainability based on the financial accounting and compare it with the sustainability report. However, the different dimensions measure differently in relation to relevance and usability. The study's conclusion is that financial and technological sustainability is more relevant and useful to measure than social and environmental sustainability. The environmental sustainability is currently poorly defined and also voluntary for companies to include in their financial accounts, which is reflected in this study where only one of two companies addresses the record.

Since climate change increases and changes constantly, it contributes to higher average temperatures, ice melting and has a great impact on our ecosystem. This will then lead to a warmer climate, which means increased precipitation and milder winters. One of the reasons to climate change is urbanization, meaning people moving to the cities. To succeed in changing the climate, international cooperation and common goals are required. At the northern part of Brynäs, in the municipality of Gävle, work is currently in progress around the area where the factory of Läkerol was once standing. The area continues to be rebuilt and the outcome will eventually be called Godisfabriken. There, amongst other, a car park will be built for the newly built homes. The aim of this study is to compare metal roofs, grey concrete roofs and green roofs within the two aspects of stormwater management and temperature. Then analyse which alternative of these three roofs would be most advantageous for the car park of Godisfabriken.   The focused roofs are green, metal and concrete. A green roof is when it's completely or partly covered by a layer of vegetation and metal roofs are different sheet roofs with steel and aluminium-zinc. Grey roofs are made of concrete which works as both floor and ceiling. A building's roof affects which air temperature the surroundings has with its slope, vegetation and surrounding buildings. Another problem with urbanization and a warmer climate is stormwater management, which means rain and melted snow from roofs, parking areas and other hard surfaces.   The method includes a literature study and calculations. The literature study gave research on temperature for all roofs as well as stormwater management for green roofs. Calculations were made for stormwater management and temperature with its flow, absorption, reflectance and heat transfer.   The literature study and the calculations showed that green roofs have a high SRI value of 80 while the remaining roof is at around 40. The higher SRI, the lower surface temperatures on the material. This is proven in both methods when green roofs according to the literature study received a maximum surface temperature of 38 °C and 48 °C. According to the literature study green roofs can preserve more than 50 % of the rainwater. They also had a water flow rate of 1.97 l/s, which is less than half of what the metal roof got in the calculations. Since green roofs had both low air and surface temperatures, as well as longer drainage times and most absorbed water, green roofs are a more suitable choice than metal and grey concrete. / Eftersom klimatförändringarna förändras och konstant ökar bidrar det till en högre medeltemperatur, att isen smälter och att ekosystemet påverkas. Detta kommer då leda till ett varmare klimat vilket medför ökad nederbörd och mildare vintrar. En av orsakerna är urbanisering vilket betyder att människor flyttar till städer. För att lyckas förändra klimatet krävs internationellt samarbete och gemensamma mål.   Vid norra Brynäs i Gävle kommun pågår just nu arbete runt området där Läkerolfabriken en gång stod. Gamla Läkerolområdet kommer slutligen bli Godisfabriken. Där kommer det uppföras ett parkeringshus till det nybyggda bostäderna. Syftet med denna studie är att jämföra metalltak, gråa betongtak och gröna tak inom de två aspekterna dagvattenhantering och temperatur, därefter analysera vilket alternativ av dessa tre tak som skulle vara mest fördelaktigt för Godisfabrikens parkeringshus.   De fokuserade taken var grönt-, metall- och betong tak. Ett grönt tak är då taket är helt eller delvis täckt av ett lager vegetation. Metalltak är olika plåttak med stål och aluminium-zink, gråa tak syftar på betongbjälklag som fungerar både som golv och tak. En byggnads tak påverkar vilken lufttemperatur omgivningen har, även takets lutning samt växtlighet och byggnaderna runt om. Ett annat problem med urbanisering och varmare klimat är dagvattenhanteringen, vilket innebär regn- och smältvatten från bland annat tak, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor.   Metoden innefattar en litteraturstudie samt beräkningar. Litteraturstudien gav forskning om temperatur för samtliga tak samt dagvattenhantering för gröna tak. Beräkningar genomfördes för dagvattenhantering och temperatur med dess flöde, absorption, reflektans och värmeöverföring.   Litteraturstudien och beräkningarna visade att gröna tak har ett högt SRI (Solar Reflectance Index) värde på 80 medan resterande tak låg på runt 40. Ju högre SRI desto lägre yttemperaturer på materialet. Detta bevisas i båda metodvalen då gröna tak enligt litteraturstudie fick en maximal yttemperatur på 38 °C och 48 °C enligt beräkningarna. De hade även ett dagvattenflöde på 1,97 l/s, vilket är mindre än hälften av vad metalltaken på 4,93 l/s fick vid beräkningarna och kan enligt litteraturstudien bevara mer än 50 % av regnvattnet. Då gröna tak hade både låga luft- och yttemperaturer samt längre avrinningstid och mest absorberat vatten visar det att gröna tak är ett mer lämpligt val än metall- och gråa betongtak.

In this report I have chosen to analyze how we can bring in the plants' positive health effects indoors by becoming part of the furniture. I have read plant books to find out more about the plant's properties, location and care, but also talked to people with long-standing and solid knowledge of plants. I have made a study visit to a company that works with plants and moss in the public environment and was told how they plan an interior design project with plants. After this report I am even safer that we should have more green indoors and that with the help of the plants becoming a part of the furniture can help us with that. It has been shown that the potted plants have a lot of properties, more than I knew, which makes our indoor climate healthier. They purify the air, increase humidity, are healing, make us more efficient and creative, less stressed and happier.

<p>Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. </p><p>Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: </p><p>1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? </p><p>2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? </p><p>För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. </p><p>Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. </p><p>Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.</p>

No description available.