The purpose of this study is to investigate whether or not green certificates have an impact on income-generating commercial buildings' rent compared to similar non-certified commercial buildings. In addition, evaluate if there exists a variation in the rent premium between the different certifications and if the rental premium increases with the distance from city center. To answer the research questions a quantitative approach with hedonic pricing regressions has been conducted. For the purpose of this study, three types of hedonic regressions models have been estimated. To capture the effect of green certificates, the models have controlled for structural, locational and, quality attributes of the buildings. The first model examinedwhether certified office buildings archive a rent premium compared to non-certified buildings. The second model separated the label into indicator variables to capture the effect of each individual label. Lastly, the third model analyzed the progressive effect of the interaction between distance and certification. This study uses a dataset of rent observations for office buildings from four major Swedish cities – Stockholm, Gothenburg, Malmö and Uppsala – in order to analyze the rent premium of green certifications. The result of this study indicates that there exists a premium of 4,9 to 5,4 percent for certified buildings. When investigating each certification label the results indicate a rental premium of 10 percent forBREEAM, 5,1 percent for LEED, and 4,4 percent for Miljöbyggnad. Lastly, the finding suggests an incremental premium for certified buildings located farther away from the city center. This study contributes to the rising literature on the topic of green office buildings, as it is the first study to investigate the rental impact of green certification on the Swedish market. / Syftet med denna studie är att undersöka om miljöcertifieringar har en hyrespåverkan på kontorsbyggnader, i jämförelse med liknande icke-certifierade kontorsbyggnader. Vidare,undersöka om hyrespremien skiljer sig mellan de olika miljöcertifieringarna samt om hyrespremien ökar med avståndet från citykärnan. För att kunna besvara forskningsfrågorna har regressionsanalyser genomförts, bestående av tre olika modeller. Modellerna kontrollerar för strukturella, lägesspecifika och kvalitativa attribut. Den första modellen undersöker huruvida certifierade byggnader erhåller en högre hyra i jämförelse med icke-certifierade byggnader. Den andra modellen separerar de olika typerna av miljöcertifieringar för att undersöka vilken certifiering som bidrar med högst hyrespremie. Slutligen, den tredje modellen analyserar den stegvisa effekten av interaktionen mellan avstånd och certifiering. Datasetet som studien baseras på består av hyreskontrakt från de fyra största städerna iSverige – Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Resultaten påvisar att det existerar en hyrespremie för certifierade byggnader på 4,9 till 5,4 procent. Premien skiljer sig beroende på vilken certifiering byggnader har, resultaten påvisar en hyrespremie på 10 procent för BREEAM, 5,1 procent för LEED och 4,4 procent för Miljöbyggnad. Resultaten visar även att det finns en stegvis hyrespremie för certifierade byggnader som är belägna längre bort från stadens centrum. Avslutningsvis, denna studie bidrar till den befintliga litteraturen gällande gröna byggnader, då det är den första studien i Sverige som undersöker förhållandet mellan hyresnivå och miljöcertifieringar.

Detta kandidatexamensarbete utforskar de ekonomiska fördelarna med installation av gröna tak i Järfälla kommun, med fokus på hur dessa kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att utveckla en kvantitativ modell för att beräkna de ekonomiska besparingar som kan uppnås genom ett antal nyttor av gröna tak. Först analyseras de gröna taken och sedan vilka nyttor som är relevanta efter Järfällas förutsättningar. Slutligen begränsades modellen till tre nyttor, nämligen reducerad dagvattenhantering, förbättrad luftkvalitet, och koldioxidbindning. Dagvattenhantering blev ett fokusämne i rapporten. För att kvantifiera detta användes klimatologiska faktorer i vattenbalansekvationen för att uppskattade de gröna takens effekt på avrinning i Järfälla kommun, således minskar dagvattenavgifterna. De klimatologiska faktorerna består av temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Under arbetets gång visade det sig att den geografiska avgränsningen av modellen var en stor utmaning, men även en resurs. Efter framtagandet av modellen utfördes en fallstudie där modellen testades för ett grönt tak på Bas Barkarby.  Resultaten från analyserna visar att gröna tak erbjuder signifikanta fördelar genom att minska kostnader för infrastruktur samt genom att förbättra miljömässiga och sociala förhållanden i stadslandskapet. Slutsatserna pekar på att ytterligare stöd från kommunala beslutsfattare kan optimera utnyttjandet av takytor och främja en bredare acceptans och implementering av gröna taklösningar. / This bachelor's thesis explores the economic benefits of installing green roofs in Järfälla Municipality, focusing on how these can contribute to sustainable urban development. The purpose of the study is to develop a quantitative model to calculate the economic savings achievable through some benefits of green roofs in Järfälla. Firsty green roofs were analyzed to understand their benefits and which of them are relevant in Järfälla municipality, namely: Reduced stormwater runoff, reduced damage costs during 100-year rainfall, improved air quality and carbon sequestration. Stormwater management was chosen as a subject to further investigate. During the latter, climatological factors were used in a water balance model to estimate runoff reduction green roofs provided in Järfälla Municipality thus calculating the benefit they provide by decreasing stormwater fees. Climatological factors included daily temperature, humidity, wind current speed and solar radiation. During the course of the study the limitation of the model was shown to be both a challenge and an advantage. The finished model was then tested on a green roof on Bas Barkarby. The results from the analyses show that green roofs offer significant advantages by providing benefits to real estate owners and communities by enhancing environmental and social conditions in urban landscapes. The conclusions suggest that additional support from municipal policymakers can optimize the utilization of roof spaces and promote a wider acceptance and implementation of green roof solutions.

Städer världen över växer konstant och Malmö är inget undantag. Urbaniseringen leder inte bara till bostadsbrist utan även brist på mark att bygga dessa nya bostäder på. Malmö stads gröna rekreationsmiljöer blir till följd av detta allt färre och mindre. Samtidigt förväntas antalet seniorer bosatta i Malmö stad öka noterbart under de kommande tio åren. En kombination av dessa faktorer kan leda till att seniorer i Malmö stad behöver färdas längre än vad de vill eller kan för att ta sig till närmsta gröna rekreationsmiljö. Det kan även leda till att de gröna rekreationsmiljöer som minskar till ytan förlorar en del av de attribut som är viktiga för seniorerna. Syftet med denna undersökning är därför att se hur seniorer i urbana Malmö upplever de befintliga gröna rekreationsmiljöer som finns i staden utifrån kvalitet och åtkomlighet. För att utföra studien användes semistrukturerade intervjuer med seniorer i urbana Malmö och landskapsarkitekter vid Malmö stad. Vid intervjuerna uppkom 4 teman som i arbetet presenteras i följande ordning: åtkomlighet, kvalitet, naturkontakt och trygghet. Resultaten visar att seniorer värdesätter närhet och god åtkomlighet till gröna rekreationsmiljöer samt god belysning och öppenhet för att skapa en känsla av trygghet. Faciliteter, som toaletter och sittplatser är viktiga för att trivas och en rik variation i naturmiljö är väsentlig för att skapa stimulerande och återhämtande miljöer för seniorer. / The world's cities are constantly growing and Malmö is no exception. Urbanization is leading not only to a shortage of housing but also a shortage of land on which to build these new homes. As a result, Malmö's green recreational environments are becoming fewer and smaller. At the same time, the number of senior citizens living in the city of Malmö is expected to increase significantly over the next ten years. A combination of these factors means that seniors in the city of Malmö may have to travel further than they want or can to get to the nearest green recreational space and it can also lead to the green recreational spaces that are reduced in size losing some of the attributes that were important to seniors. The purpose of this study is therefore to see how Malmö's seniors experience the existing green recreational environments that exist in the city based on quality and accessibility. To conduct this study, semi-structured interviews were carried out with senior citizens of the urban Malmö area as well as two landscape architects at Malmö stad. During the interviews 4 themes could be identified, and these are presented in the study as follows: accessibility, quality, nature connectedness and safety. The results of the study show that senior citizens value proximity and easy access to green recreational spaces. Good lighting systems and open spaces are also important but, in this case, to create a sense of security for seniors. Facilities such as toilets and benches are important for comfort and factors such as variety in the natural environment and vegetation are essential to create a stimulating and recuperative environment for seniors.

Tillgänglighet till platser för fysisk aktivitet är viktigt för att tillfredsställa människans behov för rörelse, där en fysiskt aktiv livsstil genererar flera positiva hälsoaspekter. Ur en svensk kontext är stillasittande ett stort folkhälsoproblem, där framför allt unga inte är tillräckligt fysiskt aktiva, och mer än var femte invånare är stillasittande minst tio timmar per dag. Därmed är transportsystems roll gällande tillgänglighet till idrottsplatser av stor vikt, där fysisk aktivitet gynnas av god tillgång till kollektivtrafik samt säkra och trygga gång- och cykelvägar som förbinder olika målpunkter. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse gällande utmaningar och möjligheter relaterat till planering för tillgänglighet och hållbart resande kopplat till idrottsplatser, speciellt i förhållande till barn och ungdomar. Studien utgår från fallstudie som forskningsstrategi, där två idrottsplatser i Stockholm Stad, och en idrottsplats i Solna Stad studeras. Resultatet visar på att tillgänglighet som begrepp har många betydelser, vilket kan bidra till problematik i planeringen, och att det finns en otydlighet i aktörers ansvar sett till åtgärder för att gynna ett hållbart resande. Studien kommer fram till att det behövs ett ramverk för vad tillgänglighet betyder i relation till idrottsplatser, och ett behov av bättre riktade åtgärder för hållbart resande, som behöver samspelas med initiativ, och ske på bekostnad av framfarten för biltrafik. / Accessibility to places for physical activity is important to fulfil the human need for movement, where a physical lifestyle generates several positive health aspects.In the Swedish context, sedentary behaviour is a major public health problem, with young people in particular not being physically active enough, and more than one in five inhabitants being sedentary for at least ten hours a day. Thus, the role of transport systems in terms of accessibility to sports venues is of great importance, where physical activity is favoured by good access to public transport as well as safe and secure walking and cycling routes that connect different destinations. The aim of the study is therefore to contribute to a better understanding of the challenges and opportunities related to planning for accessibility and sustainable travel linked to sports grounds, especially in relation to children and young people. The study is based on a case study as a research strategy, where two sports grounds in Stockholm municipality, and one sports ground in Solna municipality are studied. The results show that accessibility as a concept has many meanings, which can contribute to problems in planning, and that there is a lack of clarity in the responsibilities of actors in terms of measures to promote sustainable travel. The study concludes that there is a need for a framework for what accessibility means in relation to sports grounds, and a need for better targeted measures for sustainable travel, which need to interact with initiatives, and take place at the expense of car traffic.

Diminishing green bond premia have been associated with the risk of greenwashing. In response, third-party verification (TPV) has emerged as a market-driven solution to mitigate risks from asymmetric information and safeguard the credibility of green bonds. This thesis examines the complexities of TPV mechanisms within the green bond market, employing a novel approach by comparing two leading verification institutions: the Climate Bonds Initiative (CBI) and the International Capital Market Association (ICMA). The goal is to ascertain the effectiveness of TPV and examine their impact on bond yields. Additionally, this study examines the role of these verification systems in reducing information asymmetry and mitigating the threat of greenwashing. Utilising propensity score matching, our analysis reveals a TPV premium ranging from approximately -15 to -19 basis points (bps) for green bonds verified by the CBI, while the ICMA does not reliably demonstrate a TPV premium. Furthermore, our investigation extends to the differential impact of TPV on government and corporate green bonds. We find a clearer TPV premium for corporate green bonds verified by the CBI, estimated at -21 to -23 bps, compared to government green bonds, which yielded insignificant findings. Complementing our quantitative findings, a key informant interview provides nuanced insights. We also uncover potential biases inherent in dataset preferences favouring specific verification institutions. Our research highlights the efficacy of verification through the CBI, as the advantages significantly outweigh the associated costs, making it a sensible choice for issuers. Moreover, we advocate for the adoption of uniform reporting standards to streamline administrative processes and enhance transparency, particularly for corporate green bond issuers. / Minskande premievärden på gröna obligationer har kopplats till risken för greenwashing. Som svar på detta har tredjepartsverifiering (TPV) framträtt som en marknadsdriven lösning för att minska riskerna från asymmetrisk information och säkerställa trovärdigheten hos gröna obligationer. Denna avhandling undersöker komplexiteten i TPV-mekanismer inom marknaden för gröna obligationer, genom att jämföra två ledande verifieringsinstitutioner: Climate Bonds Initiative (CBI) och International Capital Market Association (ICMA). Målet är att fastställa effektiviteten av TPV och undersöka deras inverkan på obligationsräntor. Fortsättningsvis, granskar denna studie rollen av dessa verifieringssystem i att minska informationsasymmetri och motverka hotet om greenwashing. Genom att använda propensity score matching avslöjar vår analys en TPV-premie på cirka -15 till -19 baspunkter (bp) för gröna obligationer verifierade av CBI, medan ICMA inte på ett tillförlitligt sätt visar en TPV-premie. Vidare undersöker vi den differentierade effekten av TPV på gröna stats- och företagsobligationer. Vi finner en tydligare TPV-premie för företagsobligationer verifierade av CBI, uppskattad till -21 till -23 bp, jämfört med statsobligationer, som inte gav signifikanta resultat. För att komplettera våra kvantitativa resultat, ger en intervju med en nyckelinformant nyanserade insikter. Vi upptäcker även potentiell partiskhet inneboende i datasettet som gynnar specifika verifieringsinstitutioner. Vår forskning belyser effektiviteten av verifiering genom CBI, eftersom fördelarna överväger de associerade kostnaderna, vilket gör det till ett vettigt val för emittenter. Dessutom förespråkar vi antagandet av enhetliga rapporteringsstandarder för att förenkla administrativa processer och förbättra transparensen, särskilt för emittenter av gröna företagsobligationer.

Implementation av ett CSR-engagemang innebär stora ekonomiska påfrestelser på ett företag vilket kan visa sig vara problematiskt för företag då konsumenterna uppger att de är villiga att överväga CSR men när det gäller verklig konsumtion är det få konsumenter som tar hänsyn till CSR. Syftet med denna uppsats är därför att kartlägga åsikterna om företags CSR inom mejeribranschen och klädbranschen hos konsumenter i Stockholm län. Frågeställningarna för denna uppsats är “anser svenska konsumenter att det är viktigt med CSR inom mejeribranschen respektive klädbranschen??” samt “vilka CSR-faktorer anser svenska konsumenter påverkar deras köp mest inom mejeribranschen respektive klädbranschen?”. Arbetet i studien är grundat i en kvantitativ undersökning där 307 respondenter deltog i en enkätundersökning. För att studera resultatet av enkätundersökningen har arbetet utgått ifrån teorier inom CSR och konsumentbeteende. Utifrån resultatet kan man konstatera att respondenterna anser att det är viktigare med CSR inom mejeribranschen än inom klädbranschen samt att de faktorer som respondenterna anser påverkar deras köp mest är smak eller utseende, beroende på branschen. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att CSR är viktigare för kvinnor än för män inom respektive bransch, samt att konsumenterna inte anser att CSR faktorer är det som har störst påverkan på deras köp inom respektive bransch. Slutligen kan slutsatsen om att respondenterna anser att CSR faktorer har större påverkan på deras köp inom mejeribranschen än i klädbranschen, bortsett från arbetsförhållanden som anses påverka mer inom klädbranschen. / Implementation of a CSR engagement involves major financial strain on a company, which may prove problematic for companies, as consumers state that they are willing to consider CSR, but when it comes to real consumption, few consumers take CSR into consideration. The purpose of this paper is therefore to map out the opinions about the corporate social responsibility regarding the industries of both clothing and dairy products for the consumers in the Stockholm area. The research questions that were examined was “do Swedish consumers consider CSR to be important in the dairy industry and the clothing industry?” and "which CSR factors do Swedish consumers consider to affect their purchases most in the dairy industry and the clothing industry?". The research has a quantitative base with a survey with 307 respondents. In order to study the result of the survey the use of different theories has been implemented for example CSR, Green Marketing and Consumer Behaviour. The result shows that the respondents think that CSR is more important in the dairy industry than the clothing industry, as well as the most important factor in their purchase is the taste or looks of the product, depending on the industry. Another conclusion is that CSR is more important for women than for men in both industries. Furthermore, consumers don't think that CSR factors is what has the greatest impact on their purchases within each industry. Lastly is that the respondents consider CSR factors to have a greater impact on their purchases in the dairy industry than in the clothing industry, apart from working conditions which are considered to affect more in the clothing industry.

It is now common for managers, strategists, planners and citizens at municipality level to use sustainable development indicators (SDI) to help them work towards sustainable development. SDI constitute an information system for monitoring, reporting and decision-making which in theory should help us decide how to intervene in natural, economic, social and political systems for a better, more sustainable future. But not all indicator systems are created equal. Some are better tools than others when it comes to helping cities and municipalities in their work, and thousands of municipalities use SDI worldwide. How then should we assess the effectiveness of existing indicators for municipalities? To answer this question I develop an approach for assessing the edesign, creation and communication of existing, in-use SDI, and then apply it in a case study in Falun Municipality in Dalarna County, Sweden. The approach assesses five aspects of SDI: ‘Vision’, ‘Framework’, ‘Indicator Selection’, ‘Stakeholder Participation’ and ‘Communication’. The findings in Falun suggest that SDI have been essential to the implementation of sustainable development in policy and action in general municipal operations, but the municipality has not moved beyond a ‘conventional’ sustainable development vision and monitoring strategy. The benefits and constraints of the current indicator system are then discussed using the above approach, and the thesis finishes by offering suggestions for the municipality going forward. I also point to the need to develop a standardised assessment method for thousands of municipalities using indicator systems used today, to help in ongoing review and improvement of SDI in practice.

An overarching aim of this research was to investigate the comprehensive value of green residential buildings as seen from two perspectives: that of the developer and that of the occupant (the customer). The dissertation consists of studies presented in seven papers.  The studies conducted to investigate the developer’s perspective focused on construction cost and potential profit (papers I and VII). The customer’s perspective was examined with three approaches: the impact that energy and environment have on the decision to purchase (or rent) an apartment (paper V), willingness to pay for a green apartment (paper VI) and finally, the occupants’ satisfaction with the dwelling and indoor environment (papers II, III and IV).  The first paper examines whether increased investment costs are profitable, taking into account the reduction in operating costs. The investment viability is approached by comparing investment in conventional and green residential building, particularly passive houses, using real construction and post-occupancy conditions. The increased investment costs in energy-efficient building were also the focus of paper VII. In this paper, the aim was to study how technologies used in energy-efficient residential building construction affect the available saleable floor area and how this impacts on the profitability of the investment. Potential losses and gains of saleable floor area in energy-efficient buildings were assessed using a modelled building and analysed with the help of the average construction cost. Papers II and IV present results from a study of occupants’ satisfaction and indoor environmental qualities. Both papers aim at comparing and analysing responses from occupants living in green and conventional buildings. Paper III focuses on a similar subject, but investigates occupants’ satisfaction among all adults living in multi-family buildings in Sweden, providing a national context for the results presented in papers II and IV. The results indicate that occupants are generally satisfied with their dwellings, but indoor environment proved to have a statistically significant effect on overall satisfaction. The results in paper V indicate that energy and environmental factors have a minor impact on customers’ decision to purchase or rent an apartment. However, availability of information on building energy and environmental performance may have an effect on the likelihood of the buyers’ being interested in environmental qualities and consequently an impact on their decision. The study presented in paper VI shows that customer interest in energy and environmental factors has a significant impact on stated willingness to pay for green dwellings. The paper discusses the stated willingness to pay for low-energy buildings and buildings with an environmental certificate and attempts to assess the rationale of the stated willingness to pay for low-energy dwellings given potential energy savings. / Fokus i detta forskningsprojekt har legat på att undersöka värdet av gröna bostäder ur ett brett perspektiv, dvs både genom att studera byggherrens och de boendes (kundens) synpunkter. I avhandlingen ingår sju uppsatser. Undersökningen av byggherrens synpunkter fokuserades på kostnader och potentiella inkomster (uppsats I och VII). Kundernas åsikter undersöktes på tre olika sätt: vilken effekt energi och miljö faktorer hade på beslut att köpa eller hyra en lägenhet (uppsats V), betalningsvilja för gröna bostäder (uppsats VI) och slutligen de boendes trivsel samt nöjdhet med inomhusmiljön (uppsats II,III och IV). Den första uppsatsen syftar till att undersöka om ökningen av investeringskostnader vid byggande av gröna byggnader kan täckas av framtida energibesparingar och minskning av driftkostnad. Investeringens lönsamhet undersöktes genom att jämföra skillnader i byggkostnader mellan konventionella och gröna bostäder med skillnader i driftskostnader givet olika antaganden om energipriser och räntekrav. Huvudfokus i uppsats VII var också byggkostnader, men denna gång undersöktes hur nya tekniska lösningar påverkar boarea och lönsamhet av energieffektiva bostäder.  Genom att konstruera en modell av ett typhus analyserades potentiella ökningar i boarea med nya lösningar och hur detta påverkade lönsamheten i olika geografiska lägen (prisnivåer). Uppsatserna II och IV presenterar resultat från boendeundersökningar. Båda uppsatserna syftar till att undersöka boendes trivsel och nöjdhet med inomhusmiljö samt att testa skillnaden i svar från boende i gröna och konventionella bostäder.  Uppsats III fokuserar också på inomhusmiljön, men analysen gjordes på svaren som samlades in under Boverkets projekt BETSI och resultaten är därmed representativa för alla vuxna som bor i flerfamiljshus i Sverige. Uppsats III ger därmed en national kontext för uppsatserna II och IV. Resultaten visar att boende trivs i sina bostäder, men inomhusmiljön har en statistiks signifikanta effekt på allmän nöjdhet faktor.. Resultaten i uppsats V tyder på att energi- och miljöaspekter spelar mindre roll i beslutet att köpa eller hyra en lägenhet. Den synliga informationens tillgänglighet angående byggnadens energi- och miljöprestanda, påverkar kundens intresse för dessa faktorer och därmed indirekt hushållets beslut. Resultaten i uppsats VI pekar på att kunderna, som är intresserade av byggnaders energi och miljö prestanda, är villiga att betala mer för gröna bostäder. I uppsats 6 diskuteras betalningsvilja för låg-energi byggnader och för byggnader med miljöcertifikat samt utvärderas om den angivna betalningsviljan är rationell beslut när man tar hänsyn till nuvärdet av framtida energibesparingar. / <p>QC 20131014</p>

De miljövänliga problem som världen står inför idag är tätt sammanhängande med den masskonsumtion som skapats av fast fashion-industrin. Detta har skapat en större efterfrågan av miljövänligt producerade kläder av konsumenter då de har en allt större inblick och påverkan på modeindustrin. Tidigare forskning visar att det är många konsumenter som tycker att det är viktigt att konsumera miljömedvetet, men utav dessa respondenter så var det dock bara cirka 30% av dessa deltagare som faktiskt agerade enligt sina miljömedvetna värderingar. Gapet mellan miljövänlig attityd och faktiska beteende kallas det gröna gapet och är något som har undersökts sedan 70-talet. Intentionen med denna uppsats är att undersöka det gröna gap som finns hos kvinnliga studenter på Textilhögskolan i Borås då dessa anses ha stor inblick i modeindustrin och dess miljömässiga påverkan men trots detta ändå handla fastfashion. Fokusgrupper sattes samman för att genom en gruppdiskussion undersöka och svara på frågan vad som påverkar konsumenter till att handla enligt sina hållbara attityder. Resultaten från undersökningen visade att lågt pris, trendig design och lättillgänglighet var de främsta faktorerna som ledde till att konsumenter handlar fast fashion hellre än hållbart mode. Resultatet visar däremot att mer och bättre information var det som skulle kunna få respondenterna att handla mer miljömedvetet. Fastän de redan är insatta i ämnet så nämndes det att det finns en otydlighet och osäkerhet gällande på vilket sätt företag faktiskt är hållbara och vad man betalar ett dyrare pris för. / The environmental problems that the world is facing today are closely connected to the mass consumption that is caused by the fast fashion industry. This has resulted in a greater demand of environmentally produced clothing by consumers as they have an increased insight and impact on the fashion industry. Previous research shows that many consumers mentioned that they think it is important to consume environmentally friendly, however there was only 30% out of these respondents that actually act according to their environmental values. The gap between environmental attitude and actual behavior is called the green gap and is a topic that has been investigated since the 70’s. The intention of this study is to research the green gap that exists at female students studying at the Swedish School of Textiles in Borås. These respondents were chosen as they are assumed to have a great insight in the fashion industry and its environmental impact but still shop fast fashion. Focus groups were put together inorder to create a group discussion which investigates and answers the question of what affects consumers to consume according to their sustainable attitudes. The results from the study showed that a low price, trendy design and easy access were the main factors that resulted inconsumers to shop fast fashion rather than green fashion. The results show that an increased knowledge and better information were the main things that could make the respondents to act more sustainable. Even though they already have a good insight in the subject they found that there is an insecurity and ambiguity regarding in what way companies are sustainable and what the more expensive price actually goes to. The upcoming study further down is written in Swedish.

Syfte: Städer behöver grönska, ekosystem och ekosystemtjänster. Grönytefaktor (GYF) är ett verktyg som säkerställer grönska i urbana miljöer. Jönköpings kommun ska som del i sin stadsutveckling av Södra Munksjön inkludera GYF i sin grönstrukturplan. För att utforma en GYF-modell måste man veta platsens förutsättningar och målbilden för staden. Denna studie syftar till att kartlägga de ES som finns i området idag samt vilka som bör skapas, skyddas, stärkas eller rent av skippas i den nya stadsdelen. Vidare studeras även hur den lokala GYF-modellen kan användas i andra områden i Jönköpings kommun. Metod: En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudie, dokumentanalys, observation och intervjuer. Med utgångspunkt i Ekosystemtjänster i stadsplanering - en vägledning framtagen av ℅ city har ekosystemtjänster identifierats. Intervjuer har genomförts med landskapsarkitekter som arbetat med GYF i sammanhang som liknar det Södra Munksjön och Jönköpings kommun står inför. Resultat: Kartläggningen av ekosystemtjänster i Södra Munksjön visar att de flesta tjänsterna på ℅ citys lista kan identifieras och att de kulturella tjänsterna bör premieras i den GYF-modell som ska utformas för området. För att den lokala GYF-modellen ska kunna appliceras på andra områden underlättar det om modellens formuleringar är generella och kompletteras med separat platsspecifik information. För att GYF ska ge bra resultat är dock uttalade och formulerade mål att styra mot den viktigaste faktorn. Konsekvenser: Genom god planering kan en och samma lösning gynna flera ekosystemtjänster samtidigt, vilket rekommenderas i stadsmiljö. Slutsatsen är därför att fokus bör ligga på kulturella ekosystemtjänster och mångfunktionalitet som resulterar i att alla tjänster gynnas. Då GYF är ett nytt verktyg för Jönköping är det av stor vikt att inkludera berörda aktörer och byggherrar i ett tidigt skede. Begränsningar: Den kartläggning av ekosystemtjänster som gjorts i Södra Munksjön har utgått från en geografisk plats och dokument knutna till denna vilket gör att resultatet är begränsat till Södra Munksjön. Av den analys och diskussion som förs gällande hur en GYF-modell kan tas från ett aktuellt område till att appliceras på andra platser kan dock tas vidare av städer som planerar att använda GYF eller vill utveckla en befintlig GYF-modell. / Purpose: Cities need greenery, ecosystems and ecosystem services. Green area ratio (GAR) is a tool that ensures greenery in urban environments. As a part of its urban development of the new city area Södra Munksjön the municipality of Jönköping will include GAR in the local plan for green structure. In order to design a GAR model, one must know the conditions of the site and vision of the city. This study aims to map the ecosystem services located in the area today as well as the ecosystem services that can be created, protected, strengthened or skipped in the new city area. Furthermore, it is also investigated how the local GAR model can be used in other areas in Jönköping municipality. Method: A qualitative study has been conducted with the help of literature studies, document analysis, observation and interviews. With starting point in the model of guidance on ecosystem services in city planning from ℅ city ecosystem services has been identified. Interviews have been conducted with landscape architects with experience from working with GAR in a context similar to the one in Jönköping. Findings: The mapping of ecosystem services in the area of Södra Munksjön shows that most services from ℅ city can be identified and that the cultural ecosystem services should be premiered in the GAR model designed for the city area. In order for the local GAR model to be applied in other areas, it's easier if the formulations in the model are general and supplemented with separate site-specific information. However, in order for GAR to produce good results the most important factor is to have stated and well formulated goals to aim for. Implications: Through good planning, one solution can benefit several ecosystem services at the same time, which is recommended in urban environments. Thus the conclusion is that focus should lay on cultural ecosystem services and multi-functionality that result with all services benefiting. Since GAR is a new tool for Jönköping, it is of great importance to include stakeholders and building contractors at an early stage. Limitations: The mapping of ecosystem services made in Södra Munksjön has been based on a geographical location and documents linked to this place, which means that the results are limited to Södra Munksjön. However, the analysis and discussion of how a GAR model can be taken from a current area to be applied elsewhere could be taken on by cities that are planning to use GAR or want to develop an existing GAR model.