Modeindustrin präglas av ett uppmärksammande kring industrins förorening och dess miljörelaterade hållbarhetsproblematik. Till följd av detta har det skett en implementering av hållbarhet inom den textila värdekedjan. För att attrahera nya och existerande kunder till sina mer hållbara produkter arbetar modeföretag kontinuerligt med att formulera budskap innehållande påståenden om miljörelaterad hållbarhet. Det har dock visat sig att detta är ett svårt budskap att förmedla och ännu svårare är det för företag att få sina konsumenter att lita på, uppfatta och ta till sig den information som kommuniceras ut då grön marknadsföring ofta möts med skepsis. För att skapa förståelse för vad som ligger till grund för denna problematik undersöker denna studie konsumenters attityder och tolkningar till gröna annonser från modeföretag. Denna studie tar sin form genom en kvalitativ undersökning som jämför om det finns skillnader mellan de attityder och tolkningar som konsumenter i olika åldersgrupper bildar. Undersökningen har genomförts genom fyra stycken fokusgruppsintervjuer bestående av totalt 18 respondenter. Nio av respondenterna var i åldrarna 22-25 och de resterande nio i åldrarna 45-58. Studiens resultat visar på att det förekommer likheter såväl skillnader mellan hur konsumenter av olika åldersgrupper tolkar gröna annonser samt vilka attityder de bildar mot annonseras budskap. Studien påvisar att dessa likheter och skillnader grundar sig i annonsernas utformning vilket innefattar de termer som används, den textmängd som förekommer, om annonsen innefattar miljömärkningar samt vilka bilder och färger som återfinns i annonsen bildar konsumenterna olika attityder. Annonsernas utformning har även en inverkan på hur konsumenter tolkar de grön annonserna, om de upplevs som mer eller mindre miljövänliga samt om konsumenterna uppfattar de gröna annonserna som trovärdiga. / The fashion industry has been characterized by an awareness of the industry's pollution and its environmental-related sustainability issues. As a result, there has been an implementation of sustainability within the textile value chain. To attract new and existing customers to their more sustainable products, fashion companies continuously work with formulating messages containing environmental claims. However, it has been found that this is a difficult message to convey and it is even harder for companies to get their consumers to trust, perceive and receive the information communicated when consumers have a skeptic attitude towards green marketing. In order to create an understanding of the underlying causes of this problem, this study investigates consumers attitudes and interpretations of green advertisements from fashion companies. This study takes shape through a qualitative research method which compares if there are differences between the attitudes and interpretations from consumers of different age groups. The research has been conducted through four focus group interviews consisting of a total of 18 respondents. Nine of the respondents were in the ages of 22-25 and the remaining nine were in the ages of 45-58. The results of the study indicate that there are both similarities and differences between how consumers of different age groups interpret green advertisement and what attitudes they form against the advertised messages. The study shows that these similarities and differences of consumers attitudes are based on the formation of the advertisement. The formation also has an impact on how consumers interpret the green advertisements, if they are perceived as more or less environmentally friendly, and if consumers perceive the green advertisements as credible.

Det är viktigt att kommunpolitiker och tjänstemän i kommuner använder sig av de verktyg som finns tillgängliga i kommunen. Det fungerar inte alltid, vilket det finns en rad olika orsaker till. Gröna bokslut är ett dokument som visar trender i samhället, den pekar på hur kommunen lyckas främja en hållbar utveckling på valda områden om. Det är till för att användas som beslutsunderlag vid olika beslut. Syftet med fallstudien är att se hur stor kännedomen är om det gröna bokslutet bland kommunpolitiker och tjänstemän, och om de använder sig av boksluten. De frågeställningar som studerades är: 1. Hur stor kännedom har kommunpolitiker och tjänstemän om de gröna boksluten? 2. Använder de sig av det gröna bokslutet som beslutsunderlag för att främja den hållbara utvecklingen? För den teoretiska anknytningen valdes implementeringsteori. Det man valde att titta på är ramen för olika implementeringsprocesser, exempel på det är nätverksimplementering och top - down - bottom - up användande processer för gröna boksluten. Studien utfördes i kommunerna Linköping, Mjölby och Norrköping. Som metod för undersökningen valdes öppna kvalitativ intervjuer. Respondenterna blev sammanlagt nio stycken, två ledamöter i kommunfullmäktige och miljöcheferna för de olika miljökontoren i respektive kommun. Ett frågeunderlag användes vid intervjuerna. I analysen var de frågor som ställdes under intervjuerna utgångspunkten. Det som kom fram i analysen var att alla har kännedom om boksluten, det som skiljer dem åt är i vilken omfattning. Likaså skiljer sig användningen. Bland ledamöterna i kommunfullmäktige är det blandat, vissa använder det mycket medan andra knappt tittar i boksluten. Miljöcheferna använder inte bokslutet, då de anser att de inte har användning för det i sitt arbete. Inte att förglömmas är att denna studie är väldigt smal och bara ger en bild utifrån de intervjuade om problematiken. Om studien hade utökats med fler eller med andra respondenter hade kanske ett annat resultat uppnåtts.

The community Vessigebro, in Falkenberg and its surrounding areas housing one percent of all dairy cattle and two percent of all pigs in Sweden. This means that there is a large amount of manure as a basis for producing biogas in the area. A number of farmers have therefore formed a cooperative named Vessigebro biogas and started the project Green Vessigebro, with the goal of creating the conditions for a more profitable and more sustainable agriculture production. The study deals with the conditions and sale opportunities of the feasibility study Green Vessigebro. The study has looked at the work that was previously carried out for the biogas that could be produced on the farms in Vessigebro, The main pipeline for natural gas on the Swedish west coast and its operators, the Swedish Competition Act , Electricity Act , Natural Gas Act, the District Heating Act , Sustainability Act , previously proposed measures, municipality interest in biogas from Vessigebro , possible collaborations, possible sale opportunities and perform calculations with data from the municipality Ljungby for a suggested transportation of biogas between Vessigebro and Ljungby. The study shows that there are several interesting sale opportunities for biogas from Vessigebro. The production and use of biogas in Sweden is increasing and the trend seems set to continue. Six gas retailers can buy gas, which EON is the most established around Vessigebro with a distribution network. EON: s distribution network runs only a few kilometers from the planned upgrading plant , in Vessigebro. An already built upgrading facility is one mil from Vessigebro. Swedegas is the only main pipeline network owner with storing and balancing responsibility on the main line that is closer than EON distribution network. A number of suppliers and industries have shown interest in purchasing the biogas and the interest from potential buyers are likely to increase when the biogas production starts. A collaboration with, for example, "Arena Bioenergy Halland" increases business intelligence and can provide an increased influence with policy proposals. The use of gas and the interest is too low for the moment for tractors, boats, trains, buses and taxis to be a possible outlet specifically for Vessigebro biogas. The conditions make it interesting for Vessigebro biogas to look at five different options for sale opportunities of the biogas. Three options are based on a pipeline to either the pipeline, owned by Swedegas or EON distribution line alternatively a pipeline to EON upgrading facility. One possibility is to replace vehicles that run on fossil fuels with gas-powered vehicles providing a local use and purpose and the aims of the project Green Vessigebro. The calculations made by the study with different conditions shows that a very interesting and possible sale opportunity is a transportation of biogas between Vessigebro and Ljungby. The conclusion from the study shows that conditions and sale opportunities are good for the planned biogas production of Green Vessigebro to become reality.

The industrial area Larsfrid-Vilhelmsfält in Halmstad will be transformed into a residential-, service- and educational area. Heavy cloudbursts in the future are more than today's stormwater- and sewer pipes can handle. There is a possibility to supplement the drainage system with blue-green solutions for planned management, retention and storage of stormwater from daily rain and pluvial flooding. The solutions also do other ecosystem services as reducing heat and support biodiversity and their multifunctionality make them suitable on valuable land. This work has studied opportunities for blue-green solutions, especially green roofs, permeable surfaces and multifunctional spaces in Larsfrid-Vilhelmsfält. The study questions have been How can Halmstad municipality work with blue-green solutions as a resource in Larsfrid-Vilhelmsfält? and Is it possible to point out spaces in the Larsfrid-Vilhelmsfält area for blue-green stormwater management? The method consists of a literature study, questions to municipal officials, study of downpour maps and visual inspections. The first study question has been answered trough advantages and disadvantages according to different blue-green solutions, different laws, the planning process, costs and benefits and examples from Malmö and Göteborg amongst others. The second question has been answered trough suggestions of blue-green solutions pointed out on an image of Larsfrid-Vilhelmsfält. The image is created from a map overlay of an orthophoto and information from a downpour map, information from aerial photos from Internet and visual inspections on site. The municipality of Halmstad has a chance to start early with sustainable urban drainage systems in Larsfrid-Vilhelmsfält. There are ways to calculate costs and maintenance. It is easier and more inexpensive to construct blue-green solutions before the area is finished, than after. Without it, it will be much more expensive to take care of the suffering and the physical costs caused by pluvial flooding.

Den växande oron kring textilindustrins påverkan på miljön utmanar klädföretag att ständigt anpassa och förbättra sina sätt att bedriva verksamheterna. Företag idag ser svårigheter i att förbättra sitt vardagliga arbete med hållbarhet, vilket lett till att implementeringen av återförsäljning i verksamheter sett snabb tillväxt under de senaste åren. Till följd av att förändringar i kunders och intressenters krav skiftat mot en mer hållbar praxis, tvingasföretagen upprätthålla konkurrenskraft genom att hitta nya sätt att skapa värde. I takt med att tillvägagångssätt ändras och den totala konsumtionen ökar, har företag börjat samla in och sälja kunders begagnade plagg. Processen banar väg för en ny affärsmodell som skapar nya intäktsströmmar och förespråkar cirkularitet inom företagen. Syftet med studien har varit att definiera vilka tillvägagångssätt företag har använt för att implementera återförsäljning i sina verksamheter. Det har även väckt frågor kring vilka utmaningar företagen står inför vid processen och vilka nya värden som tillförs företaget. För att finna svar har intervjuer med tre klädföretag genomförts, vilka för närvarande arbetar medåterförsäljning. Resultaten visar att integrering av återförsäljning i företagen genererat värden för dem själva, lojala kunder och nya kunder. Skapandet av dessa värden är kopplade till nya inkomstflöden, förvärv av nya kunder och förbättring av både Brand Equity och Green BrandEquity. Olika tillvägagångssätt har förkroppsligats i studien, där värderingar och attityder tillhållbarhet har varit faktorer som haft betydande effekter på utformningen. Företagens storlek och tid på marknaden har också visats vara av betydande karaktär. Utmaningar har hittats i att möta efterfrågan med ett attraktivt utbud och i balanseringen av kvalitet kontra kvantitet. Vidare ser vissa företag i studien sina handlingar som en skyldighet gentemot miljön, varpå andra företag ser sina handlingar mer som en tjänst gentemot sina kunder. Vilka nya värden konceptet skapar beror på företagens kärnvärden; dessa återspeglas i de tillvägagångssätt som tillämpas. / The growing concern for the textile industries’ impact on the environment is challenging companies to constantly adapt and improve their ways of conducting business. As companies face challenges to improve their everyday-business and long-term impact of sustainability, the implementation of second-hand as a business subsidiary has seen a rapid increase in growth in recent years. As changes in customer and stakeholder demands have shifted towards a more sustainable practice, companies are being forced to take on new ways to create value and be competitive. With practices shifting and the overall consumption rising, companies have started to collect and resell their used garments paving way for a new business model that creates new revenue streams and advocates for circularity within the company. The aim with this study has been to define what procedures companies have used to implement resale into their operations. This has also raised questions regarding what challenges the companies face with the process and what new values it brings to the company. To find these answers, interviews with three clothing brands, currently working with resale, have been conducted. The results show that integration of resell in the focal companies has generated values for themselves, loyal customers and new customers. Instances of these values are connected to new income streams, acquisition of new customers and improvement of both Brand- and Green Brand Equity. Different approaches have been embodied in the study, where values and attitudes towards sustainability have been factors that have had significant impacts on the design. The size of the company and the time at the market have also shown influence. Challenges have been found in meeting the demand with the supply and balancing quality versus quantity. As some companies in the study see their actions as a duty towards the environment, others see it more as a service towards their customers. What new values the concept creates, depends upon the core values of the company. Furthermore, this study will be written in Swedish.

Syfte: För att skapa väl fungerade städer som främjar mångfaldigt liv påstår C/O City (2017) att ekosystemtjänster måste implementeras. En ökad befolkning och förtätning har lett till bristande grönstruktur i urbana miljöer. Detta påverkar miljön och social-ekologin negativt. För att skapa hållbara, resilienta och attraktiva städer måste mångfunktionella gröna lösningar skapas och bidra med ekosystemtjänster. Målet med arbetet är därför att tillföra mer kunskap om stadens ekosystemtjänster och hur vertikala växtväggar kan förbättrar stadsmiljön. Metod: Den kvalitativa datan som analyseras i denna undersökning utgörs av intervjuer, enkäter, en dokument- och litteraturstudie. Intervjuerna används för att ge en djupgående förståelse för kommuners och byggherrars arbete med vertikala växtväggar samt ekosystemtjänster. Enkätundersökningen används för att översiktligt kartlägga kommuners arbete med vertikala växtväggar. I dokument- och litteraturstudien studeras verkliga exempel och hur de har utförts. Resultat: Vertikala växtväggar har möjligheten att stärka den urbana miljön i staden. Dessa gröna väggar kan bidra med stödjande-, reglerande-, kulturella- och försörjande ekosystemtjänster. I nuläget kan vertikala växtväggar påverka och förbättra mikroklimatet, besmycka hårda miljöer och till viss del stärka den biologiska mångfalden. För att motivera en storskalig etablering måste priset för levande väggar minskas och först då skulle en förbättring av stadsmiljön kunna ske. Konsekvenser: I många fall överskrider kostnaden incitamentet för etablering av levande väggar. Det presenteras en större vilja att stärka stadens horisontella grönstruktur och befintlig parkmark. I dagsläget ger växtväggarna främst ekosystemtjänster i ett mikroperspektiv.  Det behövs en storskalig etablering för att påverka staden och befolkningen i sin helhet. I framtiden kan arbetsprocessen förbättras genom att öka kommunikationen mellan aktörer, ställa krav på grönytefaktorn samt motivera både byggherrar och individen att prioritera ekosystemtjänster högre. Rapporten ska sprida ljus över problemet och främja förbättring. Med rapporten som underlag kan förbättring av kommuners arbetsprocess ske. Begränsningar: Studien utreder inte hur vertikala växtväggar är konstruerade, tekniken bakom dem, ekonomiska faktorer eller växtväggar konstruerade inomhus. Den insamlade empirin tyder däremot på att ekonomi har en betydelse i frågan. Urvalet för enkätundersökningen har begränsats till Sveriges 50 största kommuner, utifrån invånare. Trots att urvalet begränsats geografiskt anses resultatet vara generellt. Den insamlade empirin tyder på att åsikterna kring ämnet är samstämmiga, och kan därav spegla de generella åsikterna om vertikal växtlighet i Sverige. / Purpose: To create well-functioning cities that promote diversity of life C/O City (2017) claims that ecosystem services must be implemented. An increased population and urbanization have led to a lack of green areas in urban environments. This has a negative effect on the environment and social ecology. To create sustainable, resilient and attractive cities, multifunctional green solutions must be implemented and contribute to ecosystem services. The aim of the thesis is therefore to give more knowledge about the city's ecosystem services and how vertical vegetation can improve the urban environment.  Method: The qualitative data analyzed in this thesis consists of interviews, survey, a document- and literature study. The interviews are used to provide an in-depth understanding of municipalities and developers work with vertical vegetation as well ecosystem services. The survey is used to map municipalities work with vertical vegetation. The document- and literature study analyzes real examples and how they have been executed. Findings: Vertical vegetation have the potential to strengthen the urban environment in the city. These green walls can provide supporting, regulatory, cultural and provisoning ecosystem services. At present, vertical vegetation can influence and improve the microclimate, embellish harsh environments and to some extent strengthen biodiversity. To justify a large-scale establishment, the price of living walls must be reduced and only then could an improvement of the urban environment take place. Implications: In many cases, the cost exceeds the incentive for establishing living walls. A greater willingness is presented to strengthen the city's horizontal green structure and existing parks. At present, vertical vegetation mainly provide ecosystem services in a micro perspective. A large-scale establishment is needed to influence the city and the population as a whole. In the future, the work process can be improved by increasing communication between actors, establish requirements for the green space factor and motivating both developers and the individual to give higher priority to ecosystem services. The thesis should shed light on the problem and promote improvement. With the thesis as a basis, the municipalities work process can be improved. Limitations: The thesis doesn’t investigate how vertical vegetation are constructed, the technology, economic factors or vertical vegetation constructed indoors. The collected empirical evidence, on the other hand, indicates that economics has a significance in the matter. The sample for the survey has been limited to Sweden's 50 largest municipalities, based on inhabitants. Although the selection is limited geographically, the result is considered to be general. The collected empirical evidence indicates that the views on the subject are consistent and may therefore reflect the general views on vertical vegetation in Sweden.

När samhällen byggs ut och mer genomsläpplig naturmark ersätts av hårdgjorda ytor ökar också mängden dagvatten. Dagvatten är regn eller smältvatten från snö och is som rinner av ytor så som tak, vägar och andra hårda ytor som skapats av människor. Dagvatten kan orsaka stora problem, exempelvis översvämningar och utsläpp av föroreningar till sjöar och vattendrag. För att förebygga dessa problem har många kommuner tagit fram dagvattenstrategier med krav och riktlinjer för hur dagvattnet ska tas hand om på bästa hållbara sätt. Ett exempel på hållbar dagvattenhantering är så kallad trög avrinning, det vill säga olika lösningar för att fördröja dagvattnet med syftet att undvika stora flöden och rena vattnet från föroreningar.  En av kommunerna som tagit fram en strategi för dagvattenhanteringen är Täby kommun. Denna dagvattenstrategi används som underlag vid planering av exploatering av områden, till exempel vid byggnation av bostadsområden. I det nya bostadsområdet Täby Park i Täby har två kvarter anlagts med lösningar för dagvattenhanteringen efter dagvattenutredningar utförda av Structor Uppsala. Det här projektet ämnade att undersöka om de lösningar som föreslogs för och sedan implementerades i de två kvarteren uppnådde Täby kommuns krav på dagvattenhantering. Kvarteren som undersöktes, vilka benämns kvarter 1:6 Opalen och kvarter 1:7 Klövern, var av liknande storlek och med liknande dagvattenlösningar. För att undersöka dagvattenflödet utfördes flödes- och nederbördsmätningar under en månads tid och en modell ställdes upp i Autodesk Storm and Sanitary Analysis för att simulera vattenflödet. Beräkningar baserade på samma metod som i dagvattenutredningen utfördes även för den slutgiltiga utformningen av respektive kvarter.  Till följd av små regnmängder samt en initial felprogrammering av en flödesmätare behövde datat från flödesmätarna bearbetas för att få fram ett resultat för fördröjningen i samband med regnhändelserna. Dessutom behövde en av flödesmätarnas data bortses från på grund av felaktiga värden, vilket innebar att det uppmätta dagvattenflödet endast speglade ungefär halva utredningsområdet. Fördröjningen mellan regnets inträffande och flödesmätarnas utslag kunde inte fastsällas som ett resultat av dagvattenlösningarnas implementering, till stor del på grund av bristande data. Dagvattenflödena som beräknades utifrån mätdatat, teoretiskt och med modellen skildes åt, men även här övervägande på grund av felkällor och bristande data. Fortsatt undersökning för modellens optimering och fler mätningar skulle kunna ge en bättre korrelation för både fördröjningen i tid (regnhändelse och flödesmätares utslag) och fördröjningen i volym som fördröjningsåtgärderna bidrar med. / When urbanization increases, one consequence of permeable land being replaced by impermeable surfaces is an increase in stormwater. Stormwater, which is water from rain or melted snow and ice that runs off from impermeable surfaces such as roofs and roads, can cause problems for infrastructure. Some of these problems entail flooding and transport of pollutants to lakes and rivers. To counteract these issues, many Swedish municipalities have compiled so called stormwater strategies (''dagvattenstrategier'') containing requirements and guidelines on how to sustainably manage stormwater. One method for sustainable stormwater management is stormwater detention, i.e. slowing down the water, which can be achieved in several ways. Through detention, large flows can be reduced and pollutants can be filtered out of the water. The municipality of Täby is one of the above mentioned municipalities with stormwater strategies. This strategy is used by exploiters when planning, for instance, new residential areas, as a mean to ensure that the stormwater is properly taken care of within the boundaries of the premise. Two apartment blocks in Täby Park, a newly built residential area in Täby, have been built with detention measures for stormwater management suggested by Structor Uppsala in their stormwater investigations for both blocks respectively. The aim of this project was to investigate whether the suggested detention measures were enough to reach the requirements in Täby's stormwater strategy. The studied apartment blocks were of similar size and had approximately the same fraction of stormwater detention measures. During the project time, precipitation and stormwater flow were measured for approximately a month and a model was made in Autodesk Storm and Sanitary Analysis to simulate the flow in the project area. Calculations for the water flow in the project were made with the rational method, which was used for the calculations done in Structor Uppsala's stormwater investigation.  As a result of little precipitation during the period of measurements, and an unfortunate initial error in a flow meter, the data from the flow measurements needed to be modified to get the resulting relationship between rain events and the detention of stormwater within the project area. An additional error came from false values from one of the flow meters, which led to it and it's data to become discarded and thus only giving the stormwater flow for roughly half of the project area. From the results a certain time delay between rain event and stormwater flow was seen. However, this could not be determined to be solely from the detention measures due to insufficient data. The stormwater flows calculated from the measured data, the theoretical calculations, and the model were significantly different. Here, the sources of error and insufficient data were certainly a contributing factor. Continued studies with an optimization of the model and more measurements could give a better correlation between the time delay between rain event and flow and the flow detention from the stormwater measures.

Urbanisation is a global trend and in the year 2050 a big part of the world's population is expected to be living in urban areas. With this demographic change comes challenges. Biodiversity is the foundation for ecosystems to create services that human welfare depends on. The so called ecosystem services create functions that have provisioning, regulating, cultural and supporting values för humans. The expansion of ecosystems is threatened around the world because of the increased urbanisation and more paved areas and less green spaces that are available for species to settle in. Green infrastructure is a management system that has become popular mainly in urban areas as a tool to conserve biodiversity and manage ecosystems in a sustainable way. By re-creating habitats and ecosystem functions a higher resilience is created in cities and through that it becomes easier to face challenges that come with a changed climate. In Sweden green infrastructure is an important component to reach global and national environmental goals. The capital of Sweden, Stockholm is growing rapidly. Because of the growing population the design of the city and the amount of green spaces is even more important to improve the ecological, economical and social aspects in society. In this study a qualitative content analysis has been made to examine how Sweden works with the implementation of green infrastructure on a national, regional and local level. By analysing three relevant policy documents an analytical framework has been used to look closer at how ecosystem services are expressed in the different levels. The result shows that ecosystem services are given a large place in the guidelines and the action plan for green infrastructure in Sweden. It is even more clear on a local level because a big part of the planprogram over the formation of the new district Årstafältet concentrates on creating ecological solutions to help ecosystem services to create its functions. The result also shows that the implementation of green infrastructure should be overarched by cooperation and transparency where more participants are included for the best possible decisions to be made. / Urbanisering är en global trend och år 2050 förväntas en stor andel av världens befolkning vara bosatta i urbana områden. Med denna demografiska förändring kommer utmaningar. Den biologiska mångfalden är en grundsten för att ekosystem ska kunna skapa de tjänster som människans välmående är beroende av. Ekosystemtjänster skapar funktioner som har försörjande, reglerande, kulturella och stödjande värden för människor. Ekosystemens utbredning hotas världen över på grund av ökad urbanisering då många ytor hårdläggs och färre gröna ytor blir tillgängliga för arter att bosätta sig i. Grön infrastruktur är ett förvaltningssystem som har blivit populärt framförallt i urbana områden för att bevara den biologiska mångfalden och förvalta ekosystem på ett hållbart sätt. Genom att återskapa livsmiljöer och ekosystemfunktioner skapas en högre resiliens i städerna och det blir på så sätt lättare att stå emot de utmaningar som kommer i och med ett förändrat klimat. I Sverige är grön infrastruktur en viktig komponent för att nå upp till globala och nationella miljömål. Sveriges huvudstad Stockholm växer i snabb takt. I och med den växande befolkningen blir utformningen av staden och andelen gröna ytor än viktigare för att förbättra de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna i samhället. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur Sverige arbetar med implementering av grön infrastruktur på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera tre relevanta policydokument har ett analytiskt ramverk använts för att undersöka hur ekosystemtjänster kommer till uttryck på de olika nivåerna. Resultatet visar att ekosystemtjänster får en stor plats i riktlinjerna och handlingsplanerna för grön infrastruktur i Sverige. Än tydligare blir det på lokal nivå då en stor del av planprogrammet för utformningen av den nya stadsdelen Årstafältet inriktar sig på att skapa ekologiska lösningar för att underlätta för ekosystemtjänsterna att utveckla sina funktioner. Resultatet visar även att implementeringen av grön infrastruktur måste genomsyras av samarbete och transparens där flera aktörer involveras för att bästa möjliga beslut skall fattas.

Vad är ett ”Urban building”? Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mängd olika funktioner. Därför blev det ett självklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, när jag såg den "övergivna" landsplätten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tänkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för människor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum. Jag ville skapa möten genom en kulturell verksamhet. Byggnaden är menad som ett av Stockholm landsmärken, då tänkte jag att mötet mellan denna kulturella verksamhet, kontor, bostäder och kommers skulle resultera i en dynamisk megastruktur av något slag. Detta blev startskottet för projektet. Intentionen var att göra platsen trivsam, och spännande, och inbjudande, göra den tillgänglig, och öppna upp platsen för människor att nyttja. Därmed tänkt att bjuda in till spontan aktivitet. Taklandskap ville jag göra dels för att ta vara på den annars ganska oanvända ytan, men framförallt eftersom det blir en väldigt intim plats ”uppe i himlen”. På sätt och vis kan man säga att parken jag skapat symboliserar detsamma då den är avgränsad från biltrafiken och öppen för natur, och mänsklig närvaro. Eftersom platsen ligger så fint nära vattnet och hamnen ville jag gärna använda mig utav det. Därför blev det ett naturligt val för mig att placera de ”familjära” bostäderna på den axeln. Mellan bostäderna har jag infört en allé kantad av växtlighet, så som lättare träd/buskar. Allén är menad att användas av både boende men även av allmänheten som kanske vill promenera upp till takterassen, och för att kanske se en film på den öppna, självständiga utomhusbion? / What is an urban building? The first thought that struck me was a building, like a complex, with a variety of functions. Therefore, it became a natural choice for me where the building's footprint on the site would be when I saw the "abandoned" piece of land. I would call it an empty gap maybe. Furthermore, I thought what this complex of buildings could be. For me it was important to create a meeting place for people, but having said that, not a commercialized center. I wanted to create a meeting point by cultural activity. The building for me is intended as one of Stockholm's landmarks. I thought that the meeting between the cultural activities, offices, housing and commerce would result in a dynamic megastructure of any kind. This was the starting point of the project.   The intention was to make the place enjoyable, exciting, inviting, and accessible. I wanted to open up the site for people to use. This supposed to be inviting for spontaneous activity. I wanted to create a roofscape to take advantage of the otherwise unused area, but mainly because it is a very intimate place "in heaven, up I the sky". In that sense, you could say that the park I created symbolizes the same intimacy as it is separated from car traffic and open to nature, and human presence. Because the site is nicely near to the waterfront and a small harbor I just wanted to make use out of it. So it was a natural choice for me to place the larger residential housing on that particular axis. Between the homes I have introduced an avenue lined by vegetation, such as light trees / shrubs. The alley is intended for residents and also by the public who might want to walk up to the roof, and to maybe see a movie at the open, independent outdoor cinema?

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.