To decrease the climate impact and the use of fossil fuels in the society we have to change our way of living so it becomes more sustainable and ecofriendly. Production of biogas can in different ways contribute to this change since it is a biological waste treatment method that takes advantage of the energy in the organic material, the substrate. The purpose with this thesis has been to study the prerequisites in the community of Älvdalen for local production of biogas. Data have mainly been collected from literature and from Nodava AB, the water and waste company of the community. The substrates in this study consist of food waste, manure, wastewater sludge and slaughter waste from fish. The manure represents the largest part with respect to the biogas potential. The results include a presentation for how much the calculated biogas potential corresponds in heating households, production of electricity and how many cars that can be filled up with upgraded gas per year. The result in the study show there are conditions for local production of biogas within the community of Älvdalen. Calculations show that there are possibilities to produce energy corresponding totally 2,5 GWh from substrate occurring locally in the community.

Lupiner, parkslide och jätteloka är exempel på främmande växter som introducerats i europeiska trädgårdar på grund av att de är vackra och lättskötta. Men de har också något annat gemensamt: de är invasiva, sprider sig aggressivt och är skadliga för vår natur eftersom de tränger ut våra inhemska arter. Även djur kan vara invasiva, och för att stoppa dessa invasiva främmande växter och djurs skador på Europas natur så har EU-länderna beslutat att vidta åtgärder mot vissa arter. Den 1 januari 2015 antog EU en förordning om invasiva främmande arter och hur de ska bekämpas inom unionen. Den 5 februari 2016 lämnade Naturvårdsverket myndighetens förslag till Sveriges regering om nya regler och åtgärder för hur man ska stoppa invasiva skadliga främmande arter. Under sommaren 2016 kommer EU-kommissionen anta en första lista över vilka arter som regleras av förordningen. Då kommer det blir förbjudet att inneha, sälja och sprida de listade arterna. Detta examensarbete omfattar en serie artiklar om invasiva främmande arter (främst växter). Artiklarna handlar om vilka problem trädgårdsodlare har idag med invasiva växter, olika åsikter om invasiva växter och hur trädgårdsodlare och trädgårdsbranschen kan bli berörda av den kommande lagstiftningen. Artikelserien utgör en del av trädgårdstidningen ”Jord & gödsel”,  nummer 1 2016, som författaren producerat i samband med examensarbetet.

Syftet med detta arbete var att undersöka om rötning är en möjlig metod att använda som avfallshantering på Åland. Målet med detta arbete var att skapa ett underlag för hur avfallet bör samlas in och hur slutprodukten i form av biogödsel bör distribueras. Arbetet har undersökt var anläggningen bör vara placerad för att minska miljöpåverkan och underlätta transporter av substrat och slutprodukt. Arbetet har även undersökt fördelarna med att använda rötning istället för kompostering som behandlingsmetod för avfallet som uppkommer på Åland. Mycket av Ålands avfall komposteras eller skickas vidare för förbränning. Detta ger en negativ miljöpåverkan då det är långa transportsträckor och bildandet av växthusgaser vid kompostering som släpps ut. Placeringen av anläggningen har valts till Svinryggens deponi då platsen anses vara lämpligast i dagens läge. Genom ett studiebesök bestämdes platsen efter att undersökt faktorer som: transportsträckor för att hämta avfall och lämna biogödsel, eventuella markarbeten för att få plats med anläggningen och hur tätbebyggt det är runt omkring för att undvika luktstörningar hos grannarna. Utifrån placeringen har ett system för insamling och distribution bestämts. Insamlingen av hushållsavfall bör gå till på följande sätt. Vid glesbebyggda områden har man stationer där avfall samlas och töms regelbundet. Vid mer tätbebyggda områden kan fastighetsnära hämtning erbjudas. Inhämtning av gödsel sker via ett mellanlager där bönderna kan lämna gödsel i utbyte mot rötrest. Avlämning av gödsel och hämtning av biogödsel sker på förbestämda datum för att minska lagringstiden av gödsel och biogödsel. Mellanlagret bör vara placerat i närheten av de gårdar som lämnar gödsel för att minska transportsträckor. Att använda rötning istället för kompostering ger en del fördelar. Mindre miljöpåverkan av växthusgaser då de gaser som släpps ut har en lägre global uppvärmningspotential jämfört med de gaser som släpps ut vid kompostering. En rötningsanläggning på Åland skulle släppa ut 3 101 ton koldioxidekvivalenter jämfört med kompostering som skulle släppa ut 54 503 ton koldioxidekvivalenter. Rötning ger en bättre energibalans än kompostering då stora mängder värme bildas vid kompostering som inte tas om hand. Rötning kan även ge bättre kontroll över näringsinnehållet i biogödseln, vilket minskar risken för övergödning. Investeringsbehovet för anläggningen ligger på ca 24 miljoner SEK. Den rörliga årskostnaderna för anläggningen ligger på 2,7 miljoner SEK. varav ca 2 miljoner SEK är kostnaden för personalen om anläggningen är dimensionerad för 21 760 ton avfall per år. Detta gör att den oavvattnade rötresten bör säljas för 0,09 SEK per kg. Rötresten kan även säljas för ett pris baserat på näringsinnehållet. Försäljningspriset skulle bli 0,08 SEK per kg om priset skulle baseras på näringsinnehållet. Detta pris skulle inte kunna täcka den rörliga årskostnaden. En del osäkerheter finns då näringsinnehållet bara har uppskattas och är därför svårt att säga om försäljningspriset på 0,08 SEK per kg är rimligt. Rötresten kan även säljas som avvattnad för ett försäljningspris på 2,21 SEK per kg ts för att täcka den rörliga årskostnaden. / The purpose for this project is to evaluate if anaerobic digestion is possible as a waste management method on Åland islands. The goal with this project was to create a plan for how the waste should be collected to the anaerobic digestion plant and how the end product should be distributed to the farmers. This project have investigated where the plant should be located to reduce the impact of the environment and to make the transportation of the waste and end product easier. This project have also investigate the benefits of using anaerobic digestion instead of composting. A lot of Ålands islands waste is composted or sent to other countries for burning. It affects the environment in a bad way because of its long transportation distance and the formation of greenhouse gases that are released in composting. Svinryggens landfill has been chosen as the location for the plant. It was chosen by a visit to the different sites after taking factors like transportation distance for the waste and product, if there needs to do any ground work before the construction and if there are a lot of neighbors in case of an odor problem. Based on the location a system of gathering and destitution have been decided. Collecting household waste should be collected in a similar way as today. By areas where the people living is spread out like in the county side. There will be a waste station where the people leave there waste and then later picked up and transported to the plant. The station is emptied regularly. In areas where people live closer together the waste can be collected by their homes. Collection of manure will be happen in a storage place which is located close to the farmers. The farmers will leave the manure in exchange of the digestate. The collection will occurs on scheduled dates to reduce the storage time. To use anaerobic digestion instead of composting will give some advantages. Less environmental impact of greenhouse gases because of the gases that are released during anaerobic digestion have a lover global warming potential then the gases that are formed during composting. A anaerobic digestion plant on Åland would release 3 101 ton carbon dioxide equivalents while a compost would release 54 503 ton carbon dioxide equivalents. Anaerobic digestion are Anaerobic digestion gives the waste management system a better energy balance then using composting because of the heat that is generated when composting. Better control of the nutrients that will be used for farming which reduces the risk of over-fertilization. The investment for the plant is 24 million SEK. The yearly cost for the plant is 2,7 million SEK. About 2 million SEK is personal costs if the plant dimensioned for 21 760 ton waste. This makes the price 0,09 SEK for every kg, which the digestate should be sold for to cover the yearly cost. The cost can also be decided by taking the nutritional value into account. This makes the price 0,08 SEK per kg based on the nutritional value. This price would not cover the yearly cost for the plant. The nutritional value of the digestate is estimated and that makes it hard to determine if the price of 0,08 SEK per kg is reasonable. The digestate can also be sold with the water removed. This makes the price 2,21 SEK per dry matter to cover the yearly cost for the plant.

Den dominerande tekniken vid framställning av biogas från organiskt avfall är idag att använda kontinuerlig våtrötning. Utöver våtrötning finns också ett fåtal torrötningsanläggningar i Sverige. Torrötning skapar möjlighet att införa fler substrat på marknaden, substrat som annars kan vara problematiskt att röta i en våt process. Jordbrukssektorn har stor potential att bidra med organiskt avfall som kan nyttjas som substrat vid biogasproduktion. Förutom att öka den totala användningen av torra substrat från jordbrukssektorn är en möjlig åtgärd att öka biogasproduktion från gödsel, varför en lösning är avvattning. Efter separation erhålls en fast fraktion som kan spädas in i en våt process, eller användas som substrat vid en ny central torrötningsanläggning. Som slutprodukt erhålls biogas och biogödsel. Att avvattna gödseln innan rötning ger en annan gödselhantering än den konventionella. Detta eftersom att lägre volymer kan transporteras vid varje tillfälle jämfört med transport av flytgödsel som innehåller mycket vatten.  Syftet med examensarbetet var att analysera avvattnad gödsel som substrat till produktion av biogas, samt att studera effekten av att lägga till avvattning som ett alternativ till hanteringen av gödsel. För att klargöra hur mycket metangas som kunde bildas från avvattnad gödsel utfördes experiment i labskala med kontinuerlig våtrötning och satsvis torrötning. Parallellt med laborationsförsöken genomfördes en teoribaserad systemstudie med syfte att utreda central storskalig produktion med avvattnad gödsel som substrat. Utöver biogasproduktion analyserades gödselhantering med ett livscykelperspektiv där de olika systemalternativens direkta utsläpp av växthusgaser studerades. Systemmodellen innehöll tre scenarier vilka involverade olika system för att hantera gödseln (konventionell gödselhantering, våtrötning av flytgödsel samt våtrötning och torrötning med avvattnad gödsel som substrat). Laborationsförsöket visade att avvattnad gödsel är lämpligt som substrat vid biogasproduktion. Kontinuerlig våtrötning kunde genomföras med stabil process och liknade storskalig produktion. De kemiska analyser som utfördes under försöksperioden (pH, alkalinitet, VFA och kväve) uppvisade alla stabila värden utan processtörningar. Efter tre uppehållstider hade i medeltal 246 Nml CH4 per/g VS producerats från avvattnad gödsel vilket var i nivå med uppgifter från litteratur (200-300 Nml CH4/g VS). Vidare visade det satsvisa torrötningsförsöket varierande resultat beroende på val av ymp, samt hur stor mängd ymp som blandades in i testflaskorna. Vid inblandning av ymp från Tekniska verkens samrötningsanläggning i Linköping bildades i genomsnitt 222±8,6 Nml CH4/g VS (5 % VS ymp) respektive 236±10,8 Nml CH4/g VS (10 % VS ymp). Bildad metan 3 var inom rimligt intervall för välfungerande process, om än med lång uppehållstid (83 dagar). Försöksuppställningen för satsvis torrötning utformades så att laborationsförsöket skulle simulera så kallad garagerötning. Dock saknades utrustning för recirkulering av vätska, istället vändes testflaskorna dagligen. Då recirkulering av vätska ofta förekommer i storskaliga torrötningsanläggningar som drivs enligt garage-koncept är det önskvärt att utveckla laborationsförsöket vidare, med målet att bättre efterlikna en verklig process. I förhållande till konventionell hantering av gödsel visade systemstudien miljöfördelar för central torrötningsanläggning som använder avvattnad gödsel som substrat vid biogasproduktion. Miljönyttan var dels i händelse av att den bildade biogasen uppgraderas till fordonsbränsle och används som substitut till fossila drivmedel, men också om hantering av vätskefasen kan förbättras. Avvattnad gödsel ger en vätskefas som vid spridning och lagring ger upphov till emissioner av växthusgaser (lustgas, metan och koldioxid) som har negativ påverkan på miljön. Att skapa lösning för hantering av vätskefasen som reducerar emissioner innebär att biogassystem med avvattnad gödsel som substrat kan vara fördelaktigt ur ett miljöperspektiv jämfört med våtrötning av flytgödsel. Systemstudien inkluderade även en osäkerhetsanalys som visade att resultatet varierade beroende på vilket antagande som valdes för systemets parametrar. Den parameter som påverkade resultatet i störst utsträckning var antaganden kring metankonverteringsfaktorn (MCF). Sammanfattningsvis visade systemmodellen att det saknas tillräckligt underlag för att avgöra vilken rötningsteknik som är mest gynnsam vid produktion av biogas från avvattnad gödsel, varför fler studier är att rekommendera.

I detta examensarbete har biogasproduktion med olika typer av gödsel som substrat, med fokus på hönsgödsel, undersökts genom satsvisa utrötningsförsök, BMP. I försöken undersöktes hur biogasutvecklingen såg ut över tid, den totala biogas- respektive metanpotentialen samt hur denna påverkas av tillsats av glycerol. Undersökningen visade att substratblandningar har större biogas- och metanpotential än enskilda substrat samt att tillsats av glycerol inte gynnar biogasproduktionen men kan gynna metanproduktionen. Undersökningen visade också att hönsgödsel har större biogaspotential, och högre metanhalt i den bildade biogasen, än nöt- och svinflytgödsel. / Superbiogödsel för ekologisk spannmålsproduktion

Mikroplaster har hittills studerats nästan exklusivt i marin miljö och kunskapen om den ekologiska effekten av plast i våra landbaserade ekosystem är begränsad. Detta trots att det är sannolikt att landmiljöer är de primära utsläppskällorna av plastavfall, och att plastavfall ackumuleras i marina miljöer i anslutning till urbana miljöer och jordbruk. Av den totala mängden avfall som släpps ut eller dumpas i miljön kan plast vara upp till 54% av den totala viktmassan. I jordbruk och deponier i Europa har det i det översta lagret jord ner till ett djup av 10 cm uppmäts så mycket som 607 plastpartiklar per kilo jord. De huvudsakliga källorna till plastpartiklar i jord är slam från avloppsvatten och plastpartiklar avsatta från markdukar och plastöverdrag använda i jordbruksprodukter och trädgårdsprodukter. Det beräknas vara ca 63 000 - 430 000 ton mikroplast som tillförs jordbruket i Europa årligen via gödsel. Hästgödsel står för 10% av den totala mängden gödsel från boskap som används i jordbruk i Sverige, och den totala mängden hästgödsel är uppskattad till 2,7 miljoner ton per år. Hästar utfodras med stråfoder paketerat i sträckfilm tillverkat av polyeten, och hö paketerat med bindgarn tillverkat av polypropen. Utfodring sker även delvis ur fodernät tillverkade av polymerer som polypropen, nylon och terylen (PET; polyester). Syftet med denna studie är att undersöka om mikroplaster förekommer i hästträck genom att reducera organiskt material i 30% väteperoxid och analysera proverna med ljusmikroskop. Resultatet av studien visade flertalet partiklar i form av små mikroplaster identifierade i primär och sekundär form i samtliga undersökta prover. Kvantifieringen av partiklar i proverna visade signifikant skillnad i medelvärde mellan två fodertyper. Förekomsten av mikroplast i alla undersökta prover i denna studie indikerar att det finns ett behov av ytterligare forskning om mikroplast i djurgödsel för att förstå effekten av olika gödselmedel som används i jordbruk. / Microplastics have been studied almost exclusively in marine environments, and knowledge about ecological impacts of microplastics in land-based ecosystems is limited. This is despite the fact, that marine environments are likely to accumulate plastic waste from land environments, and that the land environments are the primary sources of global plastic contamination. Of the total amount of waste that is discharged or dumped into the environment, plastic account for up to 54% of the total mass. In agriculture land and landfills in Europe, the top layer of soil down to a depth of 10 cm it has been measured as much as 607 plastic particles per kilo soil. The main sources of plastic particles in our soil are sludge from wastewater deposits and mulching films and plastic coatings used in agricultural and garden products. 63 000 – 430 000 tonnes of microplastics is deposited on agriculture land in Europe annually via fertilizers. Horse manure accounts for 10% of the total amount of livestock manure used in agriculture in Sweden. The estimated total amount of horse manure is 2.7 million tonnes per year. Horses are fed with coarse fodder packaged in plastic film made of polyethylene, and hay packed with twine made of polypropylene. Feeding also takes place partly from slow feeding nets made of polymers such as polypropylene, nylon and terylene (PET; polyester). The aim of this study is to investigate whether microplastics are present in horse manure. Manure from horses with different fodder combinations is analysed for presence of microplastic. Organic matter was degraded with 30% hydrogen peroxide and all the samples were examined with light microscopy. The results of the study showed several particles in the form of small microplastics identified in primary and secondary form in all samples. The quantification of particles in the samples showed a significant difference in mean values between two fodder types. The presence of microplastic in all samples in this study indicate that there is a need for further research on microplastics in animal manure, in order to understand the effect of different fertilizers used in agriculture.

Källsorterande avloppssystem gör att resurserna i olika avloppsflöden kan tas tillvara. Särskilt klosettvatten innehåller näringsämnen som är viktiga att föra tillbaka till jordbruket. I Södertälje finns en anläggning som behandlar klosettvatten från slutna tankar och produkten används som gödsel. Hygieniseringen sker i två steg, först våtkompostering som höjer temperaturen och sedan ammoniakhygienisering genom tillsats av urea. För att våtkomposteringen ska fungera effektivt är det viktigt att klosettvattnet är så koncentrerat som möjligt, så att energiinnehållet är högt. Av denna anledning bör vakuumtoalett eller annan extremt snålspolande toalett användas. Våtkomposten i Södertälje har varit i drift sedan 2012 och det här examensarbetet har syftat till att utvärdera anläggningen. Det första målet var att kvantifiera massflöden av kväve och fosfor. Dock visade sig variationen i underlaget vara så stor att inga säkra slutsatser kunnat dras utifrån tillgängliga data. Osäkerheten visas med de 90% konfidensintervallen för in- och utgående totalmängder kväve och fosfor för åren 2014–2021. Ingående mängder upp­skattades till 0–170 kg P och 370–6200 N medan utgående mängder uppskattades till 60–280 kg P och 4000–23000 kg N. Ingående närings-koncentrationer tyder på att klosettvattnet i genomsnitt kommit från runt 100 personer per år, dock råder en stor variation och osäkerhet. Det andra målet var att uppskatta gasutsläpp från anläggningen. Osäkerheten i underlaget var som sagt stor vilket syns med det 90% konfidensintervallet som gick från -9 ton till 11 ton för kvävehaltiga gaser och från -4,4 ton till 20 ton för koldioxid, totala mäng-der utsläpp under åren 2014–2021. Resultat från litteraturstudien tyder på att utsläpp av metan och lustgas bör vara väldigt låga efter att urea har tillsatts vid behandlingen. Det är viktigt att lagring av produkten sker täckt för att förhindra ammoniakavgångar. Det tredje målet var att undersöka möjligheter att behandla andra substrat på våtkomposten, då den har kapacitet att ta emot mer material. Både säkerställande av leverans från slutna tankar samt anslutning av latrin från koloniföreningar har identifierats ha stor potential att öka kvantitet och kvalitet på inkommande substrat. Hantering av latrin­tunnor kräver däremot investering i en mottagningsanordning och om det skulle vara av intresse behöver alternativ och kostnader undersökas vidare. Latrin från koloniföreningar som samlas upp i slutna tankar, vilket är fallet hos två föreningar i kommunen, kan enkelt tillföras våtkomposten och bedöms kunna öka TS-halten vilket gör våtkomposteringen mer effektiv. Som sista del i arbetet har en provtagningsplan tagits fram för kontroll av latrin uppsamlat i slutna tankar. Flertalet aktörer är inblandade i anläggningen och ett kontinuerligt arbete krävs för att systemet ska fungera tillfredsställande. Det är därför av största vikt att de olika aktörerna både har tydliga rutiner och ett nära samarbete.

The community Vessigebro, in Falkenberg and its surrounding areas housing one percent of all dairy cattle and two percent of all pigs in Sweden. This means that there is a large amount of manure as a basis for producing biogas in the area. A number of farmers have therefore formed a cooperative named Vessigebro biogas and started the project Green Vessigebro, with the goal of creating the conditions for a more profitable and more sustainable agriculture production. The study deals with the conditions and sale opportunities of the feasibility study Green Vessigebro. The study has looked at the work that was previously carried out for the biogas that could be produced on the farms in Vessigebro, The main pipeline for natural gas on the Swedish west coast and its operators, the Swedish Competition Act , Electricity Act , Natural Gas Act, the District Heating Act , Sustainability Act , previously proposed measures, municipality interest in biogas from Vessigebro , possible collaborations, possible sale opportunities and perform calculations with data from the municipality Ljungby for a suggested transportation of biogas between Vessigebro and Ljungby. The study shows that there are several interesting sale opportunities for biogas from Vessigebro. The production and use of biogas in Sweden is increasing and the trend seems set to continue. Six gas retailers can buy gas, which EON is the most established around Vessigebro with a distribution network. EON: s distribution network runs only a few kilometers from the planned upgrading plant , in Vessigebro. An already built upgrading facility is one mil from Vessigebro. Swedegas is the only main pipeline network owner with storing and balancing responsibility on the main line that is closer than EON distribution network. A number of suppliers and industries have shown interest in purchasing the biogas and the interest from potential buyers are likely to increase when the biogas production starts. A collaboration with, for example, "Arena Bioenergy Halland" increases business intelligence and can provide an increased influence with policy proposals. The use of gas and the interest is too low for the moment for tractors, boats, trains, buses and taxis to be a possible outlet specifically for Vessigebro biogas. The conditions make it interesting for Vessigebro biogas to look at five different options for sale opportunities of the biogas. Three options are based on a pipeline to either the pipeline, owned by Swedegas or EON distribution line alternatively a pipeline to EON upgrading facility. One possibility is to replace vehicles that run on fossil fuels with gas-powered vehicles providing a local use and purpose and the aims of the project Green Vessigebro. The calculations made by the study with different conditions shows that a very interesting and possible sale opportunity is a transportation of biogas between Vessigebro and Ljungby. The conclusion from the study shows that conditions and sale opportunities are good for the planned biogas production of Green Vessigebro to become reality.

Symbiosis with endomycorrhiza is found in a majority of plant-fungal symbioses. The symbiosis helps with various stressors such as drought and malnutrition. This study looked at how four different field, meadow and brook plants - Centaurea cyanus, Galium verum, Viscaria vulgaris and Veronica beccabunga - are affected by mycorrhiza and fertilizer treatment. The hypotheses tested whether mycorrhiza occurrence and fertilizer treatment affected the total number and number of mature and open flowers in C. cyanus as well as whether mycorrhiza occurrence and fertilizer treatment affected the aboveground biomass and the underground biomass of the four plant species. The study looked at 160 plants and a total of 40 plants of each species were planted. Per species, there were 10 control plants, 10 pots with mycorrhiza and 10 pots with fertilizer as well as 10 pots with both mycorrhiza and fertilizer. The pot arrangement was randomized. Mycorrhizal fungi were collected together with plant roots from different grass and forest habitats. The fertilizer treatment was applied once a week and lasted for six weeks. Two-way ANOVA was used in the analyses of the number of flowers in C. cyanus and three-way ANOVA was used in the analyses of aboveground and underground biomass. Fertilizer treatment had statistically significant effects on both the total number of flowers and the number of mature and open flowers. Fertilizer treatment also increased the aboveground of the selected species as well as the underground biomass of C. cyanus. The underground biomass of the other species decreased. However, the study could not find any significant effect of mycorrhiza treatment nor any significant interaction between mycorrhiza treatment and fertilizer treatment. The study did not test whether or how much of the mycorrhiza colonization was successful and the nonsignificant result may be due to several reasons. More research is needed to confirm the results in this study. / Symbios med endomykorrhiza återfinns hos en majoritet av växt-svampsymbioser. Symbiosen hjälper vid olika typer av stress såsom torka och näringsbrist. Denna studie tittade på hur fyra olika åker-, ängs- och bäckväxter - Centaurea cyanus, Galium verum, Viscaria vulgaris och Veronica beccabunga - påverkas av mykorrhiza och gödsling. Hypoteserna testade om mykorrhizaförekomst och gödsling påverkar det totala antalet och antalet utslagna blommor hos C. cyanus samt ovanjordsbiomassan och underjordsbiomassan hos de fyra växterna. Undersökningen tittade på 160 plantor och totalt planterades 40 plantor av varje art. Per art fanns 10 kontrollplantor, 10 krukor med mykorrhiza och 10 krukor med gödsling samt 10 krukor med både mykorrhiza och gödsling. Krukorna planterades ut slumpmässigt. Mykorrhizasvampar samlades in tillsammans med växtrötter från olika gräs- och skogshabitat. Kvävebehandlingen skedde en gång i veckan och varade i sex veckor. Två-vägs-ANOVA användes vid analys av antal blommor hos C. cyanus och tre-vägs-ANOVA användes vid analys av ovanjords- och underjordsbiomassa. Kvävebehandling kunde signifikant visas öka både det totala antalet blommor och antalet utslagna blommor. Kvävebehandling ökade även ovanjordsbiomassan hos de utvalda arterna samt underjordsbiomassan hos C. cyanus. Underjordsbiomassan minskade hos de andra arterna. Studien kunde emellertid inte hitta någon signifikant effekt av mykorrhizabehandling och inte heller någon signifikant interaktion mellan mykorrhizabehandling och kvävebehandling. I studien testades inte om eller hur mycket av mykorrhizakoloniseringen var framgångsrik och det icke-signifikanta resultatet kan ha haft flera orsaker. Mer forskning behövs för att bekräfta resultaten i denna studie.

Eutrophication of seas, particularly near the coasts, is a topic of high current concern. Itleads to increased primary production and a higher frequency of algal blooms. The enhancedprimary production also increases the turbidity of the water, making it harder for ecologicallyimportant benthic macro algae, e.g. seaweed, to colonize bottoms on deeper waters. EU directives, as well as national law, demand decreases in nutrients, e.g. nitrogen, reachingthe sea. Another approach to decreasing the amount of nutrients in the sea could be musselfarming. Mussel farming is an established, albeit small, industry on the Swedish west coast. The useof mussels to remove nitrogen, however, is a more recent application. Lysekil municipalityhas been granted exemption from improving the nitrogen removal in Långevik waste watertreatment plant. Instead, mussel farms are used to remove nitrogen, which was estimated to bea less costly solution. This thesis investigates the advantages in money and energy in using mussel farming. Theuse of a mussel farm to remove nitrogen from sea water is compared with removing nitrogenin a WWTP. In addition, the production of mussel fertilizer, through a composting process, iscompared with producing a corresponding amount of artificial fertilizers. The results show that mussel farms are neither more economic nor energy efficient inremoving nitrogen and producing fertilizer than the conventional alternatives examined Mussel fertilizer, however, is not the most lucrative product that the mussels from the farmcan give. Alternatives, such as fodder or human consumption, are discussed in the report. Furthermore, the mussel fertilizer qualifies as organic fertilizer. A comparison with otherorganic fertilizers could prove mussels more economic or energy efficient, but such acomparison is out of the scope for this thesis. Finally, some data, e.g. the energy demand for nitrogen removal in the WWTP, were roughestimations. More research and investigations are needed in order to achieve more accurateconclusions. / Eutrofiering i haven, speciellt kustnära vatten, är ett högaktuellt problem. Det leder till ökadprimärproduktion och frekvens av algblomningar. Den förhöjda primärproduktionen lederäven till ökad turbiditet, något som försvårar för ekologiskt viktiga bentiska arter, t.ex. sjögräs(ålgräs), att kolonisera bottnar på djupare vatten. Så väl EU-direktiv som nationell lagstiftning kräver en minskning i näringsämnen, bl.a.kväve, som når havet. Ett verktyg för att klara av dessa minskningar kan vara musselodlingar. Musselodling är en etablerad, men liten, industri på den svenska västkusten. Musslor som enkväveavskiljningsmetod är däremot en ny tillämpning. Lysekil kommun har fått undantag frånatt bygga ut kvävereningen i Långevik vattenreningsverk. I stället används musselodlingar föratt ta bort kväve, vilket ansågs vara en billigare metod. Detta examensarbete undersöker fördelarna i pengar och energi i att användamusselodlingar för att få bort kväve från havsvatten, jämfört med att avskilja kväve ivattenreningsverk. Dessutom jämförs produktionen av musselgödning, genom att komposteramusslor från musselodlingen, med att producera motsvarande mängder med konstgödsel. Resultaten visar att musselodlingar vare sig är billigare eller mer energieffektiva än dekonventionella alternativen för att ta bort kväve och producera gödsel. Musselgödning är däremot inte den mest lönsamma produkt som musslorna frånmusselodlingen kan ge. Alternativ som foder och mänsklig konsumption diskuteras i rapporten. Vidare kan musselgödning godkännas som KRAV-gödsel. I en jämförelse mot andraKRAV-gödsel kan musselgödning visa sig mer ekonomisk eller energieffektiv, men en sådan jämförelse ligger utanför detta arbetes tidsram. Slutligen var vissa data grova uppskattningar, t.ex. energiåtgången för kväveavskiljning i vattenreningsverk. Mer forskning och undersökningar behövs för att nå mer tillförlitligaslutsatser. / www.ima.kth.se