Vårt examensarbete handlar om barns hälsa och hur barngrupperna på förskolorna har förändrats i ett historiskt perspektiv. Vårt syfte har varit att undersöka hur sjukfrånvaron ser ut på tre olika förskolor. Frågeställningarna vi utgått från när vi skrivit vårt arbete är: Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och utevistelse förändrats under åren? Hur påverkas barnens fysiska aktivitet av föräldrarnas motionsvanor? ser

Matematikångest är ett utbrett problem bland elever runt om i världen, troligtvis även här i Sverige (Engström, 2015). Matematikångest börjar av olika orsaker utvecklas väldigt tidigt under skolåren, men blir mer synlig då kraven på elevens kunskaper ökar (Karlsson, 2019).  Enligt Samuelsson (2013) är lärarens brist på kompetens en av orsakerna till att elever i tidiga år utvecklar matematikångest. Därför är lärarens utbildning och kompetens viktiga faktorer för att motverka och förhindra att elever utvecklar matematikångest (Samuelsson, 2013). Det är angeläget att få kunskap om bakomliggande förklaringar till vad elever påverkas av i undervisningen som leder till att de utvecklar matematikångest. Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta med att motverka och förhindra att matematikångest uppstår och består hos elever i mellan- och högstadiet. Studiens empiriska material består av kvalitativa intervjuer med tolv behöriga matematiklärare som arbetar på mellan- och högstadiet. I denna studie ses problemet matematikångest utifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat diskuteras utifrån författarna Hansén och Forsman (2017) och Kaninens (2000) teori om den didaktiska triangeln och författarna Olivestam och Otts (2010) och Stenberg och Isenbergs (2013) teori om det sociologiska perspektivet. Resultaten i den här studien visar att lärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att upptäcka vilka elever som befinner sig i riskzonen för att utveckla matematikångest och hur de som lärare kan förhindra att matematikångest utvecklas. Viktiga faktorer som nämns i lärares arbete med att motverka matematikångest är bland annat goda relationer mellan lärare och elev, en god och öppen arbetsmiljö där man stärker elevers självbild och framförallt lärare som kan erbjuda en verklighetsnära matematikundervisning. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevers matematikångest påverkas av arbetsmiljön i klassen, lärares kompetens och föräldrars attityd.

Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som i dagsläget är känt om  matematikängslan med fokus på några av de faktorer som riskerar att leda fram till den och hur  prestation och resultat i ämnet kan påverkas av den. Även om det finns anledning att tro att  matematikängslan hemsökt många generationer är den ett relativt nytt forskningsämne där  många aspekter fortfarande är helt outforskade (Sorvo m.fl., 2019).  För att besvara arbetets frågeställningar; Vilka olika dimensioner av matematikängslan belyses i  forskningen?, Vilka faktorer som orsakar matematikängslan synliggörs i forskningen? och Hur påverkas  elevernas prestationer och resultat i ämnet matematik av matematikängslan enligt forskningen? har en  systematisk datorbaserad sökning utförts via databaserna ERIC, ERC och SwePub. Ett slutligt  urval resulterade i 12 artiklar som bedömdes intressanta utifrån arbetets frågeställningar.  Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att det finns många olika faktorer som kan orsaka  matematikängslan. I redogörelsen för några av de i dagsläget kända riskfaktorerna bakom  matematikängslan har dessa delats in i kategorierna individuella, sociala och akademiska  faktorer. Faktorer som i vårt arbete visade vara starkt kopplat till matematikängslan är; self  concept, föräldrapåverkan samt inställning till matematik som antingen instrumentellt eller  intrinsikalt värdefull syssla. Resultatet visade också att matematikängslan bidrar på ett betydande  sätt för att förklara prestationer i aritmetisk problemlösning.  Slutligen noterades ett stort forskningsbehov avseende matematikängslan hos barn i tidiga  skolåldern både när gäller orsakande faktorer och påverkan på prestation och resultat i  matematik.

The aim of the present study was to examine how the academic confidence among first year and second year master students were affected by the students’ parents educational level. 47 students on advanced level completed a questionnaire examining self-efficacy (SE), a concept that Albert Bandura (1997) defined as the level of confidence individuals have in their ability to execute courses of action or attain specific performance results. The questionnaire also included questions regarding the students’ parents educational level, the students gender, age and campus. The results indicated that the students SE in no significant matter were affected by the parents’ educational level. Neither did the students gender or campus significantly affect their SE. There was a significant negative correlation between the age of students and SE, which showed that as the age of the students increased, their SE decreased. / Målsättningen med den aktuella studien var att undersöka hur magister- och masterstudenters tilltro till sin studieförmåga påverkades av deras respektive föräldrars utbildningsnivå. 47 studenter på avancerad nivå fick svara på en enkät som undersökte graden av self-efficacy (SE), vilket Albert Bandura (1997) definierade som förmågan att ta sig an en uppgift och slutföra den, samt nå ett på förhand uppsatt mål. Enkäten omfattade även information om studenternas föräldrars utbildningsnivå, studenternas kön, ålder och studieort. Resultaten visade att studenternas SE inte påverkades signifikant av föräldrarnas utbildningsnivå. Inte heller studenternas kön, eller studieort hade någon signifikant påverkan på SE. Däremot fanns en signifikant negativ korrelation mellan studenternas ålder och SE, vilken visade på att i takt med att åldern på studenterna ökade, så minskade deras SE.

A connection or relation with nature has shown to be crucial to create an interest to protect these environments later in life. The aim of this study was to investigate if parents’ choice of whether to expose their child to nature and green spaces could be seen as an indicator for higher intentions of giving the child the necessary conditions to live sustainably. The method used in the study was online questionnaires distributed to parents with children up to six years of age. The results of the study showed a difference between the level of intentions and the parents’ age. Two hours or more in nature with the child during the last seven days, was also showed as a variable indicating higher intentions for a sustainable lifestyle. People who saw it as important to be seen as an environmentally conscious individual by others, had higher intentions. Parents who indicated that a connection with nature for their child was important also demonstrated higher intentions. Due to low response rate, the results presented in the study must be interpreted with caution and cannot be used to generalize for others who met the inclusion criteria in the defined geographical area. / En relation till natur- och gröna miljöer har visat sig vara avgörande för att skapa en vilja om att värna och bevara dessa miljöer. Studien syftade till att undersöka om föräldrars val att exponera sitt barn för naturen kunde fungera som en indikator på att de även har högre intentioner om att ge sitt barn förutsättningar för en miljömässigt hållbar livsstil. Studien genomfördes genom online-enkäter som distribuerades till föräldrar med barn upp till sex års ålder. Resultat av studien visade att det fanns en skillnad i intentionsnivån om hållbarhet mellan åldersgrupper. Två timmar eller mer i natur- och gröna miljöer tillsammans med sitt barn under de senaste sju dagarna gav en indikation på en högre intention om en hållbar livsstil. Personer som ansåg det viktigt att ses som en miljö- och klimatmedveten person av andra hade höga intentioner om att visa barnet en hållbar livsstil. Det fanns en trend att föräldrar som ansåg att det var viktigt att barnet hade en relation till naturen hade högre intentioner. Den låga svarsfrekvensen gjorde att resultat av studien måste tolkas med försiktighet och kan inte generaliseras för andra i det valda geografiska området som uppfyllde kriterierna för deltagande.

<p>Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.</p><p>Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning.</p><p>En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt.</p><p>Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor.</p><p>Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn.</p> / <p>People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served.</p><p>This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables.</p><p>Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family.</p><p>Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors.</p><p>The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys.</p><p>An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake.</p><p>Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty.</p><p>Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.</p>

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras. Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn. Den sökte också svar på om barnets ätvanor liknar förälderns och om föräldrars påverkan på barnets matintag har någon betydelse för detsamma. Dessutom efterfrågades vilka hinder som kunde tänkas finnas för hälsosamma matvanor i familjen. 56 föräldrar med minst ett barn i åldern 1-6 år valde att besvara det frågeformulär som distribuerades via fem förskolor i Hagfors kommun. Resultatet visar att barns och föräldrars kostvanor kan förbättras. Majoriteten av föräldrar och barn når inte upp till Livsmedelsverkets rekommendationer. Sockerintaget är ett undantag som är i sin ordning hos föräldrarna. Bullar, kex, kakor och saft/läsk intas dock för ofta hos barnen. I jämförelse med tidigare svenska kostundersökningar kan man se att konsumtionsfrekvenserna för de ”onyttiga” livsmedlen är signifikant lägre i denna undersökning. En granskning av konsumtionsfrekvenserna hos paren förälder – barn visar tydligt att föräldrars ätvanor har betydelse för hur barnet äter. Studien finner inga tydliga samband mellan konsumtionsfrekvens av utrymmesmat och förälders påverkan på hur mycket/lite barnet ska äta. Ett undantag finns dock och det är de föräldrar som mutar sina barn med efterrätt för att få barnet att äta mer. De barnen hade en hög konsumtionsfrekvens av glass. De barn som inte påverkas har en tydligt högre konsumtionsfrekvens av frukt och grönt och ost än de barn som inte påverkas vilket kan tyda på bättre mellanmålsvanor och en större preferens för frukt och grönt. Därför kan sägas att förälders påverkan på barnets matintag inte leder till något positivt. Flera av föräldrarna anser att det inte finns några hinder för att äta hälsosamt, ändå konsumerar många för mycket av ohälsosamma livsmedel. Tidsbrist anges som det största hindret för hälsosamma matvanor. Slutsatsen är att om ätvanorna hos den framtida vuxna befolkningen dvs barnen ska bli bättre måste förebyggande satsningar riktas till föräldrar. Varje förälder måste förstå sitt eget ansvar när det gäller vilka kostvanor barnet får. Dels genom vad som görs tillgängligt men framförallt vilken förebild man ger sitt barn. / People have trouble establishing good eating habits in spite of a constant flow of information about the negative effects of unhealthy food. Young children depend on the present adults, which implies that food habits of parents become the food habits of their children. The adults have control over the food available and what meals are served. This quantitative study has carried out a dietary survey in families with young children. It is based on the National Food Administration (NFA) dietary recommendations about less saturated fat, less added sugar (sucrose), more dietary fibre and more fruit and vegetables. Validated questions were used to estimate consumption frequencies in food intake of the participating parents and children. This study also investigates whether eating habits of children reflects the eating habits of their parents. Furthermore questions were asked about what difficulties there might be to gain healthy eating habits in the family. Fifty-six parents with at least one child in the age of 1-6 chose to reply to the questionnaire distributed by five pre-schools in the district of Hagfors. The results indicate that the eating habits of both parents and children could change for the better. The majority of parents and children do not achieve the dietary recommendations. The recommended less sugar intake is an exception, which the parents achieve. The children consume buns, biscuits and syrups and soft drinks too often. Consumption frequencies of the unhealthy in-between meals are lower in this survey compared to earlier nation-wide Swedish dietary surveys. An examination of the parent/child pairs indicates that parent’s eating habits closely correspond to those of their children. There is no evidence of effect of parental control over the child’s food intake on consumption frequency of in-between meals. However those parents who use dessert as a bribe to encourage their child to eat more, have children who consume ice cream very often. Children who were not controlled in food intake consumed fruit and vegetables and cheese more often compared to children with parental control over food intake. This may imply that the children who are not controlled have better snack food intake and a greater preference for fruit and vegetables. Therefore it is possible to state that parental control has no positive effects on children’s food intake. Many parents consider that healthy eating habits are no problem, yet many of them consume unhealthy food too often. Lack of time is the most reported difficulty. Conclusions are that if eating habits in the future adult population is to be better, parent’s diet should be focus of change. Each parent needs to recognize the responsibility of him/her in the development of the child’s eating habits, partly by what is made available but most of all by the parental role model.