Green libraries are a relatively small but expanding part of the library world, and usually indicates a library that includes ecological sustainability in their inner or outer practices. These libraries make information about the environment available to the community. At the time of this study, the scientific material on Green Libraries is very practically oriented and often focused on what the library can do for its community, with no literature on the users’ perspective. The purpose of this bachelor's thesis was, thus, to study the users’ awareness and use of the green library services. The following questions were addressed: How have users become aware of the ecologically sustainable services in the library? How do library users use the provided ecologically sustainable services? Interviews and complementary observations were carried out to answer these questions, and a deductive thematic analysis was conducted upon the collected material. Wilbur Schramm's (1973) five causes of selective exposure were applied to identify how the green services reach the library users. The results showed that the green services were often noted in passing while the user was otherwise engaged in looking for information or services closer to their interests. Only one out of twenty individuals had taken part of the information provided by flipping through the provided books. The users sought information about the environment through other sources. However the users are positive to the fact that the library offers these services as the library is a place of information within the local community.

Some of the problems with today’s urban civilizations are the lack of green areas and that the cities are getting warmer and warmer. Building green roofs contributes to a reduced greenhouse effect, as plants have a cooling effect that reduces the heat generated in both houses and cities. The greenhouse effect is reduced by the fact that the plants on the roof reflect much more solar energy than a black ceiling, which instead absorbs the heat. The plants help to make the building more energy efficient. Green roofs also contribute to the emergence of new green areas in cities where the settlement has taken over the city. The purpose of the study has been to, from an energy perspective, examine the advantages and potential disadvantages of green roof energy performance in the subarctic climate. The study has been conducted by analyzing measured heat flow and temperature conditions during a winter season. The study was delimited to the green roof of Sjunde Huset in Kiruna, Norrbotten, Sweden. The research questions examined are the advantages and disadvantages of energy performance for green roofs, how does the energy performance vary for green roofs in cold climate during the season and what energy performance has the green roof under investigation in the subarctic climate. The study has been done through analysis of measurement data to see if the cooling effect from an energy perspective can be a disadvantage in a so-called subarctic climate. The analysis has also investigated whether the heat-insulating and heat-storing effect can be an advantage from an energy perspective in a so-called subarctic climate. The test period under review is from October 25, 2016 to January 4, 2017. The test period shows changes at different times. These times have been explored more closely. Collected measurement data has been analyzed using Excel chart against data for different weather conditions from SMHI. The different weather conditions are solar time, global radiation, wind speed and wind direction. Parameters that are also taken into account are polar night, night radiation, night cooling and snow conditions. The results show that green roofs are more beneficial in the subarctic climate from an energy perspective compared to black roofs. The green roof has lower temperature changes and heat flow than a traditional black roof. The internal temperature and heat flow of the green roof remain stable with minor changes during the winter period that is studied. The green roof has less temperature changes, heat flow and more stable indoor temperature than the black roof can depend, inter alia, on the thermal mass of the roof and the insulating capacity of the soil layer, which provides better thermal insulation. High wind velocities and low outdoor air temperatures can also be contributing factors to a cooling that causes slight changes in heat flow. Since the snow layer can function as an extra insulating layer and the test period only lasted until January 4, it would be interesting to see further studies where the entire winter season is analyzed. This is to see how the green roof behaves during a whole winter season, but also in the spring when large amounts of melt water can contribute to condensation that can affect heat flow. In the spring, large temperature differences can occur during day and night times that can affect heat flow through the green roof.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den visuella gestaltningen av nostalgi i filmen The Great Gatsby (2013). Undersökningens primära teori är Roland Barthes bildsemiotik, vilket nyttjas i en kvalitativ bildanalys. Strävan ligger i att analysera regissören Baz Luhrmanns tillvägagångssätt att kreera bilder som stimulerar känslor och stämningar, i form av olika objekt och färgers samspel med varandra. Fenomenet som står i centrum, och som är kopplat till karaktären Jay Gatsbys känsloliv, är det gröna ljuset. Resultatet visar att ljuset fungerar likt en metafor, där det symboliserar Gatsbys konstruerade föreställning om sin förflutna kärlek, Daisy. Hans sätt att uppfatta symbolen förändras ju mer han umgås under nutid med sin förlorade romans, vilket gestaltas genom att föremålet samverkar med flertalet element likt vatten, dimma eller gråa färginslag. Detta skapar på så vis en djupare mening kring det gröna ljuset, som i förlängningen kopplar samman bildernas byggstenar till en nostalgi.

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.

Dagens urbanisering är ett växande problem och genom att göra våra städer grönare motverkas problem som uppstår i och med den. Gröna tak blir allt vanligare för det ändamålet och har visat sig ge socio-psykologiska, miljömässiga och ekonomiska fördelar. Fördelarna framgår som störst i varma klimat och trots att svenska myndigheter nu förespråkar gröna tak finns få studier gjorda på dess fördelar och risker för svenskt klimat med speciell hänsyn till risk för läckage och frostskador. Syftet med studien är att fastställa hur intensiva gröna tak i nordiskt klimat bör utformas för att minska risken för skador genom en kritisk riskanalys av etablerade modeller, dess komponenter och system för vattenhantering. Studien visar vilka ingående komponenter och vattenhanteringsystem som normalt förekommer i gröna tak. Hur dessa är utförda och placerade varierar mellan både de studerade modellerna och kommersiella etablerade gröna tak-modeller. Alla ingående komponenter och hur de samverkar påverkar hur väl ett grönt tak fungerar. Få studier finns .få alternativa lösningar. Riskanalysen visar att fukt och kyla ger speciellt stor risk. Fukt har en betydande inverkan på de flesta av de gröna tak-komponenterna och har speciellt stor betydelse för utformningen av både komponenter och system för vattenhantering. Fukten ger dessutom upphov till andra risker som berör hållfastheten samt flera biologiska och kemiska angrepp. Hur kylan påverkar komponenterna och systemet som helhet är lite studerat och kan påverka flera av lagrena i gröna tak men framförallt dess system för vattenhantering. Förutom de förväntade riskerna föreligger även risk med skadlig vegetation, materials värmebeständighet och brand. Studien visar att genom noggrant urval av placering av komponenter och system för att samspela med varandra, möjliggöra för volymexpansion orsakad av kyla samt tåla, hålla och effektivt avleda all fukt kan riskerna minimeras. Den visar även att genom rätt val av system och komponenter kan behov av underhåll reduceras. Flesta risker på systemen för vattenhanteringen kring ett grönt tak är svåra att kringgå och kräver krångliga metoder för att göra så. Studien visar dock att extern vattenlagring som alternativ framför intern avvattning framgår som den minst riskdrabbade konstruktionen och erbjuder samtidigt möjlighet för vattenåtervinning. / Today's urbanization is a growing issue and by making our cities greener, problems arising from urbanization can be counteracted. Green roofs are becoming increasingly common for this purpose and have been shown to provide socio-psychological, environmental and economical benefits. The benefits appear to be greatest in warm climates and although Swedish authorities now advocate green roofs, there are few studies done on its benefits and risks for Swedish climate with special regard to the risk of leaks and frost damage. The purpose of the study is to determine how intensive green roofs in the Nordic climate should be designed to reduce the risk of damage through a critical risk analysis of well established green roof models, its components and water-management systems. The study presents which components and water-management systems normally occur in green roofs. How these are designed and positioned varies between both the studied models and commercial established green roof models. All components and systems appear to have a vital function for a successful green roof and few studies have been done on alternative methods. The risk analysis shows that especially moisture and frost conditions pose a high risk factor. Moisture has a significant impact on most of the green roof components and is particularly important for the design of both components and systems for water management. The moisture also raises other risk factors that affect the carrying capacity as well as several biological and chemical attacks. There are several serious risk factors regarding freezing of the green roof. These are poorly studied and can affect many of the layers in green roofs, but above all its water management system. In addition to the moisture and frost there are risks factors regarding harmful vegetation, heat resistance and fire. The study shows that by carefully selecting the position of components and systems to interact with each other, to allow for volume expansion caused by cold and to withstand, hold and effectively dissipate all moisture, the risks can be minimized. It also shows that the right choice of systems and components can reduce the need for maintenance. Most of the risks on the water management systems around a green roof are difficult to circumvent and require complicated methods to do so. The study however shows that internal water storage as an alternative to internal drainage appears to be the least risk-affected construction and at the same time offers the possibility of water recovery.

Uppsatsen studerar svenska aktörers mottagande och perspektiv på den kommande EU taxonomin. Dessa perspektiv har framlagts för att åskådliggöra en outforskad bild av hur svenska aktörer förhåller sig till, och förväntas påverkas, utav taxonomin. Utifrån en empirisk litteraturstudie sammankopplat med intressenternas perspektiv har också ett reglerteoretiskt perspektiv presenterats. Detta för att skapa en teoretisk förhållningsram till de utsagor som samlats in av intressenterna och på sätt skänka förståelse till dess orsak. Uppsatsen följer den svenska skogsnäringen som belysande exempel för en bransch som i synnerhet påverkas av utformningen av taxonomin, och samtidigt inkorporerar de intressentgrenar som valts; finans- näringslivs och forskningsintressenter. Sammantaget så har en delad skeptisism kring, men inte utseslutet till, rapportering, branschspecifik utformning och EU Kommissionens tillika tekniska expertgruppens expertis, identifierats. Skeptisismen har emellertid inte varit enhetlig, men dominerande.

Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.

Background: In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world together with SEB. The first green corporate bond was issued by Vasakronan in 2013 and thereafter the market has expanded. Green bonds have the same financial characteristics as traditional bonds, the difference lies in the fact that the bond proceeds from green bonds must finance environmentally or climate friendly projects. The green bonds should give investors and issuers incentives to implement sustainable investments or projects. Aim: The purpose of the thesis is to describe and explain investors' motives and incentives for buying green bonds. Completion: The thesis is based on a qualitative method and eight interviews have been conducted. The interviewed persons represent investors. In order to shed light on the nature of green bonds and the market, a literature study has been designed. Conclusion: Prominent motives and driving forces for all investors are the demand from customers, the opportunity to show a sustainable profile and that green bonds often have the same financial characteristics as traditional bonds. / Bakgrund: År 2007 emitterade Världsbanken den första gröna obligationen i världen tillsammans med SEB. Den första gröna företagsobligationen emitterades av Vasakronan år 2013 och därefter har marknaden expanderat. Gröna obligationer har samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer, dock ligger skillnaden i att obligationslikviden från gröna obligationer ska finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. De gröna obligationerna ska uppmuntra investerare och emittenter att genomföra hållbara investeringar eller projekt. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara investerares motiv och drivkrafter till att köpa gröna obligationer. Genomförande: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod och åtta intervjuer har genomförts. De intervjuade personerna representerar investerare. För att belysa gröna obligationers och marknadens karaktärsdrag har en litteraturstudie utformats. Slutsats: Framträdande motiv och drivkrafter för samtliga investerare är efterfrågan från kunder, möjligheten att visa upp en hållbar profil och att gröna obligationer har ofta samma finansiella egenskaper som traditionella obligationer.

Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.

This bachelor thesis describes why investors should invest in environmentally certified buildings instead of non certified buildings. The report provides an overview of possible factors influencing an investor in the investment process of an environmentally certified building. The report explains why building companies find incentive to build green buildings and how a cash flow method can be adapted so it can be used in the valuation process of an environmentally certified building. Environmentally certified buildings are used as a strategy to reduce emissions that threaten the environment as well as a strategy to obtain market shares for the building companies. This report focuses on the economic advantages of an environmentally certified building. The construction- and real estate industry stands for approximately 40 percent of the energy consumption in the world. Therefore, it is important to find solution for buildings that can reduce the energy consumption. The demand of environmentally certified buildings is increasing and therefore property owners need to adapt their buildings so that they don’t lose significant market shares. With the enlarged awareness of the environmental problem in the world it is time for investors to consider investing in sustainable buildings in a larger scale. After a discussion has been made about how the cash flow method should be adapted to sustainable factors, a conclusion has been presented. The report found that it is possible for an environmentally certified building to have a market value that is 37 percent higher than for a non-environmentally certified building. / Denna kandidatuppsats skildrar varför investerare bör investera i miljöcertifierade byggnader istället för icke miljöcertifierade byggnader. Rapporten ger en överblick på tänkbara faktorer som påverkar en investerare vid en investering av en miljöcertifierad byggnad. Rapporten redogör varför byggföretagen motiveras till att bygga grönt samt hur en kassaflödesmetod kan anpassas så att den blir användbar vid värderingsprocessen för en miljöcertifierad byggnad. Miljöcertifierade byggnader används bland annat som strategi för att minska utsläpp och även som marknadsföring hos företagen. I denna rapport ligger fokus på den ekonomiska fördelen hos den miljöcertifierade byggnaden. Bygg- och fastighetsbranschen står idag för ungefär 40 procent av världens energiåtgång. Därför är det viktigt att finna byggnadslösningar som kan minska energiförbrukningen. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade byggnader och fastighetsägarna måste därför anpassa sina befintliga byggnader till kundernas efterfråga för att inte tappa viktiga marknadsandelar. Med den ökande miljömedvetenheten bland världens befolkning kräver det att investerarna tänker på hållbarhetsrelaterade faktorer vid ett investeringstillfälle och därför väljer att investera i hållbart byggande, det vill säga miljöcertifierade byggnader. Efter att ett resonemang har förts om hur kassaflödesmetoden bör anpassas med hänsyn till hållbarhetsrelaterade faktorer, har en slutsats presenterats. Rapporten fann att det är möjligt för en miljöcertifierad byggnad att ha ett marknadsvärde som är 37 procent högre än för en icke miljöcertifierad byggnad.