Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgått från en tomt i Landskrona där ett flerbostadshus kommer att byggas. I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats är GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lågenergihus som studerats är passivhus, minienergihus och nollenergihus. I studien studeras även för- och nackdelar med olika stomsystem i trä. En slutsats om det bäst lämpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras. Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden. För dessa konstruktioner utförs energiberäkningar. Beräkningarna görs för att se vad som krävs för att uppfylla miljö- och energikrav som ställs på en nyproducerad byggnad. I slutet av studien rekommenderas en passande konstruktionslösning för byggnaden i Landskrona för att uppfylla kraven Miljöbyggnad Guld och passivhus.

Gräshoppan 13 är ett flerbostadshus beläget i Borås. Fastigheten har följts upp av energikonsultbolaget Aktea AB på uppdrag av fastighetsägaren Willhem i syfte att miljöcertifiera byggnaden som GreenBuilding. Den primära beräkningen som utfördes av Isover visade att fastigheten förväntades förbruka 34 kWh/m2, år. Akteas uppföljning efter två år resulterade i att fastigheten förbrukade 45,2 kWh/m2, år vilket inte möjliggör en certifiering enligt GreenBuilding där kraven är 41,3 kWh/m2, år, det vill säga 25 % lägre än kraven från Boverkets byggregler, BBR. I följande rapport diskuteras och analyseras de möjliga felkällorna för varför den beräknade energiförbrukningen utförd av Isover inte uppfylls. Huvudsakligen undersöks systemlösningen för tappvarmvattnet som av Akteas energikonsult Jonas Pettersson antagits vara den mest bidragande faktorn. Detta för att Isover beräknat energiåtgången för tappvarmvatten till 6 kWh/m2, år när det verkliga utfallet resulterade i en energiförbrukning på 18,2 kWh/m2, år. En kontrollberäkning av Isovers energibalansberäkning gjordes, dock utan full tillgång till Isovers beräkningsindata. Beräkningen gav ett snarlikt resultat (Isover 34 kWh/m2, år, kontrollberäkning 35 kWh/m2, år). Detta utfördes för att utesluta fel hos Isovers energibalansberäkning samt styrka Akteas antaganden angående systemlösningen för tappvarmvattnet. En provtryckning av en av lägenheterna i fastigheten utfördes för att kontrollera, vilket kan vara en indikator på, byggkvalitén för fastigheten. Provtryckningen visade att fastigheten håller god lufttäthet (0,23 l/sm2) och bedöms inte påverka fastighetens energiförbrukning negativt. Även detta test styrker Akteas antagande att det inte är energiförluster på grund av luftotätheter. Systemlösningen för tappvarmvattnet krävde mer energi än beräknat eftersom ackumulatortanken i systemet visade sig ha svårt att hålla jämn temperatur. Detta medför att en spetsberedare med elpatron behöver arbeta mer för att tappvarmvattnet ska hålla BBR:s krav på 55 ℃. Varför ackumulatortanken har svårt att hålla jämn temperatur tros vara att volymen är för liten och påverkas för mycket av stora vattentappningar i fastigheten. Även att värmepumpen inte är optimalt inställd kan vara en bidragande orsak. / Gräshoppan 13 is an apartment building located in Borås. The property has been followed up by energy consulting company Aktea AB on behalf of the property owner Willhem in order to environmentally certify the building as GreenBuilding. The primary calculation performed by Isover showed that the property was expected to consume 34 kWh/m2, year. Akteas follow-up after two years resulted in the property consuming 45.2kWh/m2, year, which does not enable certification according to GreenBuilding where the requirements are 41.3kWh/m2, year, that is 25 % lower than the requirements from Boverkets building regulations, BBR. The following report discusses and analyzes the possible sources of error as to why the estimated energy consumption performed by Isover is not met. The system solution for domestic hot water, which has been assumed by Akteas energy consultant Jonas Pettersson to be the most contributing factor, is mainly examined. This is because Isover calculated the energy consumption for domestic hot water to be 6kWh/m2, year when the actual outcome resulted in an energy consumption of 18.2kWh/m2, year. A control calculation of Isover energy balance calculation was made, however without full access to Isovers calculations input. The calculation gave a similar result (Isover 34kWh/m2, year, control calculation 35kWh/m2, year). This was done to exclude errors in Isovers energy balance calculation and to strengthen Akteas assumptions regarding the system solution for the domestic hot water. A pressure test in one of the apartments in the property was carried out to check, which can be an indicator of, the construction quality of the property. The test printing showed that the property maintains a good air tightness (0.23 l/sm2) and does not negatively affect the property's energy consumption. This test also confirms Akteas assumption that there are no energy losses due to leaks. The system solution for the domestic hot water required more energy than calculated because the accumulator tank in the system proved difficult to maintain an even temperature. This means that a water heater with an immersion heater needs to work harder for the domestic hot water to keep BBR's requirements at 55 ℃. Why the accumulator tank has difficulty maintaining an even temperature is believed to be that the volume is too small and is affected too much by large water drains in the property. The fact that the heat pump is not optimally set can also be a contributing factor.

Abstract - Swedish real estate companies’ work with environmental certification of buildings The real estate industry is a major part of environmental degradation throughout the world. It is especially important for real estate companies to work towards minimizing GHG-emissions through more strict construction standards, laws and newly developed cutting-edge technology. Real estate companies are continually tackling these environmentally dangerous issues by developing and acquiring buildings with a higher life-span and all-round better performance both indoors and outdoors. Environmental certificates serve as a recognized standard of this type of improvement. By building and acquiring green buildings the real estate companies prove that they are taking economic and social responsibility, as well as increasing potential marketing value. This candidate thesis is firstly analyzing and comparing GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The theoretical section is based on previous research focusing on green buildings and green building certificates. We have also chosen to include references directly from the source, such as Naturvårdsverket, SGBC and USGBC. The empirical study is based on interviews with respondents (i.e. environmental managers, project leaders and managers of sustainability) representing a real estate company focused on either commercial real estate or residential buildings from all over the country. The objective of this thesis is to understand how and why real estate companies in Sweden currently work with green building certificates (or choose not to) based on the company’s scope and structure. From the results of the empirical study we have concluded that the choice of environmental certificate is based primarily on the company's internal guidelines, short- and long-term objectives, the nature and characteristics of the building. The main economic incentives are not increased rental income as we initially estimated, but decreased rates for capital debt for commercial buildings and government run investment grants for green housing buildings. We have concluded that most real estate companies have educated green building certificate experts in-house, but specially trained consultants are still widely used in larger constructional building projects. The respondents have noticed a trend of environmental interest in tenants during the last five years, but individuals do not really have a choice given the current Swedish housing market for rental apartments. The organizational tenants are especially interested in renting certified commercial premises in central Stockholm, Gothenburg, and Malmö. However, most respondents believe that the tenants are currently not possessing adequate information about the certificates due to communication difficulties between real estate companies and tenants. As well as a long and diverse certification processes depending on the certificate and manuals that are hard to interpret without proper construction engineering knowledge. / Sammanfattning Fastighetsbranschen utgör en stor del av miljöförstöringen över hela världen, därför är det speciellt viktigt för fastighetsbolag att minimera sin negativa miljöpåverkan. Genom skärpta byggregler, eventuella lagar, ständig utveckling rörande effektivisering och förlängd livslängd på byggnader försöker fastighetsbolagen motarbeta och minimera sin av miljöförstöring. En miljöcertifierad byggnad innehar en typ av försäkring som används som bevis för att den certifierade byggnaden har gått igenom tester och uppnått en viss prestanda som är utöver byggreglerna. Detta innebär en rad möjligheter för fastighetsbolagen. Både ekonomiska och sociala som även kan användas i bolagens marknadsföring gentemot intressenter och hyresgäster. Undersökningen grundas på analys av tidigare forskning om gröna byggnader och miljöcertifikat, referensram från Naturvårdsverket, SGBC (Swedish Green Building Council) och USGBC (U.S Green Building Council), samt framtagandet av en semistrukturerad intervjumetod för att undersöka hur svenska fastighetsbolag idag arbetar med miljöcertifikat utifrån fastighetsbolagets omfattning, struktur och förutsättningar. Undersökningen berör både kommersiella- och bostadsfastighetsbolag. Empiri och diskussion baseras på information från delägare, miljö- och hållbarhetschefer samt projektledare som aktivt arbetar med certifiering eller avser att göra det i framtiden. På grund av både interna och externa incitament arbetar fastighetsbolagen med miljöcertifikat. Valet av miljöcertifikat beror främst på fastighetsbolagets interna mål samt byggnadens beskaffenhet. De främsta ekonomiska fördelarna utgörs av lägre ränta på lånat kapital, statliga investeringsbidrag, samt ökat socialt och ekonomiskt ansvar som även kan leda till marknadsföringsmässiga fördelar. Respondenterna har även uppmärksammat en trend kring intresse av att bo och arbeta i miljövänligare byggnader. Dock är respondenterna överens om att flertalet intressenter nöjer sig med att veta att byggnaden innehar ett certifikat utan att inneha adekvat information av vad ett certifikat innebär. Detta gäller särskilt certifikatets specifika omfattning och karaktär.

The background to this study is rooted in the large impact of the construction process on the climate and the surrounding costs that this entails. Over time, environmental certifications have received increased attention and a recently presented solution is to certify buildings during the usage phase. Existing studies show a positive impact around environmentally certified buildings, but partially limited when it comes to certifying existing buildings due to the lack of possibility of affecting the buildings fundamental construction. With the help of interviews with people in the real estate industry who have experience with both types of certification we learned that the benefits present themselves through the positive impact of the relationship with investors and banks. In the qualitative study, we conclude that there are benefits that extend across certifying existing properties and new production aswell as those that are specific to each. Certification during the usage phase is not valued as much by investors and banks. The impact on the building is significantly greater in the case of new production because fundamental changes can be made that are not otherwise possible, and this reflects outwards. Certification for existing buildings usually has a more management-oriented focus and can be perceived to be at such an early stage that the manuals and the public's perception of certification for existing buildings have not yet become final. / Bakgrunden till denna studie tar rot i byggprocessens stora påverkan på klimatet och kostnaderna runt omkring som detta medför. Med tiden så har miljöcertifieringar fått ökad uppmärksamhet och 2020 presenterades en lösning genom att certifiera redan byggda fastigheter i Sverige genom Miljöbyggnad iDrift. Tidigare studier visar på en positiv påverkan men är delvis limiterat när det kommer till att certifiera befintliga byggnader p.g.a. dess möjlighet att påverka byggnadens fundamentala konstruktion. I denna studie genomförs intervjuer med aktörer inom fastighetsbranschen som har erfarenhet av miljöcertifieringar på befintliga byggnader och vid nyproduktion. Studien kommer bl.a. fram till fördelar som påverkar fastighetsägare i form av positiv påverkan på relationen med investerare och banker. Vid certifiering av befintliga byggnader så är det dock tydligt att det inte uppskattas lika mycket av investerare och banker ännu. Delvis p.g.a. att påverkan på byggnader är betydligt större vid nyproduktion eftersom man kan komma åt fundamentala ändringar som inte annars är möjligt och detta speglar utåt. Certifiering vid befintliga byggnader har oftast en mer förvaltningsorienterad inriktning och kan uppfattas att vara i ett så pass tidigt skede att manualerna och allmänhetens uppfattning av certifiering på befintliga byggnader inte har blivit slutgiltiga ännu.

Redan 2008 satte EU upp klimatmål om att minska utsläppen och spara energi. Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990. Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jämfört med denprognostiserade trenden. 20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor. Genom att då tillämpa en miljöcertifiering på byggnader är detta ett steg på vägen för att uppnå desatta målen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsätts med hänsyn till uppnåddmiljöpåverkan utifrån en tredjepartsgranskning. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det här examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag på miljöcertifieringssystem åtByggbolaget i Värmland med riktlinjer att det skall vara så enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillämpa detta på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i Värmland ser ett ökat behov på marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingår i urvalet är, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.Utifrån litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lämpligast atttillämpa på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad. Detta val grundade sig på attByggbolaget i Värmland efterfrågade ett enkelt och kostnadseffektivt miljöcertifieringssystem medrelevanta miljövärderingar. Den största svårigheten med att tillämpa Miljöbyggnad på Etapp 3 varatt byggnaden redan var färdigprojekterad när certifieringsprocessen inleddes, vilket begränsademöjligheten att styra teknik och systemval. En miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad på Etapp 3skulle leda till byggnadsbetyget silver. / Back in 2008, the EU set climate targets to reduce emissions and save energy. Reduce greenhouse gas emissions by 20 percent compared to 1990. The total energy consumption will be reduced by 20 percent compared to the forecasted trend. 20 percent of the total energy consumption from renewable energy sources. By applying environmental certification of buildings, this is a step to achieve the set targets. Environmental certification means that the building is graded with respect to the achieved environmental impact based on a third-party review. Based on a certification, a building certification shows its environmental performance.This degree project aims to produce a proposal of environmental certification for Byggbolaget i Värmland based on the guidelines that it should be as simple and cost effective as possible, and then apply it to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad. This is to the fact that Byggbolaget i Värmland sees a growing need for these skills in the market. The certifications included in the sample is, EU GreenBuilding, the LEED, the Miljöbyggnad and the BREEAM SE.Based on the literature review it could be concluded that the certification appropriate to apply to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad was Miljöbyggnad. This choice was based on the request of Byggbolaget i Värmland of a simple and cost-effective environmental certification with the relevant environmental values. The main difficulty in applying the Miljöbyggnad on Etapp 3 was that the building was already fully planned when certification process began, which limited the ability to control technology and system selections. Environmental certification according to Miljöbyggnad on Etapp 3 would lead to construction grade silver.

Submitted by Elaine Lucia (lucia.elaine@live.com) on 2015-06-30T20:23:52Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Joice de Jesus Machado.pdf: 9200212 bytes, checksum: 59ccccdc7ae0111a9b5aa4ee0ffc2090 (MD5) / Approved for entry into archive by Divisão de Documentação/BC Biblioteca Central (ddbc@ufam.edu.br) on 2015-06-30T20:45:30Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Joice de Jesus Machado.pdf: 9200212 bytes, checksum: 59ccccdc7ae0111a9b5aa4ee0ffc2090 (MD5) / Approved for entry into archive by Divisão de Documentação/BC Biblioteca Central (ddbc@ufam.edu.br) on 2015-06-30T20:47:00Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Joice de Jesus Machado.pdf: 9200212 bytes, checksum: 59ccccdc7ae0111a9b5aa4ee0ffc2090 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-06-30T20:47:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação - Joice de Jesus Machado.pdf: 9200212 bytes, checksum: 59ccccdc7ae0111a9b5aa4ee0ffc2090 (MD5) Previous issue date: 2013-06-25 / Não informado / The construction industry, which is responsible for the built environment we live in, is the human activity with the greatest impact on the environment, which is the reason why we can unequivocally infer that there is no sustainable human settlements without sustainable construction. Since Agenda 21 arrangements to facilitate relations between the concept of sustainable development and the construction sector are sought, with emphasis on the participation of the CIB (International Council for Research and Innovation in Building and Construction) and certification systems as creators of strategies and assessment mechanisms that are successful in many countries with so-called greenbuildings. They congregate practices of designing structures and the make use of environmentally responsible processes and efficient use of resources throughout the entire lifecycle of a building. They are also committed with the reduction of the overall impact of the built environment on human well-being and the natural environment by: efficient use of energy, water and materials; protection of occupant health and improvement of productivity and quality of life of workers; reduction of waste, pollution, environmental degradation, among others.The objective of this research was to evaluate the applicability of adopting greenbuilding requirements as a strategic orientation for constructions towards sustainability in the residential segment of Manaus, affected by housing policies. Therefore, a proposal for a site evaluation tool (PIAL) was constructed, based on the analysis of three certification systems: LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), CSH (Code for Sustainable Home) and Selo Casa Azul. The PIAL was applied in two projects and the results showed the incipient stage of adoption of requirements for sustainable construction projects, with an average compliance of 31%. Moreover, the applicability of these requirements has also been studied, showing that more than 70% of the requirements were declared as being applicable. Taking into account that the requirements, mostly, are not adopted despite being applicable, a method of ranking, analytic hierarchy process (AHP) has been tested to support the creation of an Agenda for Sustainable Construction, which lists requirements in order priority and environmental management tools that will encourage its adoption in the current stage of construction in Manaus. / A indústria da construção, responsável pelo ambiente construído em que se vive, é a atividade humana com maior impacto sobre o meio ambiente, sendo inequívoco inferir que não há assentamentos humanos sustentáveis sem construção sustentável. Desde a Agenda 21 procuram-se mecanismos para viabilizar relações entre o conceito global de desenvolvimento sustentável e o setor da construção, destacando-se o papel do CIB (International Council for Research and Innovation in Building and Construction) e dos sistemas de certificação como criadores de estratégias e mecanismos de avaliação que tem logrado êxito, em diversos países, com os chamados greenbuildings. Estes congregam práticas de criar estruturas e utilizar processos ambientalmente responsáveis e eficientes no uso de recursos ao longo de todo ciclo de vida de um edifício. Também são comprometidos com a redução do impacto global do ambiente construído sobre o bem estar humano e o ambiente natural através de: uso eficiente de energia, água e materiais; proteção da saúde dos ocupantes e melhoria da produtividade e qualidade de vida dos trabalhadores; redução de resíduos, poluição, degradação ambiental, entre outros. O objetivo desta pesquisa foi avaliar a aplicabilidade da adoção de requisitos greenbuilding como estratégia de orientação da construção civil em prol da sustentabilidade, no segmento residencial de Manaus, afetado por políticas habitacionais. Para tanto, uma proposta de instrumento de avaliacao local (PIAL) foi construída, com base na análise de três sistemas de certificação: LEED (Leadership in Energy and Environmental Design); CSH (Code for Sustainable Home) e Selo Casa Azul. O PIAL foi aplicado em dois empreendimentos e os resultados evidenciaram o estágio incipiente da adoção de requisitos de construção sustentável pelos empreendimentos, com média de atendimento de 31%. Por outro lado, também foi averiguada a aplicabilidade desses requisitos, demonstrando que mais de 70% dos requisitos foram declarados como aplicáveis. Considerando que os requisitos, em sua maioria, apesar de serem aplicáveis, não são adotados, testou-se um método de hierarquização, o processo de análise hierárquica (AHP), para fundamentar a criação de uma Agenda de Construção Sustentável, que relaciona requisitos prioritários e instrumentos de gestão ambiental capazes de fomentar sua adoção no atual estágio da construção civil em Manaus.

Certification systems, that assess companies’ work with social and environmental issues, have emerged in an increasing number of industries. Today, there are environmental certifications for the food industry, the forestry, the fisheries sector and several more. In apparel industry, certification for sustainable working conditions has been of major impact. The property sector is no exception from other industries. Today, there are a variety of different environmental assessment methods in the world, in order to support sustainable construction. In recent years, a rapid development has also been taken place in the Swedish real estate market, where many property owners show great interest in certifying their portfolios. On the Swedish market for commercial real estate there are three different environmental certification systems being used: BREEAM, LEED and the national label Miljöbyggnad. The GreenBuilding Programme, which focuses solely on energy efficiency, has also had a significant impact in the country. Environmental certifications are market-driven regulations, based on customer demand driving companies to conduct their operations in a sustainable way. According to Auld, Bernstein and Cashore (2008), the certification systems differs from other forms of CSR because the companies voluntary agree to let external organizations regulate their activities. In return, the companies get a credible recognition on the market, showing they work seriously and concretely with sustainability issues. According to previous studies, the demand for environmentally certified properties and offices is still limited (Broström & Weinz, 2010; Reuterskiöld & Fröberg, 2010; Bonde, Lind, & Lundström, 2009; van der Schaaf & Sandgärde, 2008). Yet, the interest of stakeholders in the real estate sector is widely spread. This examination aims to determine the value of environmental certification for property owners, and from that basis try to find out how the development might proceed. The study is based on qualitative interviews with stakeholders in the Swedish construction and property sectors, as well as a literature review of the development of certification systems in other industries and in international property markets. In order to get a holistic perspective of this complex industry, the commercial real estate is seen as a system through four phases: Construction, Management, Renovation and Transaction. Interviews were conducted with stakeholders who were considered representative for each phase, resulting in Property development companies, Property owners and Real Estate appraisals. Based on empirical findings, the interest of environmental certifications peaks in the phase of construction, while companies mainly active in management and renovations are more hesitant in the choice of certifying their buildings or not. The fact that the share of newly constructed buildings is very small relative to the total property stock implies that the market for certified buildings is virtually nonexistent, and will so remain unless the environmental certification systems spread to existing buildings. The minimal market has consequences in the transaction phase, since the yield is determined from previous transactions of comparable properties. In the present situation, certified buildings are compared to conventional ones, which imply that the certification doesn’t result in a higher market value. In addition, the limited supply leads to badly informed tenants and, thus, a low demand for certified offices. Despite the lack of purely economic value, that is, price or rent premiums, the environmental certifications still seems to be valuable, though in a more qualitative way. Interviewed companies think that a certification provides a communication value in the relationship with external stakeholders, credibility through third party review, insurance against future customer requirements, sustainable internal processes and an internal sense of pride among employees. To be able to transform qualitative values to monetary ones, the environmental certifications must develop through the value chain of commercial real estate, to the phases of management and renovations. This development can be supported and accelerated by adapting certification systems for the management of the existing building stock. In addition, the author argues for the importance of not restricting the number of certification schemes in the market, as well as not neglecting the importance of political leadership for a continued development in the sector. / Certifieringssystem för att bedöma företagens arbete med miljömässiga och sociala problem är ett fenomen som dykt upp inom alltfler branscher. Idag finns miljöcertifieringar inom livsmedelsbranschen, skogsindustrin, fiskenäringen och många fler. Inom klädindustrin har exempelvis certifieringar för hållbara arbetsförhållanden fått ett stort genomslag. Bygg- och fastighetssektorn är inget undantag. Idag finns det i världen en uppsjö av olika miljöcertifieringssystem som syftar till att stödja ett hållbart byggande. Under de senaste åren har en snabb utveckling även observerats på den svenska fastighetsmarknaden och det finns idag ett stort intresse hos landets fastighetsägare att miljöcertifiera sitt bestånd. På den svenska marknaden används framförallt tre miljöcertifieringssystem: brittiska BREEAM, amerikanska LEED och svenska Miljöbyggnad. Det EU-initierade energieffektiviseringsprogrammet GreenBuilding har också fått ett stort genomslag i landet. En miljöcertifiering är ett marknadsdrivet instrument, som bygger på att kundernas efterfrågan driver företagen till att bedriva sina verksamheter på ett mer hållbart sätt. Enligt Auld, Bernstein och Cashore (2008) skiljer sig certifieringssystemen från andra CSR-former (Corporate Social Responsibility; på svenska Företagens samhällsansvar) i och med att företagen frivilligt går med på att låta utomstående organisationer reglera deras verksamheter. I gengäld får företagen ett trovärdigt erkännande på marknaden som visar att de tar miljömässiga problem på allvar och att de arbetar konkret med hållbarhetsfrågor. Enligt tidigare studier är investerarnas och hyresgästernas efterfrågan på miljöcertifierade fastigheter och lokaler än så länge liten (Broström & Weinz, 2010; Reuterskiöld & Fröberg, 2010; Bonde, Lind, & Lundström, 2009; van der Schaaf & Sandgärde, 2008). Ändå är intresset hos aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn stort. Denna undersökning har som syfte att ta reda på vad aktörerna ser för värde i en miljöcertifiering, och utifrån den utgångspunkten försöka ta reda på hur utvecklingen kan se ut framåt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med aktörer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn samt en litteraturstudie över utvecklingen av certifieringssystem i andra branscher och på internationella fastighetsmarknader. För att få ett helhetsperspektiv av denna komplexa bransch betraktas det kommersiella fastighetsföretagandet som ett system genom faserna nybyggnation, förvaltning, förädling och transaktion. Intervjuer genomfördes med aktörer som ansågs representativa för respektive fas, vilket resulterade i fastighetsutvecklande företag (nybyggnation), fastighetsägare (förvaltning och förädling) och värderare (transaktion). Utifrån de empiriska resultaten kan det konstateras att utvecklingen av miljöcertifieringar är som störst i nybyggnationsfasen, medan företag som huvudsakligen är verksamma inom förvaltning och förädling står mer tveksamma inför miljöcertifieringarnas fördelar. I och med att andelen nybyggnation är mycket liten i förhållande till det totala fastighetsbeståndet innebär det att marknaden för certifierade fastigheter är i det närmaste obefintlig, och att den även fortsättningsvis kommer att vara liten om inte certifieringarna sprids till det befintliga beståndet. Detta ger konsekvenser i transaktionsfasen, eftersom att avkastningskravet i marknadsvärderingarna bygger på att det finns jämförbara objekt. I dagsläget jämförs certifierade fastigheter med konventionella, vilket innebär att en miljöcertifiering inte resulterar i ett högre marknadsvärde. Det begränsade utbudet gör även att hyresgästerna har dålig kännedom och kunskap om miljöcertifieringar och därmed inte efterfrågar detta i någon högre utsträckning. Även om det inte existerar något rent ekonomiskt värde, i form av högre marknadsvärden och hyrespremier, i miljöcertifieringarna framkommer det ändå ett antal kvalitativa värden. Intervjuade företag anser att miljöcertifieringen ger ett kommunikationsvärde till externa intressenter, trovärdighet genom tredjepartsgranskning, en försäkring mot kundernas framtida krav, hållbara interna processer och en intern stolthet hos medarbetarna. För att de kvalitativa värdena ska kunna omvandlas till monetära värden krävs det att miljöcertifieringarna sprids genom värdekedjan till förvaltnings- och förädlingsfaserna. En sådan utveckling kan stöttas och snabbas upp genom att de certifieringssystem som används på den svenska marknaden anpassas till förvaltning av det befintliga beståndet. Författaren argumenterar även för vikten av att det finns flera miljöcertifieringssystem på marknaden, samt att politikens betydelse inte bör förbises för att även fortsättningsvis se en positiv utveckling i sektorn.

En stor utmaning för byggbranschen är att minska sin miljöpåverkan, och med nya miljöcertifieringar blir miljökraven större. Deklaration och bedömning av byggprodukters miljöpåverkan har också blivit en viktig fråga i branschens miljöarbete. Det är inte bara staten eller kommunerna som behöver ta ansvar för att minska miljö- och klimatproblem i Sverige, utan det är även näringslivet, däribland byggbranschen, som har ett stort ansvar. Syftet med denna studie är att undersöka byggsektorns påverkan på miljön baserat på vilka certifieringssystem de utvalda företagen använder och undersöka hur man kan minska byggsektorns miljöpåverkan genom att använda certifieringssystem. Studien syftar även till att utforska skillnaderna mellan olika system för att avgöra om ett av systemen är mer fördelaktigt från ett miljöperspektiv än andra system. Det påvisas att de olika certifieringssystem som används idag, både nationellt och internationellt, har en viss gemensamma nämnare men att det också finns faktorer som skiljer dem åt. Systemen har alla till syfte att öka antalet miljöbyggnader och minska miljöpåverkan, men de fokuserar på olika huvudområden. Studien pekar på att miljöfrågan är en viktig och prioriterad fråga i byggbranschen idag och att certifieringssystem bidrar till minskad miljöpåverkan. Studien föreslår att systemen har potential att utvecklas för att täcka fler områden, som energi- och klimatfrågor. Svenska byggföretag uppmanas använda miljöcertifieringssystem som Nordic Swan Ecolabel (Svanen), GreenBuilding Certifiering och Miljöbyggnadssystemets certifiering för hållbar utveckling. LEED och BREEAM anses vara de mest omfattande och internationellt erkända systemen. Företag bör välja det lämpligaste systemet baserat på projektets krav. Miljöcertifieringssystemen hjälper till att minska miljöpåverkan och främjar miljömedvetenhet. Certifieringssystemen bör utvecklas kontinuerligt genom att inkludera energi- och klimatfrågor, höja miniminivåerna för miljöbyggnad och öka kunskapen om kemikalier. Ingen certifiering är för närvarande helt miljövänlig, men de kan förbättras för att minska byggbranschens negativa påverkan på miljön. / National Board of Housing, Building, and Planning states that the construction and real estate sector contributes to approximately 20 - 30% of Sweden's environmental impact. The construction industry must reduce its environmental impact and environmental certification sets higher standards than those mandated by the National Board's building regulations. The declaration and assessment of construction products' environmental impact is a crucial aspect of the construction and real estate industry's efforts to protect the environment. Reducing environmental and climate problems is not solely the responsibility of the government or municipalities, but also the business community, including the construction industry. This study investigates certifications systems used by the selected companies. The aim is to compare and evaluate these systems to determine which one is more environmentally friendly and sustainable. The study finds that certification systems, both nationally and internationally, have common goals but differ in their focus and usage from country to country. Environmental issues are a priority in the construction industry, and certification systems play a role in reducing the sector's negative impact. The study suggests that these systems have the potential to be improved to address energy and climate issues, but management of the certification process should be made simpler for maximum impact.

Syfte: Syftet med detta arbete är att välja ett alternativt miljöcertifieringssystem som passar bättre för industriellt byggande av träsmåhus och även beskriva vilken nytta systemet har för både miljön och för trähusföretag inom industriellt byggande.Metod: Arbetet är baserat på kvalitativ metoder och där med används metoderna litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. En fallstudie har utförts på ett planerat projekt där en teoretisk certifiering av Miljöbyggnad har tillämpats. Detta har utförts med hjälp av intervjuer och litteraturstudie. För att kunna utföra en fallstudie har ett antal dokument analyserats som samlats in från Götenehus AB.Resultat: Resultatet redovisar skillnaderna på systemen när det kommer till teknik och administration. Författarna utgick sedan från relevanta faktorer och intervjuer som resulterade till att Miljöbyggnad valdes till det system som passar bättre för trähusföretag inom industriellt byggande. Resultatet av fallstudien som utfördes på byggnadsobjektet Riddersholm visade vilken nytta för miljön en teoretisk tillämpning av Miljöbyggnad har, exempelvis reducerat värmeeffektbehov. Studien visar även på nyttan för trähusföretag inom industriellt byggande som exempelvis att det stärker företagets varumärke.Konsekvenser: Med hjälp av certifieringssystemen blir det en mer underlättande process att förhålla sig till när man jobbar med miljöfrågor. Införandet av detta kan leda till många fördelar för företagen, då de får visa sig utåt och kan där med påvisa att de har ett miljötänk från start. Alla företag har inte den kompetensen inom området och behöver därför få en mjukstart för att komma in i det.Begränsningar: Arbetet har begränsats till de fyra vanligaste systemen i Sverige. En fallstudie har begränsats till området "Energi" i Miljöbyggnads som innefattar fyra indikatorer "Energianvändning", "Värmeeffektbehov", "Solvärmelast" samt "Energislag". / Purpose: The purpose of this work is to make a proposal for an alternative environmental certification system that fits better for industrial building of wooden houses and also describe the benefits the system has for both the environment and industrial construction companies.Method: The work is based on a qualitative approach, using the methods literature study, interviews and document analysis. A case study has been carried out on a planned project where a theoretical certification of environmental construction has been applied. This has been done through interviews and literature studies. In order to carry out the case study, a number of documents have been collected from Götenehus AB and analysed.Findings: The result reports the differences between the four systems when it comes to technology and administration. The authors then took consideration of relevant factors and conducted interviews in the choice of Miljöbyggnad for the system that fits better for industrial single-family-building companies. The outcome of the case study, that carried out on the construction project Riddersholm, shows the benefits for the environment a theoretical application of Miljöbyggnad has, for example reduced heat power requirements. The study also shows the benefits for industrial single-family-building companies, such as strengthening the company's brand.Implications: With the help of certification systems, the process to deal with environmental issues gets easier. The introduction of this can lead to many benefits for companies, as they may turn outwards and can prove that they have an environmental thinking from start. All companies do not have the skills in the field and therefore need a soft start to get into it.Limitations: The work has been limited to the four most common systems in Sweden. A case study has been confined to Miljöbyggnad energy area, which includes the first four indicators.

Climate conditions nowadays are looking critical where the construction and property sector is a major contributing factor. The construction industry stands for one third of Sweden’s total energy use, which has led to different environmental goals and energy requirements that the industry needed to adapt to reduce environmental emissions. In association with this has durability and environmental certifications become one identity marker for companies that strives to make a difference and for users who choose to support them. Growing demand and increased environmental awareness have characterized the construction industry. The most popular environmental certifications on the Swedish market today is: BREEAM, LEED, GreenBuilding and Miljöbyggnad. BREEAM and LEED are the most recognized systems internationally and considers both the building and and the surrounding area. GreenBuilding focuses only on the buildings energy consumption and how to reduce it. Miljöbyggnad is the commonly used system in Sweden and focuses on the building itself.  Miljöbyggnad is a Swedish certification system that is handled and developed by Sweden Green Building Council (SGBC) since 2011 and focuses on the building itself. The building is assessed by 15 different indicators within three segments: energy, indoor environment and material. This Work is limited to examine only Miljöbyggnad four indicators: energy consumption, solar heat load, heating needs and ventilation regarding an ongoing housing unit in cooperation with SWENCN AB.  The aim of this work was to calculate monthly energy consumption for the reference building. Furthermore, was the aim to rate the four indicators according to Miljöbyggnad grade system: bronze, silver and gold and finally see what happens if the household electricity is neglected and can energy efficiency regarding household electricity paradoxically result in that the building appears to be inferior.  The result of this thesis shows that the buildings active heating season is five out of twelve months. Solar thermal load is calculated to a value of 66 W/m2 floor area and because of that did not meet up the criteria for bronze. Heating needs meets up to the criteria for bronze with a value of 21,5 W/m2 , Aom.  and the buildings energy use for gold with a value of 49 kWh/m2, (Atemp), year. Household electricity contributes to increased passive heating and counts because of that as “free energy” which decreases the need for active heating, the building is considered as better. If the household electricity instead is neglected it will increase the heating demand and the building appears to be inferior. The conclusions of this work indicate that the big uncertainty lies in judging how people's habits affects the energy use. The building is currently under production which has led to that static average numbers have been used, and because of that margin of error can in some cases become big. As a result of that should any changes and adjustments updates when the building is put in use. It's easier and more effective to reach gold in the planning stage when there are opportunities to choose building components with lower U-value.