Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav. Tidigare forskning visar även att socialt ansvar är den del i hållbarhetsredovisningen som är mest bristfällig. Den här studien kommer således att studera Sveriges tre största dagligvaruföretags redovisning av socialt ansvar i jämförelse av år 2008 och år 2013.Studiens syfte är att undersöka hur dagligvaruföretagen redovisar socialt ansvar enligt GRIs riktlinjer samt vilka kvalitetsförändringar som skett i dagligvaruföretagens redovisning av socialt ansvar genom att jämföra år 2008 och år 2013. För att se hur företagen redovisar enligt GRIs riktlinjer studeras dagligvaruföretagens redovisningar utifrån GRIs resultatindikatorer inom socialt ansvar. Vidare studeras dagligvaruföretagens redovisningar från år 2008 och år 2013 för att jämföra redovisningarna och på så vis se vilka kvalitetsförändringar som företagens redovisning visar. Kvalitetsförändringarna studeras utifrån kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet.Studiens resultat visar att dagligvaruföretagen redovisar fler av GRIs indikatorer inom socialt ansvar år 2013 jämfört med år 2008. Trots att fler indikatorer redovisas brister dagligvaruföretagen fortfarande i att redovisa en stor del av indikatorerna. Kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet kan inte anses vara uppfyllda varken år 2008 eller år 2013 trots att redovisning av socialt ansvar för svenska dagligvaruföretag förbättrats i kvalitet mellan åren.Hållbarhetsredovisning av socialt ansvar har förbättrats mellan år 2008 och år 2013 då fler indikatorer redovisas. Dock behöver de studerade företagen fortsätta utveckla redovisningen av socialt ansvar för att mer fullständigt tillämpa GRIs indikatorer. Det är inte endast tillämpningen av indikatorerna som dagligvaruföretagen behöver förbättra inom redovisningen, de behöver även förbättra kvaliteten i redovisningen. Genom att skapa hållbarhetsredovisningar med neutralitet, precision och jämförbarhet kan kvaliteten av rapporterna höjas. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Datum: 2009-06-02</p><p>Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp</p><p>Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag</p><p>Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.</p><p>Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  </p><p>Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag.</p> / <p>Date: 2009-06-02</p><p>Level: Master thesis in management accounting, 15 credits</p><p>Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies</p><p>Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?</p><p> Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005.</p><p>Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature.</p><p>Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.</p><p>Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna.</p> / <p>The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting.</p><p>The method used is case studies with semi structured interviews.</p><p>Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers</p><p>Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.</p>

Datum: 2009-06-02 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.   Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag. / Date: 2009-06-02 Level: Master thesis in management accounting, 15 credits Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?  Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005. Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature. Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Diskussionerna om ”granskning” av miljö- och hållbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrågan ökar angående bestyrkta hållbarhetsredovisningar. Detta på grund av de ökade kraven från organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmärksamheten riktas mot såväl företagens samhällsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen. Det finns en pågående forskningsdebatt som grundar sig på struktur kontra bedömning i revisionsprocessen. Vi har valt att använda denna debatt som utgångspunkt i vår uppsats. Eftersom standarder och riktlinjer är en del av en strukturerad arbetsprocess har vi valt att se närmare på vilken påverkan dessa har på revisorns subjektiva bedömningar. Vårt huvudsyfte är att skapa förståelse för hur revisorer uppfattar att deras bedömningar på olika sätt kan påverkas av de olika regler, riktlinjer och standarder som de följer i deras arbete med granskning av hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi för att få en djupare förståelse av forskningsämnet. Fokus i arbetet kommer att ligga på revisorns subjektiva bedömningar, då subjektivitet är svårt att kvantifiera lämpar sig en kvalitativ ansats bättre för vårt ändamål. Som datainsamlingsmetod har vi valt att göra intervjuer med respondenter som specialiserat sig inom området hållbarhetsredovisning.  Eftersom våra respondenter har sitt säte i Stockholm fanns ingen möjlighet att utföra personliga "face-to-face" intervjuer, därför har vi utfört telefonintervjuer. Det empiriska materialet tyder på att även om våra respondenter söker en hög grad av struktur i deras arbete med hållbarhetsredovisning så är det för att uppnå en känsla av komfort och inte för att utesluta de egna subjektiva bedömningarna. Struktur underlättar helt klart granskningsarbetet och förbättrar kvaliteten på hållbarhetsredovisningen men det går inte att bortse från att de subjektiva bedömningarna ligger till grund för revisorers arbete. / In Sweden, discussions concerning "audit" of environmental and sustainability reports have existed since the mid-1990s. Specialist Auditor Lars-Olle Larsson believes that demand for certified sustainability reports will increase as the demands of organizations such as Global Reporting Initiative (GRI), United Nations (UN), and Amnesty International intensify. In other words, attention has been directed at both the social responsibility of the corporations as well as the individual auditor and the auditor profession. There is a current research debate based on structure and judgement. This debate will be the starting point of our paper. As standards and guidelines are part of a structured work process, we have chosen to look closely at their influence on the auditor's subjective judgement. Our main objective is to create an understanding of how auditors perceive that their judgements can be affected in a variety of ways by regulations, guidelines, and standards used in auditing sustainability reports. To gain a deeper understanding of the research topic, we have chosen to apply a qualitative research approach. Our focus will be the auditor's subjective judgements, and as subjectivity is difficult to quantify, a qualitative approach better suits our purpose. Our method of collecting data will be by conducting phone interviews with respondents based in Stockholm who specialize in sustainability. The empirical material suggests that even if our respondents aim for a high degree of structure in their work with sustainability reports, it is to achieve a sense of comfort as opposed to exclude their own subjective judgements. Structure facilitates inspection, and improves the quality of sustainability reports, but the fact that subjective judgement is underlying the auditors' work cannot be ignored.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter. Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag. Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration. Vi anser att om ett företag ska lyckas med detta så krävs tydliga mål och strategier. / Purpose: The purpose of this study is to find out of how state-owned companies work with sustainability issues and how they relate to business Methods: We have used a qualitative research approach. We have also conducted qualitative interviews where we have used an interview guide containing for subject areas,    which are linked to the question of the study. The subjects are the goals for the company, practice and strategies, GRI´s framework and the effects and prospects of sustainability reporting Empirics: We have collected our empirical data through both telephone interviews and on-site interviews with the participating companies in the study. Participating companies in the study are Vattenfall, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo and PostNord where we have met managers in sustainability from each company. Conclusion: All companies in the study have either started or strive to integrate sustainability into business operations, which they believe is the future way to go. However, there are differences in how far the different companies have come with this integration. We believe that if a company is to succeed in this, there must be clear goals and strategies.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har vuxit fram under åren och det har nu blivit lagstadgad för företag som uppfyller gränsvärdarna enligt 6. Kap 10§ i årsredovisningslag (1995: 1554) att redovisa hållbarhetsinformation. Jämförbarhet och öppenhet är anledningen för denna lagändring. Med anledning av införandet av den nya lagen väcktes intresset för oss om det skett någon förändring i hållbarhetsredovisningen genom åren och om informationen är jämförbar. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar för företag inom samma bransch för att se om det skett en förändring. Syftet är också att jämföra och förklara mönster inom företagen och mellan varandra genom åren. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom en egentillverkad mall som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt från 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), och beskriver vår tolkning av vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Empirin består av den information företagen beskrivit inom de ämnen som ingår i mallen. Analysen skedde enligt en tematisk analys då vi sammanställde empirin och delade upp den efter likheter, olikheter och vad som förändrats. Detta användes sedan i analysen för att ställas mot teorier, ramverken och tidigare forskning . Slutsats: Studiens resultat visar att företagens hållbarhetsredovisningar förändras genom åren och att det försvårar jämförbarheten inom samma företag, då information och beräkningar ändras. Däremot gör förändringen att samtliga företag blir mer lika varandra då de följer samma ramverk och har skrivit under FN:s Global Compact. Men eftersom företagen skriver olika saker under åren gör att det finns rum för professionella bedömningar. Företagen kan välja om vad som ska var med, samt framhäva det som de själva tycker är viktigt. / Background: Sustainability Reports have grown over the years, and it has now become statutory for companies that meet the limit values according to Chapter 6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Comparability and transparency are the reason for this change of law. Due to the introduction of the new act, interest was raised to us if there has been any change in the sustainability report over the years and if the information is comparable. Purpose: The purpose of this study is to investigate sustainability reports for companies in the same industry to see if there has been a change. The aim is also to compare and explain patterns within companies and between each other over the years. Method: The study uses a qualitative research method. The data collection was done through a self-made template that was created based on the purpose of the study based on Chapter 6. 12 § Annual Accounts Act (1995: 1554), and describes our interpretation of what a sustainability report should contain. The empirical data is based of the information companies described in the topics included in the template. The analysis was conducted according to a thematic analysis in which we compiled the empirical data and then divided it into similarities, differences, and changes. This was then used in the analysis to deal with theories, frameworks and previous research. Conclusion: The findings of the study shows that companies sustainability reports change over the years and makes it difficult to compare comparability within the same company as information and calculations change. However, the change makes all companies become more like each other as they follow the same framework and have signed under the UN Global Compact. But since companies tend to write different things over the years, there are room for professional assessment. Companies can choose what to do, as well as highlight what they consider important.

Submitted by PAULA MARCELA GONÇALVES ALVES DE FREITAS null (paulamgafreitas@gmail.com) on 2017-10-03T21:03:51Z No. of bitstreams: 1 Trabalho Mestrado- Diretrizes para o desenvolvimento do GSCM.pdf: 2072154 bytes, checksum: ed76c785f099b16e4670efcb8cabff28 (MD5) / Approved for entry into archive by Monique Sasaki (sayumi_sasaki@hotmail.com) on 2017-10-04T16:46:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 freitas_pmga_me_guara.pdf: 2072154 bytes, checksum: ed76c785f099b16e4670efcb8cabff28 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-04T16:46:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 freitas_pmga_me_guara.pdf: 2072154 bytes, checksum: ed76c785f099b16e4670efcb8cabff28 (MD5) Previous issue date: 2017-08-10 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / As exigências ambientais, regulamentares e mercadológicas têm pressionado as empresas a incorporarem ações e iniciativas voltadas para o desenvolvimento sustentável, para atender a esses requisitos as organizações podem implantar a gestão ambiental, que incluí a adoção de elementos como, o Geen Supply Chain Management (GSCM), consistindo na inserção de inciativas verdes em todos os elos da cadeia de suprimentos tradicional, abrangendo também as atividades relacionadas ao destino correto do produto no final da vida útil. Neste contexto de sustentabilidade a BM&FBovespa criou o Índice de Sustentabilidade Empresarial (ISE), com o intuito de acompanhar o desempenho das ações de empresas que visam pelo desenvolvimento sustentável e transparência nos seus negócios. As companhias constantes no ISE são estimulados pela BM&FBovespa a informar suas ações ambientais por meio do modelo de relatório GRI (Global Reporting Initiative), sendo este reconhecido internacionalmente e permite o acesso livre as informações sobre as políticas, iniciativas e práticas empresarias voltadas para os aspectos econômicos, sociais e ambientais. Neste sentido, o presente trabalho tem o objetivo de elaborar diretrizes para o desenvolvimento dos elementos do GSCM em empresas industriais. Para cumprir com este objetivo, o trabalho realizou uma pesquisa documental nos relatórios GRI das empresas de manufatura listadas no ISE, para identificar os elementos e dificuldades de implantação do GSCM, posteriormente foram realizados três estudos de caso em companhias de diferentes segmentos para comparar as boas práticas e dificuldades encontradas, em seguida foi elaborada as diretrizes de implantação do GSCM baseando-se nos elementos considerados neste trabalho tais como, marketing verde, gestão ambiental, green design, avaliação do ciclo de vida, fornecedores verdes, produção mais limpa, embalagens e transporte sustentáveis, cooperação dos clientes e logística reversa. / Environmental and marketing regulatory requirements have pushed companies to incorporate actions and initiatives through sustainable development. The emergence of environmental management practices, such as green supply chain management (GSCM), which consists of the insertion of green initiatives in all links of the supply chain, since the supplier until the final disposal of products, have been increasing. Aiming at sustainable development and business transparency, BM&FBovespa has created the Corporate Sustainability Index (ISE) to monitor the performance of corporate actions relating to sustainable issues. Moreover, BM&FBovespa stimulate companies to report their environmental actions through the GRI (global reporting initiative) reporting model that allows free access to information, policies and business practices geared to economic, social and environmental topics. Thereby, the present work has the objective of elaborating guidelines for the development of the elements of the GSCM in industrial companies. In order to comply with this objective, the work carried out a documentary survey in the GRI reports of the manufacturing companies listed in the ISE, to identify the elements and difficulties of implementation of the GSCM, three case studies were then carried out in companies from different segments in order to compare the good practices and difficulties encountered, and the GSCM implementation guidelines were elaborated based on the elements considered in this work such as green marketing, environmental management, green Design, life cycle assessment, green suppliers, cleaner production, sustainable packaging and transportation, customer cooperation, and reverse logistics.

According to numerous scientific studies one of the most important points in the area of sustainability in business is related to dialogue with stakeholders. Based on Stakeholder Theory we try to analyze corporate sustainability and the process of preparing a report that a company in the tourism sector in accordance with the guidelines of the guide G3 - Global Reporting Initiative. With the completion of an empirical study seeks to understand the expectations of stakeholders regarding the implementation of the contents of the sustainability report. To achieve the proposed aim we use «The Expertons Method» algorithm that allows the aggregation of opinions of various experts on the subject and represents an important extension of fuzzy subsets for aggregation processes. At the end of our study, we present the results of using this algorithm, the contributions and future research. / De acuerdo con numerosos estudios científicos uno de los puntos más importantes en el ámbito de la sostenibilidad en las empresas radica en el diálogo con los grupos de interés. Tomando como base la teoría de los grupos de interés, trata­remos de analizar la sostenibilidad empresarial y el proceso de elaboración de un informe que una empresa del sector de turismo prepara de acuerdo con las directrices de la guía G3, Global Reporting Initiative (GRI). Con la realización de un estudio empírico se pretende conocer las expectativas de los grupos de interés con respecto al cumplimiento del con­tenido de la memoria de sostenibilidad. Para alcanzar el objetivo propuesto utilizaremos el «método de los expertones», algoritmo que permite la agregación de opiniones de varios expertos sobre el tema y que representa una importante extensión de los subconjuntos borrosos para procesos de agregación. Al final de nuestro estudio, presentaremos los resultados de la utilización de este algoritmo, las aportaciones y futuras líneas de investigación.