Bakgrund Tidigare studier som undersökt kostens påverkan på ungdomars kognitiva förmåga och prestation i skolan har visat att tobak, snabbmat och sockersötade drycker har en negativ effekt. Fysisk aktivitet, frukt- och grönsakskonsumtion har visat positiva effekter, likaså att äta frukost och ha en regelbunden måltidsordning. Lunchens påverkan är däremot inte så väl studerad. Syfte Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i skolan och om det fanns något samband mellan vad de åt och hur motiverade, fokuserade och trötta de upplevde sig under skoltid. Dessutom undersöktes samband mellan lunchen och kön, praktiska och teoretiska program, måltidsordning, livsmedelsval samt tobak och fysisk aktivitet. Metod En enkätstudie genomfördes där 80 gymnasieelever fördelat på årskurs 2 och 3 i två gymnasieskolor i norra Sverige deltog. Data analyserades i SPSS med Chi-två test samt Fishers exact test. Signifikansnivån sattes till p<0,005. Resultat Många elever kände sig trötta (n=48), ofokuserade (n=41) och omotiverade (n=24), men inga signifikanta samband hittades mellan dessa variabler och deras lunchvanor. De som oftast åt i skolans matsal åt signifikant mer frukt och bär än de som sällan åt i matsalen (p=0,003). De som sällan åt i skolans matsal och oftast valde att äta snabbmat till lunch åt mer godis och snacks (p=0,017) och mindre frukt och bär (p=0,022) jämfört med de som valde att äta något annat. Slutsats Majoriteten av eleverna kände sig trötta och ofokuserade i skolan, men inga samband fanns mellan deras lunchvanor och huruvida de upplevde sig trötta, motiverade och fokuserade. Dock sågs att mindre gynnsamma lunchvanor var associerade med andra mindre hälsosamma livsmedelsval. Fler studier behövs inom detta område.

Media är idag en stor del av vårt samhälle och har genom den teknologiska utvecklingen fått en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av vår vardag. Hur vi påverkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet på olika sätt. Syftet i studien är att undersöka gymnasielevers uppfattningar om hur media påverkar deras syn om hälsa och att vara hälsosam. Utifrån en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med öppna frågor där eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fråga. Resultatet visade på olika uppfattningar om hälsa och att vara hälsosam och hur dessa påverkats av media. Dessa presenteras först inom olika beskrivningskategorier om hälsa och att vara hälsosam; Ta hand om sin kropp, Utgå ifrån sig själv och En upplevd positiv känsla och sedan inom två beskrivningskategorier om medias påverkan på deras syn på hälsa och att vara hälsosam som handlade om Förväntningar av ideal och normer och Idealets motstånd. Förväntningar av ideal och normer kopplades till elevernas uppfattningar om hälsa och hälsosam som handlade om att vara fysiskt aktiv, ha en bra kost och undvika vissa onyttiga produkter som exempelvis socker där det framgick en underliggande uppfattning om att vilja passa in i samhällets ideal och normer inom området hälsa. Idealets motstånd handlar om dem uppfattningar som fanns angående kategorierna utgå ifrån sig själv och en upplevd positiv hälsa som handlade om att hälsa är något individuellt och att det är ett samspel mellan kropp och själ, inte hur vi ser ut. Något som visar sig handla om ett visst motstånd från elevernas och deras uppfattningar angående medias budskap och påverkan på deras syn av hälsa och att vara hälsosam.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför gymnasieelever väljer att studera programmering samt om hur elever går tillväga för att lära sig programmering. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: 1. Vilka motiv har gymnasieelever till att studera programmering? 2. Vilka strategier använder gymnasieelever för att lära sig programmering? Forskningsansatsen för studien är fenomenologi. Kvalitativ semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Tretton respondenter valdes ut för att delta i studien och urvalet klassas som bekvämlighetsurval. Respondenterna är gymnasielever som läser kursen Programmering 1. Materialet som intervjuerna genererade analyserades och resulterade i olika teman. Följande teman har framträtt med avseende på första forskningsfrågan: a) intresse och att tycka att programmering är kul, b) framtida studier och yrke. Följande teman har framträtt med avseende på andra forskningsfrågan: a) förstå kodens funktion, b) försöka själv, c) be omhjälp, d) modifiera, testa och felsöka, e) göra mycket.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka elevers attityd till läsning avskönlitteratur – privat och i skolan. Undersökningen har som mål att se om och i så fall hurelevers läsning och attityd till läsning skiljer sig från de motiveringar till läsning avskönlitteratur som återfinns i skolans styrdokument.För att nå syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkät i fyra klasser på engymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. Därefter följer tre parintervjuer medsex elever, som läser olika mycket, om deras attityd till läsning.Resultaten visar att få elever läser regelbundet på sin fritid och anledningarna som deuppger är nästan uteslutande att de inte har tid eller att det är tråkigt. De som läser, läser tillstörsta delen skönlitteratur som bygger på underhållning och spänning (deckare, Harry Potteroch militärböcker med mera).Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna läser privat sällan ryms inom ramen försvenskämnet och styrdokumenten och därför skiljer sig elevernas läsning en del från skolans.Även bland de elever som är något mer positiva till skönlitteratur i allmänhet, även i skolan,märks det dock att de sällan förstår syftet med läsningen, eller valet av litteratur manbehandlar på lektionerna.

Föreliggande studie handlar om gymnasielevers tolkningsarbete av lyrik med och utan bildmediet som semiotisk resurs. Studien syftar till att bidra med kunskap om elevers tolkningar av poesi och hur det påverkas av att söka och välja visuella representationer av deras tolkning. För att uppfylla syftet har en lärsekvens bestående av två lektioner konstruerats och sedan prövats i praktiken. Det empiriska materialet har samlats in genom en triangulering av etnografiska observationer, ljudinspelningar av elevers tolkningsarbete och semistrukturerade fokusgruppsamtal med elever. Materialet har i sin tur analyserats och tolkats genom en tematisk analysmetod. Resultatet har diskuterats genom ett teoretiskt ramverk bestående av didaktisk design, socialsemiotisk teori och Rosenblatts (2002) transaktionsbegrepp. Studien har ett komparativt anslag vilket innebär att elever har tolkat samma dikt utifrån två metoder. Den ena gruppen har använt bilder för att representera dikten och den andra gruppen har enbart diskuterat dikten. Resultatet visar att elevernas arbete med bildmediet har en stor betydelse för tolkningsarbetet. Det möjliggör att eleverna kan se dikten ur olika perspektiv och underlättar för eleverna att diskutera vilka känslor som läsningen väcker. För samtliga av elevgrupperna har tolkningsarbetet präglats av en osäkerhet och ett sökande efter ett korrekt svar på dikten. Resultatet visar även att gruppen har en stor betydelse för elevernas tolkningsarbete.

<p>The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration?</p><p>Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration.</p> / <p>Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?</p><p>Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter</p>

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras på en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkät, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer. Eleverna har kunskap om vardagsnära exempel, som till exempel vad en stekpanna är uppbyggd av. De ansåg att dessa är exempel på materia men när det gäller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfält, skugga, vakuum, värme och ljud uppvisar eleverna mer osäkerhet och brist på kunskaper. Hälften av eleverna svarade att luft är materia, vilket tyder på ”gasblindhet” hos de övriga. Mellan 20 och 45 % av eleverna har inte kunskap om atomens uppbyggnad. Det framgick av studien att eleverna har svårt för materia- och energiomvandlingar i mer komplexa system såsom kolets kretslopp, vattnets kretslopp samt fotosyntesen. Gällande gasbildning och gaskännedom så framkom det att mer än hälften av eleverna hade kunskap om det. / The purpose of this study is to investigate students' perceptions of matter and conservation of matter and energy. This study is based on a quantitative analysis in the form of an electronic questionnaire, which was preceded by a qualitative analysis in the form of structured interviews and demonstrations. It is fairly easy for students to understand matter in questions about objects in everyday life, but more difficult in abstract concepts such as light, magnetic fields, shade, vacuum, heat and sound. Half of the students answered that air is matter, which indicates "gas blindness" of the other. Between 20 and 45 % of the students have poor knowledge of the structure of the atom. It appeared that students have problems with matter and energy transformations in more complex systems such as the carbon cycle, the water cycle and photosynthesis. Concerning gas formation and gas knowledge it appeared that half of the students had knowledge about the phenomena.

The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration? Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration. / Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever? Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter

Laborationer är centrala i den naturvetenskapliga undervisningen, inte minst i naturkunskap i gymnasieskolan. Skolforskningsinstitutet betonar i en forskningsöversikt vikten av att lära sig utföra naturvetenskap. Det är dock oklart huruvida lärare och elever har samma uppfattning beträffande laborationens betydelse. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur gymnasieelever uppfattar att laborationer bör vara designade, avseende graden av öppenhet samt timing, för att optimera lärprocessen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats i kombination med deskriptiv statistik för att söka kartlägga elevernas olika uppfattningar i frågan.  Empirin består dels av enkätsvar från två parallellklasser i naturkunskap 1b som fått utföra en laboration om DNA-extraktion vid olika tidpunkt inom ämnesområdet, dels av intervjuer med elever som läser fördjupningskursen naturkunskap 2 för att möjliggöra en djupare analys.   Resultaten visar att en majoritet av eleverna anser att laborationer är till hjälp för deras förståelse, dock skiljer sig uppfattningen om hur en laboration bäst ska utformas samt när i ett arbetsområde den bör vara placerad. En del elever efterfrågar en mer styrd struktur, medan andra elever uppskattar den frihet som ges vid en öppen laboration och beskriver att de då lär sig mer. Likaså vad gäller timingen föredrar vissa elever att först lära sig det teoretiska och således ha laborationen förhållandevis sent, medan andra elever istället vill ha laborationen tidigt i ett mer intresseväckande syfte. Den här studien kan förutom att vara till hjälp för yrkesverksamma lärare vid deras planering av laborationer, även leda till vidare undersökningar av elevers självkänsla och bemästrande av kritiska kunskapsförmågor i samband med laborationer.

Kursen Kemi 1 är obligatorisk att läsa på gymnasiet för elever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Dock är teknikeleverna (TE-eleverna) mindre motiverade till att läsa kemi och har sämre betyg i kursen jämfört med naturvetenskapseleverna, vilket är ett problem. Elever har antytt att de inte förstår meningen med varför de läser kemi alls och för att kunna förändra utbildningen för TE-eleverna behövs en utgångspunkt att starta från. Syftet med den här studien var därför att kartlägga teknikelevernas uppfattningar om kemins roll i utbildningen och i samhället, samt att få en bild av hur de tänkte kring teknikprogrammet innan de sökte dit. En fenomenografisk ansats togs för att analysera elevernas uppfattningar och tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier upptäcktes för varje frågeställning. Resultaten visade att eleverna uppfattar kemins roll i utbildningen respektive i samhället med olika grader av förståelse. Det fanns de elever som tydligt förstod kemins roll, men också de elever som inte alls förstod meningen med kemi. Elever som inte förstår meningen med en aktivitet har en mindre tendens att anta ett djupinriktat lärande och därmed är risken att kunskapsresultaten försämras. Eleverna uttryckte uppfattningar om teknikprogrammet som ett intresse, ett specifikt innehåll eller ett program som inte uppfyllde förväntningarna. Att läsa ett program för ett visst intresse ökar sannolikheten att anta ett djupinriktat lärande och höjda studieresultat. De intressen som uttrycktes var konstruktion, design och IT.Resultaten från den här studien kan i framtiden hjälpa lärare att bättre anpassa kemiundervisningen för teknikelever genom att tydliggöra kemins roll i till exempel konstruktioner och material för ett framtida yrke, och även i större utsträckning koppla undervisningen till vardagen. Det är viktigt att bibehålla elevernas intresse för det tekniska och naturvetenskapliga i samhället, och resultaten i den här studien tyder på att kemiämnet behöver anpassas bättre för de elever som läser teknikprogrammet.