The aim of this study is to describe the lives of women who are living with vestibulitis. 13% of women aged 20-29 suffer from vestibulitis and studies show that vestibulitis increase. A narrative analysis with qualitative approach was used. This is done by reviewing a number of blogs written by women who are suffering from this disease. A selection of seven different blogs that matched the studies criteria’s where chosen for review. One advantage by reviewing written text in a narrative form is that they often describe the situation very accurately and in great detail. The analysis of these texts where done jointly by the authors which strengthens the reliability of the results.   This study shows that women handle their pain and suffering differently. The major difference in outcome however, lies in what kind of support and healthcare they receive. And the results differ from handling their disease and life situation quite well, to having issues finding comfort and even meaning with life. Women who are suffering from vestibulitis express feelings of loneliness, depression and hopelessness. Low self-esteem, physical and mental exhaustion and relationship issues are also common among women suffering from vestibulitis. / Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur det är att leva med vestibulit. 13 % av kvinnor mellan 20-29 år drabbas av vestibulit och studier visar att vestibulit öka. En narrativ analys med kvalitativ ansats användes. Detta gjordes genom att analysera ett antal utvalda bloggar, skrivna av kvinnor som lever med vestibulit. Ett urval av sju olika bloggar som uppfyllde kraven valdes ut för granskning. En fördel av att granska texter skrivna i berättande form är att de ofta beskriver situationen väldigt väl och med hög detaljrikedom. Analysen av dessa bloggar genomfördes gemensamt av båda författarna vilket stärker träffsäkerheten av resultatet.   Studien visar att kvinnorna hanterar sin smärta och sitt lidande olika. Den stora skillnaden i hur bra de kan hantera sin sjukdom, ligger i vilket stöd, bemötande och vilka vårdinsatser de ges. Och resultatet varierar från att kunna leva ett relativt bra liv med sin sjukdom, till att ha svårigheter att hitta tröst eller även meningen med livet. Kvinnor som lider av vestibulit uttrycker en känsla av ensamhet, depression och hopplöshet. Men även låg självkänsla, fysisk och mental utmattning och relationsproblem är vanligt bland kvinnor som lider av vestibulit.

<p>The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; <em>The importance of a confirmatory communication</em> and <em>A respectful and empathic approach</em>. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme <em>The importance of a confirmatory communication</em>, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme <em>A respectful and empathic approach</em> contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above.</p> / <p>Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>och <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. </em>De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt </em>utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.</p>

The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; The importance of a confirmatory communication and A respectful and empathic approach. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme The importance of a confirmatory communication, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme A respectful and empathic approach contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above. / Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; Betydelsen av en bekräftande kommunikation och Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat Betydelsen av en bekräftande kommunikation placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.

Bakgrund: En gynekologisk undersökning innebär en undersökning av kvinnans inre ochyttre könsorgan och genomförs vid bland annat cellprovtagning, blödningar, smärta ochgynekologiska sjukdomar. I Sverige genomförs ca 1,5 miljoner gynekologiska undersökningarvarje år. Idag finns lite forskning kring vad som gör upplevelsen positiv för kvinnorna. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med gynekologisk undersökning inom hälsoochsjukvården. Metod: En kvalitativ metasyntes med en metaetnografisk analys. Studieninkluderar 11 artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed samt i GoogleScholar. Resultat: Resultatet presenteras i två teman, Från osäker till empowered beskriverkvinnornas grad av delaktighet som påverkas av information, kunskap och kommunikation.Sexualitetens närvaro beskriver kvinnornas sexuella erfarenheter, sexualitet och könet påundersökaren och hur dessa påverkar den gynekologiska undersökningen. Slutsats:Välinformerade kvinnor som upplever att de har kunskap om den gynekologiskaundersökningen upplever ökad makt och större delaktighet i den gynekologiskaundersökningen. Kvinnornas sexuella erfarenheter, deras (hetero)sexualitet och könet påundersökaren påverkar kvinnornas känsla av trygghet. Klinisk tillämpbarhet: Med resultatetsom bakgrund kan barnmorskor påverka den kliniska verksamheten att ges mer tid tillinformation och utbildning av kvinnor gällande den gynekologiska undersökningen.Framförallt till unga kvinnor vid ungdomsmottagningarna. / Background: A gynecological examination involves an examination of the woman’s internaland external genitalia. It is performed in cases of bleeding, pain, pap-smear testing andgynecological diseases. In Sweden, about 1.5 million gynecological examinations areperformed every year. Today, there is a lack of research on how the experience could bepositive for women. Aim: To describe women’s experiences of the gynecological examinationin health care. Method: A qualitative meta-synthesis analyzed with a meta-ethnographicmethod. The study includes 11 articles which were searched for in CINAHL, PubMed andGoogle Scholar. Results: The result are presented in two themes. From insecure toempowered shows that women’s degree of power and participation is affected by information,knowledge and communication. The presence of sexuality describes the women’s sexualexperiences, their sexuality and the gender of the examiner and how these affect thegynecological examination. Conclusion: Women who are well informed and who feel theyhave knowledge about the gynecological examination experience an increased power and agreater participation. Women’s sexual experiences, (hetero)sexuality and the gender of theexaminer affect women’s sense of security. Clinical applicability: By using the result,midwives can influence the different clinics to give more time for information and educationof women about the gynecological examination. Especially to the young women visiting theyouth clinics.

Bakgrund: Den gynekologiska undersökningen praktiseras vanligtvis i syfte för att bedöma och främja kvinnans reproduktiva hälsa. Den gynekologiska undersökningen omfattas av tre moment. Inledningsvis sker en undersökning av fortplantningsorganets yttre delar, därefter sker en undersökning av de inre delarna samt över buken. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en gynekologisk undersökning. Metod: För att besvara syftet, genomfördes en allmän litteraturstudie med stöd av en enkel form av innehållsanalys. Litteraturstudien efterföljdes genom en strukturerad informationssökning i tre omvårdnadsfokuserade databaser. Efter genomförd informationssökning, genomfördes granskning samt analys av valda kvalitativa och kvantitativa artiklar samt sammanställning av resultat.Resultat: Resultatet fördelades utifrån följande huvudkategorier: (1) Erfarenheter av obehag i samband med den gynekologiska undersökningen och (2) Erfarenheter av befrämjande faktorer relaterat till upplevelsen av den gynekologiska undersökningen. Konklusion: Det framkom att många kvinnor upplevde den gynekologiska undersökningen som obehaglig, där känslor som ångest, oro, rädsla, utlämnande, maktlöshet och misstro belyste en del av obehaget. Förekomst av adekvat information, ett gott bemötande samt god kommunikation var några faktorer som framkom som befrämjande till upplevelsen. För flera kvinnor ansågs det vara betydande att en sjuksköterska närvarade i samband med den gynekologiska undersökningen. / Background: The purpose of the gynecological examination is to evaluate and promote reproductive health among women. The gynecological examination is divided into three different stages, where the first stage includes an examination of the external parts of the female genital organs. Thereafter an examination of the internal parts of the organ and the abdomen are performed. Aim: The aim of the study was to illuminate women’s experiences of the gynecological examination. Method: A general literature study was used, with the guidance of a simple version of content analysis. The literature study was conducted through structured information retrieval in three databases focusing on nursing research. After the information retrieval was completed, a review and analysis was conducted on chosen qualitative and quantitative articles for further compilation of the result.  Result: The result was allocated into the following main categories: (1) Experiences of discomfort associated with the gynecological examination and (2) Experiences of promotive factors related to the experience of the gynecological examination. Conclusion: It was demonstrated that many women experience the gynecological examination as discomforting, where feelings of anxiety, worry, fear, exposure, loss of control and mistrust illuminated some of the discomfort. The incidence of adequate information, a good approach and communication were some factors that contributed to the experience. Some women found the presence of a nurse during the examination as substantial.

Bakgrund: När en kvinna genomgår en graviditet och förlossning innebär det stora påfrestningar för hennes kropp. Vid en förlossning kan bristningar uppstå, vilket kan medföra besvär för kvinnan i olika utsträckning. Genom eftervårdsbesöket har barnmorskorna en möjlighet att identifiera problem som kan ha uppstått och upptäcka odiagnostiserade förlossningsskador. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskans erfarenheter av gynekologisk undersökning och att bedöma bäckenbottens strukturer vid eftervårdsbesök inom mödrahälsovården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva barnmorskor yrkesverksamma inom mödrahälsovården. Tematisk analys användes för att analysera materialet. Resultat: Ett huvudtema, tre organiserande teman samt tio basteman identifierades. Huvudtemat var: kvinnans behov i centrum. Organiserande teman var: att stödja genom sitt förhållningssätt; att verka hälsofrämjande och förbättringsområden. Basteman var: att vara lyhörd; att bekräfta; att se individuella behov; att motivera till undersökning; att motivera till egenvård; utbildning; struktur; dokumentation; tidsaspekten och uppföljning. Slutsats: Barnmorskor inom mödrahälsovården fyller en viktig funktion i att arbeta hälsofrämjande och arbetar med kvinnans behov i centrum. De försöker individanpassa varje besök och den information som ges ut men upplever att det kan finnas svårigheter att motivera kvinnor till gynekologisk undersökning. Mer utbildning, bättre och tydligare struktur för bedömning av bäckenbotten samt en förbättrad samtalsmetodik kring besvär som kan kvarstå efter förlossningen kan bidra till att kvinnor får den hjälp och vård de behöver. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat belyser behov av mer kunskap, utbildning och struktur. Att detta uppmärksammas i denna studie kan leda till diskussion om vidareutveckling och att ämnet lyfts i den kliniska verksamheten. / Background: Undergoing pregnancy and childbirth, entails great strain on a woman’s body. When giving birth vaginally, tears may occur, which may cause problems for the woman to a different extent. Through the postpartum check-up, midwives have an opportunity to identify problems that may have occurred and detect undiagnosed perineal injuries. Aim: The aim was to describe the midwife’s experiences of pelvic examination and to assess pelvic floor structures at the postpartum check-up. Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven midwives working in maternal health care. Thematic analysis was used to analyze the material. Results: One global theme, three organizing themes and ten basic themes were identified. The global theme was: the woman´s needs. The organizing themes were: to support through the approach; to promote health and areas for improvement. The basic themes were: to be responsive; to confirm; to see individual needs; to motivate for examination; to motivate selfcare; education; structure; documentation; time aspect and follow-up. Conclusion: Midwives in maternal health care play an important role in health promotion and working with women's needs. They try to personalize each visit and adapt the information given, but their experience is that there are difficulties in motivating women to undergo a pelvic examination. More education, a better and clearer structure for assessing the pelvic floor and an improved way of addressing problems that may persist after childbirth may enable women getting the help and care they need. Clinical application: The study results highlight an existing need for more knowledge, education and structure. Attention to this can lead to discussion of further development and the subject can also be raised among other healthcare providers.