<p>Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen på skolämnet Idrott och hälsa i relation till ämnets status idag och i framtiden. Vi vill därmed undersöka hur lärarutbildare resonerar om ämnet Idrott och hälsas status samt hur lärarutbildare anser att ämnet kan förstärkas i framtiden. Uppsatsen bygger på enkätstudie där vi vänder oss till lärarutbildare i Idrott och hälsa på två utbildningsorter.</p><p>För att läsaren ska få en förståelse för området ger vi en teoretisk bakgrund. Där behandlas varför Idrott och hälsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsättningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förändringar i läroplanen och lärar- och ämnesstatus.</p><p>Resultatet av denna studie visar majoriteten av lärarutbildarna tycker att ämnet Idrott och hälsas status är oförändrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har påverkat ämnets status. Vad gäller teoretiska och praktiska ämnen anser lärarutbildarna att de teoretiska ämnena värderas högre i skolan, men anser ändå inte att mer teoretiska inslag skulle förstärka ämnets status. I frågan om legitimeringar visar resultatet att lärarutbildarna var relativt eniga.</p>

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen på skolämnet Idrott och hälsa i relation till ämnets status idag och i framtiden. Vi vill därmed undersöka hur lärarutbildare resonerar om ämnet Idrott och hälsas status samt hur lärarutbildare anser att ämnet kan förstärkas i framtiden. Uppsatsen bygger på enkätstudie där vi vänder oss till lärarutbildare i Idrott och hälsa på två utbildningsorter. För att läsaren ska få en förståelse för området ger vi en teoretisk bakgrund. Där behandlas varför Idrott och hälsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsättningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förändringar i läroplanen och lärar- och ämnesstatus. Resultatet av denna studie visar majoriteten av lärarutbildarna tycker att ämnet Idrott och hälsas status är oförändrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har påverkat ämnets status. Vad gäller teoretiska och praktiska ämnen anser lärarutbildarna att de teoretiska ämnena värderas högre i skolan, men anser ändå inte att mer teoretiska inslag skulle förstärka ämnets status. I frågan om legitimeringar visar resultatet att lärarutbildarna var relativt eniga.

Studien syftar att undersöka om New Public Management (NPM), en vinstdrivande styrningsstrategi passar i den offentliga vårdsektorn. Det teoretisk ramvereket utformas av Almqvists tolkning av NPM, som utgörs av tre strategier, Konkurrenskraft, Kontraktstyrningsamt Decentralisering &amp; Intern styrning. Sju stycken sjuksköterskor har därefter intervjuats gällande strategiernas konsekvenser på deras arbetsroll i förhållande till krav och kontroll. För att avgränsa studien har endast de mest framträdande konsekvenserna, Prestation &amp; Kontroll, Försämrad kommunikation &amp; Ökad administration samt Målstyrning &amp;Handlingsfrihet analyserats. Syftet med att undersöka sjuksköterskans arbetssituation i relation till NPM är skapa ökad förståelse för hur denna verksamhetsstyrning påverkar det operativa arbetet i offentlig vårdsektor. Studiens resultat tyder på att tillämpning av NPM härleder bland annat ökad arbetsbelastning, stress och känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan. Studien påvisar även att sjuksköterskans arbetsroll kantas av en hög grad av krav och begränsad grad av kontroll över sin arbetssituation. Således bedömdes sjuksköterollen som ett högstressarbete enligt Karaseks krav- och kontrollmodell. På lång sikt bedöms denna arbetstyp kunna bidra till psykisk ohälsa och således vara negativ för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpningen av NPM bedömdes i helhet påverka sjuksköterskans arbetssituation negativt. Detta talar emot NPM som tillbörlig styrningsmetod för offentliga, icke vinstdrivande, organisationer. Författarna tillstryker dock att denna studie ses som ofullständig i syfte att enhetligt bedöma om vinstdrivande strategier lämpar sig i offentliga sektorn på ett slutligt plan och rekommenderar att vidare forskning görs med större omfattning av rådata och effektiva mått.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.