No description available.

Enligt Skolverket styrdokument står den sociokulturella kompetensen i centrum i undervisningen (2021). Dessvärre brukar läroböcker förenkla sociokulturell kompetens. Ett konkret exempel är att två läroböcker inom språkundervisning av spanska i Sverige ¡Vale! och Gracias verkar sakna tydlig koppling mellan texternas och dialogövningarnas och det sociokulturella sammanhang som kan utveckla elevernas kommunikativa färdighet. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur läroböckerna i fråga presenterar en viktig aspekt av sociokulturell kompetens, nämligen artighet i hälsningar samt hur läraren upplever att presentationen av hälsningar i läroböcker fungerar med läroplanens mål att utveckla samtalskompetens hos eleverna. En textanalys metod har valts för att undersöka texternas innehåll i läroböcker. Vid textanalysen granskades texterna produktion och diskursen som användes i realiatexterna, dialoger och dialogövningarna. En sändarorienterad tolkningsmetod användes för att kunna tolka de sociokulturella markörer utifrån GER som är det normativa instrumentet i undervisning av spanska i Europa. Denna studie intervjuades tre högstadielärare som undervisar spanska. Resultatet av intervjuerna tolkades, analyserades och diskuterades sedan utifrån tidigare forskning inom läroboken i undervisning samt sociokulturella aspekter inom lärande. Resultatet av studien visade att läroböcker mestadels begränsar sociokulturella kunskap till etnisk identitet samt saknar verklighetsbaserade dialogövningar. Beträffande intervjuer tyder studien att språklärare använder endast läroböcker för att presentera temat artighet i hälsningar, därefter använder de egna didaktiska material för att kunna uppfylla styrdokuments krav. / According to the National Agency for Education's governing document, socio-cultural competence is at the center of teaching (2021). Unfortunately, textbooks tend to simplify sociocultural competence. A concrete example is that two textbooks in language teaching of Spanish in Sweden ¡Vale! and Gracias seems to lack a clear connection between the texts and dialogue exercises and the socio-cultural context that can develop students' communicative skills. The main purpose of this study was to investigate how the textbooks in question present an important aspect of sociocultural competence, namely courtesy in greetings and how teachers experience that the presentation of greetings in textbooks works with the curriculum's goal of developing conversational skills. A text analysis method has been chosen to examine the content of the texts in textbooks. In the text analysis, the texts production and the discourse used in the realiatexts, dialogues and dialogue exercises were examined. The transmitter-oriented interpretation method was used to be able to interpret the sociocultural descriptive stated on GERS which is the normative instrument in teaching Spanish in Europe. This study interviewed three high school teachers who teach Spanish. The results of the interviews were interpreted, analyzed and then discussed based on previous research in the textbook in teaching and socio-cultural aspects in learning. The results of the study showed that textbooks mostly limit socio-cultural knowledge to ethnic identity and lack reality-based dialogue exercises. Regarding interviews, the study suggests that language teachers only use textbooks to present the theme of politeness in greetings, then they use their own didactic materials to be able to meet the requirements of governing documents.

I vår samtid är det lätt att ibland känna sig ensam. Pandemin har försvårat möten mellan människor och påverkar väldigt många psykiskt. Men pandemin kommer att passera, och då får vi inte låta återhållsamhet bli det nya normala. Vi behöver bekräfta, se och hälsa på varandra. Människor behöver känna tillhörighet. Den här studien syftar därför till att undersöka människors attityder till hälsningar och vidare använda den kunskapen för att skapa en effektiv visuell kampanj för att främja mer hälsningar i samhället. Genom en enkätundersökning har vi kunnat samla in data som med stöd av tidigare forskning och teoretiskt ramverk hjälpt oss påvisa att hälsningar kan göra en stor positiv skillnad i vardagen för människor. Enkätundersökningen fungerade även som en målgruppsanalys som visade att unga människor, som bor/vistas ofta i stadsmiljö och som nyttjar sociala medier är de som hälsar i lägst utsträckning. Med kunskap om målgruppen och dess attityder kunde vi genom två fokusgruppsdiskussioner och teoretiskt ramverk skapa en annonskampanj som på ett visuellt tilltalande och effektivt sätt uppmanar målgruppen till mer hälsningar. / Nowadays it is easy to feel lonely. The pandemic has made meetings between people more difficult which affects many people mentally. But the pandemic will pass, and then we do not want the restrained attitude to become the new normal. We need to confirm, see, and welcome each other. People need to feel a sense of belonging. This study therefore aims to examine people's attitudes towards greetings and further use that knowledge to create an effective visual campaign to promote more greetings in society. Through a survey, we have been able to collect data that, with the support of previous research and theoretical framework, has helped us show that greetings can make a big positive difference in everyday life for people. The survey also served as a target group analysis, and showed that young people, who often live / stay in an urban environment and who use social media, are the ones who greet to the least extent. With knowledge of the target group and its attitudes, we were able to create an advertising campaign through two focus group discussions and a theoretical framework that in a visually appealing and effective way encourages the target group to open up to greet each other more.