SAMMANFATTNING Bakgrund Multiresistenta bakterier har visat sig vara ett växande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svårbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vårdhygien, hög beläggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingår i sjuksköterskans kompetensområde. Förbättring och utveckling bör alltid eftersträvas inom hälso- och sjukvård. Syfte Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att på vårdavdelningar utföra omvårdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner. Samtliga sjuksköterskor i studien ansåg att de inte var rädda för att bli smittade, och upplevde att bemötandet gentemot patienten var oberoende av om de hade diagnosen betalaktamas med utvidgat spektrum eller inte. Däremot framkom en tendens till att minimera kontakttillfällena av olika skäl. Bristande områden som sjuksköterskor upplevde fanns var tidsresurser, platstillgång, personaltillgång, och informationsåtkomst. Slutsats Sjuksköterskorna i denna studie lade vikt vid att utförandet av omvårdnadshandlingar var i enighet med riktlinjer, samt uppmärksammade hygienrutinerna. Sjuksköterskorna hyste delade åsikter kring riktlinjernas funktion, tydlighet och tillgänglighet. Känsla av säkerhet och osäkerhet baserades på deras kunskaper. De ansåg att deras bemötande av patienten inte påverkades av om patienten var bärare av betalaktamas med utvidgat spektrum, dock framkom en tendens att minimera kontakterna med dessa patienter. Tid-, plats- och personalbrist påverkade deras upplevelse av hur de utförde omvårdnadshandlingar.

Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur de anställda på Spångagården (som är ett korttidsboende för personer som fått någon form av funktionshinder) i Torshälla och folktandvården på Forskliniken och Eskilshemkliniken i Eskilstuna ställer sig till friskvård och hur de använder sig av friskvårdstimmen, och i vilken form friskvårdstimmen erbjuds av arbetsgivaren. Ytterligare en avsikt är att se varför inte alla utnyttjar friskvårdstimmen och vilka åtgärder som behövs för att fler ska utnyttja den. Metod Jag har använt mig av en enkät som jag delat ut till de anställda på Spångagården i Torsälla och folktandvården Fors och Eskilshem i Eskilstuna för att granska i hur stor utsträckning friskvårdstimmen används och vad de anställda tycker om den. Resultaten har behandlats i programmet Excel. Totalt delades 90 enkäter ut men endast 45 personer deltog i undersökningen. Personerna var mellan 23 år och 64 år, och medelåldern var 48 år. Resultat Friskvårdstimmen erbjuds i olika former i Eskilstuna och Torshälla. I Eskilstuna är det respektive enhetschef som bestämmer om friskvårdstimmen och hur den ska utnyttjas. Torshälla har däremot en policy och erbjuder alla anställda att utnyttja friskvård en timme per vecka på arbetstid. En vanlig form för finansiering från arbetsgivaren är betalning av friskvårdsaktivitet vid uppvisande av kvitto. De flesta som deltog i undersökningen använde sin friskvårdstimme. Det var endast en handfull som inte utnyttjade friskvårdstimmen. Då friskvårdstimmen inte utnyttjades var det oftast på grund av att man inte kunde gå ifrån arbetet, eller att man hellre motionerade på fritiden. Men majoriteten uppskattade friskvårdstimmen och var positivt inställda till dem. Slutsats De flesta är mycket positivt inställda till friskvårdstimmen och den används flitigt av personalen. För att kunna nå ut till dem som inte utnyttjar sin friskvårdstimme behövs vissa insatser. / Aim The aim with this paper is to examine how the employees on Spångagården (which is a short term accommodation for persons with some moulds of disabilities) in Torshälla and the National Dental Service on Forskliniken and Eskilshemkliniken in Eskilstuna feels about health care and how they use the health care hour. The aim is furthermore to analyse how the health care hour is offered of the employer. Method I have used a questionnaire that I distributed to the employees on Spångagården in Torshälla and the National Dental Service Fors and Eskilshem in Eskilstuna in order to investigate the extent of which the health care hour is used and what the employees think of it. A further intention is to see why not everybody use the health care hour and what measures are needed in order to get more people to use it. Results The health care hour is offered in different shapes in Eskilstuna and Torshälla. In Eskilstuna, it is the respective unit director who decides about the health care hour and how it should be used. Torshälla has on the other hand a policy and offers all employees to use health care one hour per week during working hours. A common form of financing from the employer is payment of health care activity upon presenting a receipt. Most of the participants in the survey used the health care hour. It was only a handful individuals who did not. When the health care hour was not used it was often due to lack of time or rather to exercise after working hours. Conclusion Most people were very positive to the health care hour and it was used to a great extent among the personnel. However, in order to reach those how did not use the health care hour certain initiatives were needed.

The population of asylum seekers puts new challenges on the Swedish health care since their difficulties are complex; having both atraumatic background and a continuing worry about the asylum process.This study aims at investigating how health care professionals working with asylum seekers are affected emotionally using the theoretical concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction. Nine qualitative interviews with health care professionals were conducted and the material was analyse dusing thematic analysis. Results were deductively found in thematerial, using the asylum process itself along with the concepts of empathy, compassion fatigue and compassion satisfaction as themes. Previous findings regarding empathy and its relations to compassion fatigue and compassion satisfaction were confirmed. This was furhter developed in this study through its focus on health care professionals working with asylum seekers.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är globalt sett ett stort hälsoproblem. Alla personer som vänder sig till sjukvården bör bemötas som att de erhåller en potentiell blodsmitta. Personer med HIV är i behov av stöd och sympati, men samtidigt förekommer det bestridande attityder hos sjuksköterskor i mötet med personer med HIV. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda personer med HIV inom hälso- och sjukvården. Metod: Det genomförda tillvägagångssättet var en litteraturöversikt som inkluderade 18 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det förekom attityder med både positiv och negativ karaktär hos sjuksköterskorna. Det fanns motstridigheter i sjuksköterskornas vilja att vårda personer med HIV, gällande omvårdnad och sjuksköterskeuppgifter. Faktorer som påverkade sjuksköterskornas attityder gentemot personer med HIV var kunskap, erfarenheter, rädsla och kultur. Diskussion: Sjuksköterskors grundkunskaper och tidigare vårderfarenheter ansågs vara en orsak till de motstridiga skillnaderna i sjuksköterskors attityder, samt till den upplevda rädslan för att vårda personer med HIV. Slutsats: En grundlig undervisning inom sjuksköterskeutbildningen i samband med kontinuerlig vidareutbildning om HIV innebar strategier för att uppnå en ökad kunskapsnivå inom ämnet hos sjuksköterskor. Ökad kunskap om HIV ansågs kunna stärka positiva attityder och reducera negativa attityder hos sjuksköterskor. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Diagnosen utmattningssyndrom är numera det begrepp som används för att beskriva följderna av långvarig och svår stress. Stress är en psyko-fysiologisk mekanism som finns hos alla levande varelser och om den blir långvarig kan den ge upphov till skador i kroppen.  Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest och sjuksköterskor är en grupp där psykisk ohälsa är en stor anledning till långtidssjukskrivningar. Med påverkan på de kognitiva förmågor som följs av utmattningssyndrom kan detta försämra sjuksköterskans möjligheter att utöva sitt arbete. Syfte: Att belysa riskfaktorer som kan orsaka utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: De riskfaktorer som framkom var motsägelsefulla mål, krav på självkontroll, upplevelse av otillräcklighet, att känna sig ansvarig för andras yrkesutövande, att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar samt avsaknad av stöd. Diskussion: Sjuksköterskor ställs ofta inför motsägelsefulla mål där organisationen kräver något av dem samtidigt som patienterna behöver något annat. När kommunikationen brister mellan yrkeskategorierna kan sjuksköterskor känna sig ansvariga för att täcka upp för andra yrkeskategorier. Vikten av stöd visar sig vara viktigt för att sjuksköterskor ska må bra på sin arbetsplats. / Background: Fatigue syndrome is nowadays a concept that is used to describe the impact of long-lived stress. Stress is a psycho physiological mechanism that all living beings have. If you live with stress for a long time, it can cause damage on the body. Severe stress is one of the reasons that contribute to absence from work and nurses is a group where mental illness is a reason for long-term absence.   Aim: To illuminate risk factors that may contribute to fatigue syndrome for registered nurses in municipal health care.   Method: A literary study where qualitative and quantitative studies were used.   Results: The themes that emerged were contradictory goals, requirement for self-control, and experience of inadequacy, to feel responsible for other professions pursuance, to not be able to live up to others and your own expectations as well as lack of support.   Discussion: Registered nurses are faced with contradictory demands where the organisation requires something from them at the same time as the patients` needs something else. When communication fails with other professions, registered nurses feel responsible to cover up. It is of importance to support registered nurses so they do not develop a fatigue syndrome good at work.

Inom hälso- och sjukvården är kuratorer den enda professionen som saknar legitimation. Ett lagförslag finns för att denna profession ska erhålla legitimation som planeras träda i kraft 1 juli 2019. Frågan är då hur detta kan komma att påverka hälso- och sjukvårdskuratorer då de kan ses vara i underläge gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvård som har legitimation. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer förhåller sig till en potentiell yrkeslegitimation, med frågeställningar som berör hur en legitimation skulle kunna komma att påverka dem i deras arbete samt gällande deras professionella status. För att besvara syftet och frågeställningarna har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med verksamma hälso- och sjukvårdskuratorer som därefter analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet från intervjuerna har sedan analyserats och diskuterats utifrån tidigare kunskap kring ämnet och teoretiska begrepp. Detta har resulterat i upptäckter som tyder på en osäkerhet kring yrkesrollen som hälso- och sjukvårdskurator har vilket en yrkeslegitimation skulle kunna hjälpa till att förtydliga samt öka statusen för kuratorerna inom hälso- och sjukvården i allmänhet. Att hälso- och sjukvårdskuratorer erhåller legitimation kan ses vara viktigt just på grund av den oklara yrkesrollen som kuratorn har inom hälso- och sjukvården då flera professioner delar samma arbetsuppgifter i nuläge, exempelvis psykologer som även arbetar med samtalsbehandling samt har sjuksköterskor börjat försöka träda in på det psykosociala arbetet. En legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer skulle då kunna vara centralt för att stärka professionens identitet samt skydda arbetsuppgifter för att i framtiden inte ersättas av andra professioner.

Bakgrund: Framtidens vård måste utformas med dem som kommer att nyttja den. Att inte ta vara på patienternas erfarenheter och engagemang är inte försvarbart. Patienter både vill och kan ta ett större ansvar för sin egen vård och vården måste skapa förutsättningar för att patienten ska bli en medaktör i sin egen vård och behandling. Trots goda försök att göra vården mer patientcentrerad så har vården inte lyckats fullt ut. Kunskap kring hur patienter bör och ska involveras saknas och en gammaldags hieratisk kultur sätter käppar i hjulet för att patienten ska kunna göra sin röst hörd. Syfte: Att utforska hur patienter kan involveras i vårdens förbättringsarbete. Metod: Litteraturstudie med resultat av elva artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar för att skapa en lärande miljö, där patienten bjuds in som en jämlik partner. För att det ska ske krävs ett uthålligt ledarskap och kunskap om hur förbättringsarbete kan drivas tillsammans med patienter. Innan patienter rekryteras krävs det att vårdgivaren har tänkt igenom syftet med patientinvolveringen Vilka förkunskaper som patienten bör ha och hur vårdgivaren ska kunna tillgodose kunskap och stöd till patienten för att den ska kunna ta en aktiv roll i arbetsgruppen. Slutsats: För att patienter ska bli mer involverade i sin egen vård och Hälso- och sjukvårdens utveckling, krävs kunskap om förbättringsarbete och en tillit till patienters expertkunskaper. Det ställer också krav på ledarskap och en kommunikation som stödjer en lärande kultur.

Detta arbete handlar om att kartlägga åtkomstkontrollen inom olika delar av dagens hälso- och sjukvård, nämligen primär-, sluten- samt hemvården. Arbetet handlar även om att undersöka om det finns alternativa lösningar på nuvarande problem när det gäller åtkomstkontroll inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården drivs av olika huvudmän och det kan finnas skillnader när det gäller hantering av åtkomsten till informationen mellan dessa delar. Det är viktigt att ha hög datasäkerhet inom hälso- och sjukvården. En del av datasäkerheten är åtkomstkontroll. Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hälso- och sjukvården visar att, generellt sätt, både systemansvariga och användare är nöjda med hur dagens åtkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer är hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt. Utifrån litteraturstudie konstaterades att det finns olika verktyg som kan kontrollera loggar automatiskt. Litteraturstudien visar att även andra organisationer, både inom hälso- och sjukvården, men även utanför, hanterar loggar på ett manuellt sätt. Det finns dock organisationer som har effektiviserat kontrollen av loggar och hanterar denna automatiskt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom med ett långvarigt smärtsyndrom där fysiska orsaker till smärtan kan vara svåra att finna. Något som är vanligt förekommande för personer som lever med fibromyalgi är att de blir feldiagnostiserade och underbehandlade på grund av att smärtproblematiken är komplicerad. I och med att det är svårt att finna fysiska orsaker till sjukdomen fibromyalgi finns det vårdpersonal inte tar sjukdomen på allvar och inte tror på patienterna när de beskriver sina symtom. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med diagnosen fibromyalgi upplever mötet med vårdpersonal inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ semistrukturerad telefonintervju studie med sju informanter med diagnosen med fibromyalgi, boendes i olika delar av Sverige. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom det att upplevelsen hos informanterna i mötet med personal inom hälso- och sjukvård generellt var enade. Samtliga informanter hade mött hälso- och sjukvårdspersonal som varit skeptiska till sjukdomen fibromyalgi. Dessa möten hade bidragit till ett ökat lidande för dem. Skillnader fanns i upplevelsen i mötet med sjuksköterskor och fysioterapeuter. Slutsats Personal som jobbar inom hälso- och sjukvård behöver öka sin kunskap inom fibromyalgi för att kunna skapa bättre möten och ge bättre omvårdnad till personerna som lever med fibromyalgi.

Denna studies syfte var att undersöka professionella inom psykiatri och socialtjänst upplevelser av att samverka kring personer i behov av sammansatt stöd. Fyra kvalitativa intervjuer med professionella inom socialtjänst och psykiatri genomfördes. Studiens resultat analyserades med hjälp samverkansteori. Resultatet visade att professionella anpassar sin samverkan efter personens behov. Hindrande och försvårarande faktorer för samverkan beskrevs vara professioners skilda synsätt samt olika professioners status. Otydlig ansvarsfördelning samt oenighet om vilken verksamhet som har det yttersta ansvaret beskrevs också som hindrande. Främjande faktorer för samverkan var de olika huvudmännens specialisering som ansågs öka den sammanlagda kompetensen. Även forskning som stödjer att samverkan är nödvändig för dessa personer beskrevs som främjande. Resultatet av studien ligger i linje med tidigare forskning. En tolkning av resultatet skulle kunna vara att det kan vara svårt att åstadkomma effektiv samverkan mellan olika huvudmän den samstämmiga forskningen som belyser behovet av samverkan till trots, liksom informanternas medvetenhet om behovet samt lagstiftning om samverkan, så länge det är delat huvudmannaskap för denna