No description available.

Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig på tolv kvalitativa, empiriska intervjustudier.Samtliga artiklar handlar om diskriminering inom vården baserat på intersektionella grunder.Bakgrunden till det valda ämnet är att båda författarna anser att det råder en storkunskapsbrist i samhället överlag gällande intersektionalitet, och vilken betydelse deintersektionella grupperna har för hur en person blir bemött och/eller behandlad. Dettasammantaget gör att det är relevant att öka medvetenheten bland vårdpersonal omintersektionalitet eftersom man som personal inom vården möter olika typer av människormed olika bakgrund varje dag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilket sättintersektionalitet påverkar hur patienter blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudie avkvalitativ ansats innehållandes 12 artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed.Kvalitetsgranskning enligt SBU’s kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Litteraturstudienvisade att personer som tillhör en eller flera intersektionella grupper blir diskriminerade inomvården. Det har betydelse om du är man eller kvinna, svart eller vit, hetero eller homo,funktionsvarierad eller inte. Utifrån analys av samtliga studier framkom fyra huvudkategorier;rasism, funkofobi/sjukdomsstigma, kvinnohat och LGBTQIA+. Konklusion: Den slutsatssom kunde dras är att diskriminering på intersektionella grunder inom vården inte är heltovanligt. Dessutom är det vanligt att flera intersektionella grupper interagerar med varandrasamtidigt. Om du hör till en privilegierad grupp kommer du sannolikt att bemötas bättre, änom du tillhör en icke privilegierad. / Background: This is a literature study, based on twelve qualitative, empirical interviewstudies. All articles are about discrimination in the context of health care, and are based onintersectional grounds. The background to the chosen topic is that both authors deem thatthere is a great lack of knowledge in society regarding intersectionality, and how thetreatment of a person is depending on intersection. Therefore, it is of great relevance forhealth care professionals to become aware of this. As caregivers we will meet different typesof people with different backgrounds every day. Aim: The purpose of this study is to pointout the differences that exist in health care, regarding treatment of patients belonging tointersectional groups. Method: Literature review with a qualitative approach containing 12articles. The databases that were used was Cinahl and PubMed. Quality control was madeaccording to SBU quality assessment template. Findings: The literature study that peoplewho belong to one or more intersectional groups are discriminated not only in society but alsoin health care It does matter whether you are black or white, male or female, gay or straight,disabled or not. Four main categories emerged from analysing the articles. Racism,ableism/illness stigma, misogyny and LGBTQIA+. Conclusion: It is concluded thatdiscrimination based on intersectional grounds in health care is not unusual, and that it iscommon to belong to several intersectional groups at the same time. It is also suggested that if you belong to a privileged group, you are likely to be treated better than if you belong to anon-privileged group.

Patienter med övervikt och fetma löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar såsom hypertoni, hjärt-/kärlsjukdom eller diabetes typ-2. Förakt, skuldbeläggning och stigmatisering är något patienter med övervikt och fetma utsätts för i det vardagliga livet, så även inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever mötet med hälso- och sjukvården, för att skapa förståelse och ökad kunskap som på sikt kan leda till bättre bemötande av denna patientgrupp. Litteraturstudien utgjordes av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar i form av primärkällor. I resultatet presenteras tre kategorier; att känna sig stigmatiserad, betydelsen av vårdmötet och samtalets inflytande. Kategorierna har totalt sju underkategorier; att känna sig annorlunda, konsekvenser av att känna sig annorlunda, att inte känna sig bekräftad, att inte känna sig betrodd, att känna sig förminskad, terminologins betydelse och känslighet i samtalet. Det framkom att flertal patienter upplever och erfar stigmatisering, förakt och skuldbeläggning på grund av sin höga vikt. Att känna sig reducerad till en stereotyp är också något som förekommer. Erfarenheter av förakt och skuldbeläggning påverkar upplevelsen av hälsa och synen på sig själv negativt. Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal har därför en viktig roll i att bemöta patienter med lyhördhet och respekt för att främja hälsa och lindra lidandet. Ökad kunskap och förståelse inom ämnet anses väsentligt för att uppnå en förbättrad och mer jämlik vård för alla, oavsett vikt.

Bakgrund: De flesta rökare behöver någon form av stöd för att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Denna litteraturöversikt undersöker metoder som används för rökavvänjning inom hälso- och sjukvården samt hur effektiva dessa metoder var. Ett individanpassat stöd från hälso- och sjukvården samt insikt i hur både sociala och kulturella faktorer påverkar patientens motivation, är viktigt att förstå för att effektivt assistera patienter med deras rökavvänjning. Syfte: Syftet var att undersöka effektiviteten av använda rökavvänjningsmetoder inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där befintlig forskning har sammanställts med hjälp av tio artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade på att framgångsrik rökavvänjning är beroende av en kombination av faktorer. Dessa faktorer består av motivation och varierande former av terapi, nikotinläkemedel samt teknologiska hjälpmedel. Kulturella och sociala faktorer visade sig även ha en betydande roll för att öka chanserna att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Sammanfattning: En personanpassad kombination av terapi i samverkan med nikotinläkemedel ökar patientens chanser att lyckas med ett rökstopp. Tekniska hjälpmedel som metod kan vara en effektiv hjälp vid rökavvänjning. Det behövs dock ytterligare vetenskaplig evidens för att fastslå deras effekt. Anpassningar av vården behövs för att tillgodose de varierande behoven hos olika sociodemografiska grupper.

Att arbeta som undersköterska är fysisk, psykiskt och socialt krävande. Du behöver besitta stor kunskap om det arbete och om de brukare och patienter du dagligen tar hand om. Det är känt att undersköterskornas arbetsmiljö är allt annat än hälsofrämjande. Långa arbetspass, låg bemanning och stress är några problem som undersköterskan möter dagligen. För att klara av sitt arbete och sitt arbetspass krävs hälsofrämjande strategier hos den enskilda medarbetaren. Syftet med denna studie är att beskriva strategier som den enskilda medarbetaren använder sig av för att skapa en hälsofrämjande arbetsvardag. I studien inkluderas undersköterskor inom hälso- och sjukvården samt inom den kommunala vård- och omsorgen. En kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. Deltagarna telefonintervjuades och samtalet spelades in. Deltagarna var verksamma som undersköterskor i södra och norra delen av Sverige. Resultatet visade att deltagarna upplevde liknande arbetsmiljörelaterade problem samt att de använde sig av olika strategier för att klara av sina arbetspass. De strategier som användes för att klara av arbetsdagen var: ta varje chans till återhämtning, arbeta snabbt och effektivt, röra på sig och vila regelbundet.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen innebär att livmoderslemhinna finns lokaliserad på andra ställen än i livmodern vilket medför symtom såsom bland annat starka smärtor och infertilitetsproblematik. Enligt tidigare forskning finns det brister i dagens endometriosvård där otillräcklig kunskap och förståelse samt normalisering av symtom kan leda till att drabbade kvinnor inte får rätt behandling och bemötande i mötet med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras som fyra teman och nio kategorier. Kvinnor med endometrios upplever att det finns brister i information och kommunikation i mötet med vårdpersonal. Normalisering och trivialisering av symtom var ett problem som rapporterades av kvinnorna. Attityder hos vårdpersonal påverkar möjligheten till rätt diagnos och hur stödet upplevs. En stor anledning till negativa upplevelser, sett till information, kommunikation, stöd och attityder, i mötet med hälso- och sjukvården rapporteras vara bristande kunskaper om endometrios hos vårdpersonal.  Slutsats: Kunskapsbrist, brist på förståelse för och normalisering av symtom är vanligt förekommande i mötet med hälso- och sjukvården. För att i framtiden kunna ge drabbade kvinnor en jämlik vård och ett gott bemötande med rätt stöd och behandling krävs utvecklad kunskap och förståelse för sjukdomen, såväl inom primärvården som inom specialistvården.

Bakgrund: Varje år dör tusentals personer i suicid i Sverige. Efterlevande anhöriga som drabbats av en sådan förlust utgör i förlängning själva en riskgrupp för psykisk ohälsa. Stöd till efterlevande anhöriga från hälso- och sjukvården är idag inte en självklarhet. Syfte: Syftet var att beskriva efterlevande anhörigas erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal efter suicid.  Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Cinahl Complete, Pubmed och PsycINFO. Studierna är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Tematisk analysmetod tillämpades vilket resulterade i tre teman och två subteman.  Resultat: Deltagarna i studierna beskrev erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal efter suicid som Stöd och professionellt bemötande med tillhörande subteman; positiva erfarenheter och negativa erfarenheter. Hinder i att söka stöd samt Proaktivt stöd.  Diskussion: Metoden diskuterades utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatet diskuterades med förankring i personcentrerad vård samt Kris- och utvecklings-teori.

I alla år har det funnits personer som överskrider det heteronormativa förhållningssätt som råder i dagens samhälle. Litteraturöversikten riktar sig in på transpersoner då de aldrig fått lika mycket plats i samhället som resterande befolkning. Transpersoner har blivit påhoppade, trakasserade och förolämpade av såväl familj som hälso- och sjukvård, på grund av hur de väljer att uttrycka sin könsidentitet. Vi valde att göra en litteraturstudie med syftet att ur ett patientperspektiv få kännedom kring hur transpersoner upplever mötet med hälso- och sjukvård. Resultatet av litteraturöversikten delades in i tre huvudteman: Bemötande, Utbildning och Utsatthet. Dessa huvudteman har totalt åtta underteman. Resultatet belyser att transpersoner upplever att de inte blir rättvist bemötta och att de många gånger själva får undervisa vårdgivare, vilket många beskriver som påfrestande. Resultatet visar även hur transpersoner blir placerade i fack, för att de förväntas vara någon de inte är av hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att hälso- och sjukvård har stora brister när det kommer till kunskap om transpersoner och hur de bör bemötas i en vårdande kontext samt att det behövs mer utbildning och forskning inom området.

Background Today's healthcare administrators have a broad professional role with several tasks and with education spread throughout the country to be able to meet the increased need for administrative expertise in healthcare and the profession has changed markedly since the 1920s. Purpose The purpose of the study is to investigate the importance of care administrators in health careand how other treating care professions perceive care administrators as an asset in their daily work, but also whether there are similarities and differences in the perception of care administration among different treating care professions. Method We used both quantitative and qualitative methods in the data collection, in the form of questionnaires and interviews. The interviews were then compiled in a text analysis where we extracted the important keywords to analyze the results. Conclusion After compiling the information we have collected during our work on our thesis, we have concluded that the care administrator is a well-liked, appreciated and necessary professional role for the entire workflow in healthcare. The integrity of their work and the trust that their colleagues give them are of a very high standard. Healthcare administrators bring both administrative expertise and an information hub where other treating healthcare professionals finds a sense of comfort and security when it comes to information and where to find it. The care administrators also increase the security of patients in terms of minimizing errors that may occur in medical records and lowering the waiting time when the need to visit the hospital arises / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos äldre och detta visar sig genom bland annat att allt fler äldre tar eller försöker ta sitt liv. Det är svårt att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, då symtomen kan uttrycka sig som fysiska besvär eller ses som en naturlig del av åldrandet. Många äldre med psykisk ohälsa är i behov av insatser från hälso-och sjukvården. En sjuksköterska som möter äldre med psykisk ohälsa måste utveckla strategier för att kunna hantera den äldres mående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta äldre med psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserade på tio kvalitativa artiklar identifierades genom systematiska sökningar i Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Artiklarna granskades i HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analysfasen följde Kristensson (2014) sex steg. Resultat: Två kategorier i relation till syftet; Vikten av att vara närvarande och ge den äldre med psykisk ohälsa tid för att kunna skapa relation: Det är av vikt att sjuksköterskan tar sig tid för den äldre med psykisk ohälsa för att kunna skapa en relation och Vikten av kunskap och stöd i mötet med äldre personer med psykisk ohälsa: Beroende på kunskap, stöd och erfarenheter som sjuksköterskorna hade påverkade det mötet med den äldre både positivt och negativt. Slutsats: Genom utbildning och kontinuerlig uppdatering av psykisk ohälsa kan osäkerhet kring ämnet minska och detta skulle påverka vården positivt, där den äldre kan få den vård som hen har behov av och rätt till.