Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats. Utifrån de erhållna resultaten kan konstateras att (1) benägenheten att bruka alkohol, narkotika eller tobak tycks variera mellan skolor, även efter det att individkarakteristika tagits hänsyn till. (2) Bland utfallen erhålls de tydligaste effekterna för alkoholkonsumtion medan, bland de kontextuella variablerna, erhålls de tydligaste effekterna för skolans socio-demografiska egenskaper, och då främst föräldrars sammanvägda utbildningsnivå och andel med utländsk bakgrund. (3) Riktningen på sambanden i flera fall inte är de teoretiskt förväntade. Sammantaget tycks det således som om det finns en skoleffekt på alkohol, tobak och narkotika bruk. Ytterligare studier behövs dock för att klargöra inte bara vad det är i skolmiljön som genererar sådana effekter utan också hur samt för att finna teoretiskt hållbara förklaringar till dessa.

Föreliggande studies syfte bottnar i en kritisk reflektion kring att hälsa och livsstil och ges mycket uppmärksamhet i olika sammanhang. Syfte: Syftet har varit att studera hälsodiskursen bland unga kvinnor i gymnasieåldern genom att analysera hur de uppfattar och uttrycker sig om hälsorelaterade trender. Vidare har studien också syftat till att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, belysa om och på vilket sätt hälsorelaterade trender uppfattas ställa krav och förväntningar på dem. Metod: Studien är kvalitativ och datainsamlingen har inneburit en fokusgruppsdiskussion och två enskilda intervjuer för att få svar på syftet. Utifrån insamlat material har vidare en diskursanalys utförts för att undersöka på vilket sätt de unga kvinnorna talar om ämnesområdet. Teori:Studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt har utgjort av socialkonstruktionism. De pedagogiska utgångspunkterna har bestått av ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teori om informellt lärande. De teorier om hälsa som använts i studien är ett holistiskt hälsoperspektiv och teori om hälsolitteracitet. Resultat: Resultatet visade att faktorer som ges mycket uppmärksamhet i de unga kvinnornas samtal om hälsorelaterade trender bland annat är kost och träning, kroppsligt utseende, grupptryck och fanatism. Uppfattningar om krav och förväntningar som framkommit handlar främst om att påverkas av och jämföra sig med vad andra gör och hur andra ser ut. Sociala medier gavs mycket utrymme i samtalen med de unga kvinnorna vilket vidare analyserats som ett betydelsefullt redskap för lärande.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan. Slutsatsen är att familjesituationen spelar en betydande roll för individens hälsa. Däremot kunde uppsatsen inte bevisa att det förekommer någon signifikant interaktionseffekt mellan individens familjesituation och olika utbildningsnivåer. Denna studie kan vara en utgångspunkt för att forska vidare om sambandet mellan familjesituation och hälsa.

Anställningsotrygghet handlar om den subjektivt upplevda risken att mot sin vilja förlora sin anställning. Medan en mängd forskning dokumenterat hur fenomenet relaterar till olika tänkbara konsekvenser finns det färre studier som behandlar vad som kännetecknar personer som upplever olika grader av otrygghet. Det är också viktigt att studera grupper med olika nivåer av otrygghet i branscher som kännetecknas av omfattande förändringar, som handeln och besöksnäringen. Syftet med denna uppsats var att undersöka likheter och skillnader mellan anställda med låga, måttliga och höga nivåer av anställningsotrygghet utifrån olika demografivariabler samt arbets- och hälsorelaterade utfall. Resultat av variansanalyser och korstabuleringar baserade på ett nationellt urval av anställda inom branschen handel och besöksnäring påvisade inga signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildningsnivå eller arbetsomfattning (heltid/deltid). Däremot stödjer resultaten tidigare forskning när det gäller hur grupperna skiljde sig åt i termer av arbets- och hälsorelaterade utfall. Grupper med högre nivå av otrygghet rapporterade över lag sämre arbetsprestation och arbetstrivsel, högre intention att säga upp sig, lägre självskattad hälsa samt högre nivåer av utmattning och arbets- och livsobalans. Vidare visade resultaten att demografivariablerna inte tycks ha någon betydelse för nivån av upplevd anställningsotrygghet. Överlag var resultaten i linje med tidigare forskning och antyder att samband mellan upplevelsen av anställningsotrygghet och olika arbets- och hälsorelaterade utfall går att generalisera till anställda inom handel och besöksnäring i Sverige.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012. Inklusionskriterier var artiklar som innefattade hälsofrämjande arbete och undersökte fysisk aktivitet på recept, ordinerad till vuxna. Av 60 lästa abstract och 19 lästa artiklar valdes tio ut vilka delades in efter studiedesign.  Inledningen av analysprocessen gjordes oberoende av forskarna därefter sammanställdes materialet och följande tema framkom: Motivation, Implementering, Hälsoekonomiska konsekvenser och Hälsovinster. Resultat: FaR kan leda till ökad fysisk aktivitet och ökad livskvalitet. Framgångsfaktorer var motivation, stöd, samarbete, kunskap samt delaktighet. Resultatet från de olika studiemetoderna visade ingen signifikant skillnad. Resultatet påvisade behov av ytterligare implementering och utveckling av metoden FaR. Slutsats: All typ av beteendeförändring kräver tid och tålamod. För att nå målet ”en mer fysisk aktiv befolkning”, krävs noggrann uppföljning av de som fått FaR utskrivet samt stöd genom motiverande samtal (MI). Utmaningen är att övertyga samhället att FaR är en kostnadseffektiv metod som främjar en god folkhälsa, vilket är en investering för framtiden. / Background: Despite all research and knowledge of the importance of being physically active sickness, related to lifestyle are increasing. WHO (World health organization) have ranged physic inactivity as one of the four unhealthy living habits which can with small effort prevent disease and early death. Physical activity on prescription (PaP) includes health promoted care and increased physical activity which is two of Sweden’s eleven great goals for the public health. Aim: The intention of the literature study was to review how physical activity was given as a prescription and the affects the physical level of activity. Methods: The systematic search was in LibHub and Academic Search Elite of articles published between 2005 and 2012. Inclusioncriteria were articles that included health promotion, physical activity on prescription and were ordained to adults. When 60 abstract and 19 articles were read, ten articles were selected and separated by the study design. The beginnings of the analysis process was done independently by the researchers then compiled the material and the following themes emerged: Motivation, Implantation, Health economic implications and Health benefits .Results: PaP may result to increased physical activity and improved quality of life. Success factors were motivation, collaboration, knowledge and participation. The results from the different study methods showed no significant difference. The results demonstrate a need for the implementation and development of the method PaP.  Conclusions: All sorts of behaviour change demands time and patience and support from the environment. To be able to reach the goal with “a more physical active population “, close monitoring is required thorough follow-up of those who have a prescription for PaP and support through Motivational Interviewing (MI). The challenge is to convince the public that the PaP  is a cost effective method to promote good public health, which is an investment in the future.

Individers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig hänga samman med trivsel, hälsa och välbefinnande. I ett långsiktigt perspektiv kan en god psykosocial arbetsmiljö främja kvalitet och produktivitet i organisationer, medan en sämre arbetsmiljö kan resultera i det motsatta. Arbetsgivare, som i Sverige har ett yttersta arbetsmiljöansvar, strävar efter att arbeta förebyggande och systematiskt med fokus på psykosociala arbetsmiljöinsatser. Samtidigt utgör individerna en del av den psykosociala arbetsmiljön och i samband med att de utför sitt arbete bidrar de även till formandet av arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt syftar avhandlingen till att studera psykosociala och personliga faktorer i form av krav och resurser, hälsa och välbefinnande samt ett organisatoriskt förebyggande program för anställda i välfärdssektorn. Detta har gjorts genom att undersöka hur olika krav och resurser i arbetet samt personliga resurser relaterar till olika hälsorelaterade utfall. Vidare har två varianter av ett nyutvecklat interventionsprogram med fokus på psykosociala faktorer och personliga resurser undersökts och utvärderats. En variant av programmet var riktad till både chefer och medarbetare, medan den andra varianten riktades enbart till chefer. Interventionsprogrammen undersöktes utifrån genomförbarhet och utifrån effektutvärdering. Resultaten visar att resurser i arbetet verkar ha mer hälsofrämjande potential än personliga resurser. Vidare visar resultaten att det program som inkluderade medarbetare och chefer accepterades av deltagarna och gick att genomföra praktiskt. Resultaten visar också att effekterna av båda programmen var oklara. Sammantaget visar avhandlingen på vikten av att såväl reducera krav i arbetet som att främja olika resurser, men även på de utmaningar som finns i att utforma, genomföra och utvärdera förebyggande organisatoriska interventioner. / Individuals’ experiences of the psychosocial work environment have been linked to their satisfaction, health, and well-being. In the long run, a favorable psychosocial work environment seems related to organizational quality and productivity, while a poorer psychosocial work environment may relate to the opposite. Employers, who in Sweden have the ultimate responsibility for the work environment, aim for systematic preventive efforts focusing particularly on factors of the psychosocial work environment. Additionally, individuals also form part of the psychosocial work environment, and may, through their own daily work practices contribute to creating the work environment. Based on this, the aim of this thesis is to study how psychosocial factors, in terms of demands and resources, and personal resources at work relate to health and well-being but also to investigate the effects of an organizational preventive intervention program. Specifically, job demands, job resources, and personal resources and their relations with health-related outcomes among employees of the Swedish welfare sector were investigated. Also, two versions of a newly developed intervention program focusing on psychosocial factors and personal resources were examined. This included a feasibility study of one program version offered to both employees and managers and an effect evaluation of another version offered to managers only. The results show that job resources seem to have a stronger health-promoting potential than personal resources. Moreover, the results show that while the program offered to both employees and managers was accepted by participants and found possible to implement practically, its effect were small. Similarly, effects of the program including managers only were also small. Overall, the thesis shows the importance of reducing job demands along with promoting different resources, but emphasizes the challenges in developing, implementing, and evaluating preventive organizational interventions. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>